Gå direkt till innehållet

Publicerat:

Flerspråkighet som resurs – ”Ensamma i språket”

Flicka kliar sig i huvudet samtidigt som hon tittar in i en dators skärm.

Att arbeta medvetet med flerspråkighet som resurs eller ett transspråkande perspektiv på undervisningen kan innebära att man använder eleverna som lärresurser för varandra.  I ett tidigare blogginlägg (https://pedagog.malmo.se/2020/04/03/flersprakighet-som-resurs-sprakgrupper/ ) skrev jag om hur språkgrupper kan vara ett sätt att arbeta. En vanlig invändning mot språkgrupper är lärares oro för de elever som är ensamma om sitt språk. Klasserna är ofta språkligt heterogena och det är vanligt att några elever är de enda i klassen med ett visst språk. Lärare känner att arbete i språkgrupper blir orättvist då alla elever inte har en naturlig språklig gemenskap att tillhöra och de uttrycker att elevernas möjligheter till deltagande inte blir lika stort.  Elever som är ensamma i sina språk kommer vi att ha hela tiden och det får inte hindra oss från att arbeta i språkgrupper med dem som vi kan göra det med. Fördelarna är så pass stora! 

Om den språkliga normen på skolan och i klassrummet är flerspråkig märks det på flera sätt, inte bara i arbetet i språkgrupper. Då vissa elever blir placerade i grupper för att dra nytta av varandras språkliga kompetenser får man tänka på annat sätt för dem som är ensamma. De kan också få sin plats i en grupp och se samma film som de andra men på sitt språk. De kan delta i diskussionen på svenska efter att de har kortskrivit på sitt språk och de kan göra en tankekarta på svenska tillsammans med någon annan som också är ensam i sitt språk för att sedan arbeta vidare med den tillsammans med studiehandledare på sitt språk. Att lära dessa elever översättningsverktyg är oerhört angeläget. Att snabbt och säkert kunna få svar på ords betydelse är avgörande för dem, i synnerhet då de är med i en grupp! 

Ibland använder lärare engelska som gemensamt språk för dessa elever. Det kan fungera om engelska är ett starkt språk för eleverna, men i många fall blir det ytterligare utmaning för dem. Engelska kan dock vara bra om man har enspråkiga svenska elever i klassen. De får då också en språklig utmaning och stärker sin språkliga repertoar. 

Om arbetet i en blandad språkgrupp inte fungerar är det ändå alltid viktigt att varje elev får betänketid på sitt starkaste språk och möjlighet att uttrycka sig innan krav på svenska ställs. Att låta elever tala utan att du förstår är modigt av dig som lärare. Du släpper kontrollen!  Vad du samtidigt gör är att visa att alla språk är viktiga och att kunskap kan uttryckas på alla språk. Som kommentar kan du säga något om hur det låter, hur långt det var eller att du kände igen något ord. 

Om eleven får skriva loggböcker, tankekartor, begreppslistor och utkast till text inom olika ämnen på sitt starkaste språk säkerställer du att eleven deltar i samma uppgifter som övriga elever. Texterna kommer att behöva bearbetas med stöd av studiehandledare, både för att få de rätta begreppen på respektive språk och för att utveckla svenskan, men de  kommer att bli längre och ha högre kvalitet. Dessutom stärks elevens självbild som en lärande person.  

Slutligen är det viktigt att klassplacera nya elever med samma språk så att det transspråkande arbetet underlättas och att även den muntliga interaktionen kan bli ett verktyg för språkutvecklingen på ett enklare sätt. 

 

Kommentera

Din e-post publiceras inte. Obligatoriska fält är markerade med *

Den här sidan skyddas av reCAPTCHA och Googles Integritetspolicy and användarvillkor gäller.

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.