Gå direkt till innehållet

Publicerat:

Krossverket

KROSSVERKET

”Föreställ dig en frukt- och grönsaksmarknad i en sydeuropeisk stad eller i vårt eget land. Presentationen, arrangemangen och hur varorna är organiserade lockar oss till sig i all sin multisinnlighet. Både syn, lukt, hörsel och smak, känslor, minnen och hunger stimuleras kraftigt och frestar oss att köpa varor – vilket ju är rationellt med tanke på marknadens avsikt. De som ska sälja måste erbjuda sina varor på ett sätt som gör att kunderna vill köpa. Eftersom de är så skickliga på att arrangera varorna blir marknaderna inte bara en plats för köp och sälj utan också en turistattraktion. Det är intressant att studera hur de organiserar, sorterar och kombinerar sina varor med skarp blick för form, färg, detaljer och inte minst för helheten i arrangemanget. När vi möter den här sinnligheten, denna slående vardagsestetik som människohänder skapat av naturens produkter, påminner det kanske mest om en utställning. Vi vandrar runt, fotograferar, njuter av synen, förförs av detaljerna och helheten. Vi öppna oss mot det estetiska uttrycket de har skapat, vi skärper sinnena och blir mottagliga och medgörliga […]” (Hansson 2016, s29-30)

Förväntansfulla och med kameror i högsta hugg välkomnades vi in på Krossverket där vi förlagt kvällens APT som ett studiebesök. Syftet var att få inspireras, botanisera runt för att samla tips och idéer inför hur uppbyggnad av inspirerande, utmanande och estetisk sinnliga lärmiljöer kan se ut. Vi på Lindängehus förskola har en lång kultur utav att lägga stor vikt vid våra lärmiljöer för barns utveckling och lärande men för att orka hålla denna låga vid liv krävs det också att ibland få lov att hämta energi, inspiration och motivation för att driva detta arbete vidare. Vi vill vara den där grönsakshandlaren för våra barn som lockar dem till kreativitet, skapande och lärande där alla deras sinnen utmanas och frestas …

”Miljön i förskolan ska erbjuda alla barn varierade aktiviteter i olika sammanhang. Många valmöjligheter ger ökade förutsättningar för barnen att bredda sina lek mönster och val av aktiviteter. Det är viktigt att alla som arbetar i förskolan bidrar till att barnen oavsett könstillhörighet ges förutsättningar för utvidgade upplevelser och uppfattningar om sina möjligheter. Förskolans miljö ska inspirera och utmana barnen att bredda sina förmågor och intressen utan att begränsas av könsstereotypa uppfattningar”. (Lpfö18, s7-8)

… Om vi blev inspirerade? Oerhört. Kamerorna fick arbeta flitigt, material och miljö undersöktes in i minsta detalj och kommentarer som ”Kolla, såhär kan man ju också göra” eller ”detta måste vi prova” var kvitto på att något inom oss sattes igång – en process, ett engagemang och en glöd var nu startad redo att delas tillsammans med barnen väl tillbaka på förskolan. Lättillgängligt material så som naturmaterial, lera, färg, pipetter, skålar, ljusslingor osv som vi möttes av på Krossverket gjorde också att vi fick känslan av att med enkla medel är det görbart att ändra, utveckla och fortsätta att utmana barnen och oss själva i våra gemensamma lärmiljöer … Vi avslutade därmed kvällen med en varm och glädjefylld känsla av att det mesta är möjligt – med en gnutta vilja, fantasi och nyvunnen inspiration.

”Att iscensätta innebär som sagt att lyfta upp en bok, ett material, en händelse, ett innehåll, en aktivitet eller en bild över det praktiska, självklara och vardagliga. Att iscensätta betyder att öka betydelsen, öka förväntningen, skilja ut något från allt det andra och materiellt eller i handling säga ”Se här, kom hit, vänta och se, kom och hör, det här är viktigt, det här är fint, märkligt, intressant och roligt”. Utan att säga det med ord. Genom att kommunicera med barnen på många och varierande sätt utvidgar du din egen språkliga repertoar och dina uttryck. Du begränsar överanvändningen av det verbala språket – för har du lyckats med iscensättningen behöver du inte med ord säga: ”Nu ska vi läsa, kom och sätt er här, det här är en jättefin bok”.
När du gör något synligt genom ett visuellt språk, något som i sig ger en upplevelse, skapar du mer ett uttryck än informerar” (Hansson 2016, s206-207)

Precis som du läser i texten ovan vill vi på vår förskola ha miljöer och material som fungerar som den tredje pedagogen – som utan det verbala språket talar till och om barnen. Där barnen får vara kompetenta huvudaktörer i den scen som är upp till oss vuxna att bygga och iscensätta.

”Det fungerar? Var har de lärt sig detta? Kan frukt- och grönsaksmarknaden vara en modell för rumslig och materiell iscensättning även i förskolan? Vad skulle det i så fall betyda i en förskole kontext?” (Hansson 2016, ss29-31)

Referenser:
• Skolverket. (1998). Läroplan för förskolan (Reviderad 2018) Hämtad från:
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65d5aa/1553968116077/pdf4001.pdf

• Hansson, Hege. 2016. Att ge form åt förskolans innehåll, Fagbokforlaget Vigmostad & Bjorke AS 2016.

Textförfattare: Emy Cederblad, Förste förskollärare, Lindängehus förskola.

Fotograf: Sarah Mustafa, Pedagog, Lindängehus förskola.

Kommentera

Din e-post publiceras inte. Obligatoriska fält är markerade med *

Den här sidan skyddas av reCAPTCHA och Googles Integritetspolicy and användarvillkor gäller.

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.