Gå direkt till innehållet

Publicerat:

Det snackas om – vecka 34

Ordet news står skrivet på papper med skrivmaskinstext.

Vissa saker är sig lika, trots pandemier. En sådan sak är att Pedagog Malmö varje fredag sammanfattar några av de skolnyheter som har publicerats under veckan som har gått.

I måndags presenterade regeringens utredare ett förslag för hur ett nytt betygssystem skulle kunna komma att se ut. Om förslaget går igenom kommer de kursbetyg som finns idag att ersättas med ämnesbetyg. Utredaren Jörgen Tholin föreslår också att ytterligare ett betyg för underkänt förs in.

– Vi är duktiga på att gradera hur godkänd man är. I fem olika steg kan man vara godkänd. Men du kan bara vara icke godkänd i ett. Och det kan ju betyda allting från att att du ligger väldigt väldigt långt ifrån att vara godkänd, till att du ligger precis på gränsen men inte ännu riktigt nått dit, säger han till Sveriges Radio.

Här hittar du Jörgen Tholins debattartikel där han presenterar utredningen och själva utredningen hittar du här.

Statistik om skolor blir hemlig

Viss statistik om friskolor var affärshemligheter. Det slog en dom fast tidigare i höstas och leder nu till att Skolverket inte kommer publicera statistik om skolor, kommuner eller privata huvudmän. Istället kommer alla siffror som presenteras vara på riksplan och alltså omfatta alla skolor i Sverige. Beslutet är taget av Statiska centralbyrån.

– Vi arbetar nu för att få fram en lösning så att föräldrar, beslutsfattare inom skolan, skolhuvudmän, forskare och andra användare kan få samlad information om den svenska skolan igen, säger avdelningschef Eva Durhán på Skolverket.

Effekter av covid-19

Med anledning av den pågående pandemin har Skolverket som uppdrag att följa upp och utvärdera dess konsekvenser som pandemin har på skolor. Nu har den första delrapporten presenterats.

Några av de huvudsakliga slutsatserna i den är att lärares arbetsbelastning har ökat frånvaron har varit lägre än normalt samtidigt som skolans möjligheter att tillgodose elevers behov av extra anpassningar och särskilt stöd har försämrats. Fler slutsatser från delrapporten och en intervju med undervisningsrådet hittar du i denna artikel från Skolvärlden.

Kroppslig kunskap i förskolan

I en avhandling med rubriken: Tyngd, sväng och empatisk timing – förskollärares kroppsliga kunskap, diskuteras hur förskollärare använder kroppen i sin vardagspraktik och som grund för sitt arbete.

— De använder sina kroppar hela tiden, de är närvarande i rummet, de är närvarande i relationen, som de själva säger är det absolut mest betydelsefulla – att ha en god relation till varje barn. Denna relation inleds fysisk, kroppsligt, framförallt med små barn som kommer till förskolan och inte har ett verbalt språk, säger Maria Pröckl, forskare bakom avhandlingen till Skolporten.

 

Kommentera

Din e-post publiceras inte. Obligatoriska fält är markerade med *

Den här sidan skyddas av reCAPTCHA och Googles Integritetspolicy and användarvillkor gäller.

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

Kategorier

Temablogg

Slumpa en artikel