Gå direkt till innehållet

Publicerat:

Staden som lärplats – upplevelser som ger förstahandserfarenheter

Muggar med vatten står i tråg.

Det här inlägget kommer att handla precis om det som känns mest bekant när det gäller utomhuspedagogik, att begripliggöra abstrakta begrepp inom matematik och naturkunskap med några exempel. Genom att göra, se och uppleva får eleven förstahandserfarenheter som fungerar som krokar att hänga upp sitt fortsatt lärande på. Vilka platser finns då i Malmö som är användbara?

Det finns många sätt att variera klassrumsundervisningen för att möta fler elevers behov och begripliggöra begrepp. Ett sätt är att använda sig av skolans närmiljö och upplevelsebaserad undervisning genom utomhuspedagogik.

Några gånger är det givet vilken miljö som är lämpligast att besöka, till exempel när elever ska håva efter sötvattendjur i en damm, andra gånger är det svårare. Ett ofta återkommande problem inom litteratur som behandlar utomhuspedagogik är att kopplingen mellan aktiviteten och platsen inte är så tydligt eller inte alls beskriven. Två forskare som har tittat närmare på detta är Mannion och Lynch (2015). Att platsens betydelse skulle vara ett centralt problem inom utomhuspedagogiken förväntade de sig inte. Platsens betydelse är tydligt uttryckt i utomhuspedagogikens definition. Något som de också nämner är att kritikerna till utomhuspedagogik noterat att platsen ofta har varit ignorerad och att platsens betydelse då varit oklar.

Här kommer några exempel där det i planeringen av undervisning tas hänsyn till platsens roll i undervisningen och lärandet. Detta är en undervisningsstrategi som Mannion och Lynch kallar för platskänslig undervisningsstrategi. Det kan till exempel vara en park, vilken park som helst där aktiviteterna kan genomföras i.

Vad är luft?

I såpbubblorna finns luft. Här kan man se att luft tar plats.
Elever blåser såpbubblor i ett glas.

Det finns många begrepp som vi tar för givet att alla har samma eller liknande uppfattning och upplevelse kring. Ett sådant begrepp är gas. Här kan man tidigt börja att arbeta med luft och laborera med att synliggöra luft både att det tar plats och väger något. I arbetsområdet Vad är luft? ges förslag på ett lektionsupplägg där eleverna genom att systematiskt undersöka vad luft är arbetar växelvis inne i klassrummet och utomhus. Att blåsa såpbubblor kan lätt bli kladdigt och kan göras utomhus medans det är lättare att avgöra att luft väger något genom att experimentera med ballonger och en hemmabyggd balansvåg inomhus. För varje experiment förvärvar eleverna nya erfarenheter som ger möjlighet att konkretisera ämnesinnehållet. Här skapar var och en av eleverna sina egna inre bilder som kan användas som krokar för att hänga upp ämneskunskaperna på och ger ökad autenticitet.

I arbetsområdet Vad är luft? är inte platsens utformning mest väsentlig, men klassen som var med att utveckla materialet använde sig av en park med en liten kulle där de kunde springa upp och ner.

Omkrets och area, vad är vad?

En area behöver inte vara en rektangel utan kan anta olika former.
Rita en figur med arean 6 cm2.

Två begrepp som för många elever är svåra att skilja på är omkrets och area. Det är så lätt att bli för teoretisk för snabbt. I arbetsområden Mäta omkrets och area utgår lektionsplaneringen från att ge eleverna verklighetsnära praktiska erfarenheter innan ett mer teoretiskt arbete. Dessa förstahandserfarenheter gör att var och en får uppleva, använda och analysera begreppen area och omkrets för att skapa en förståelse mellan dessa begrepp. Detta blir en plattform att använda sig av vid den mer teoretiska undervisningen. I växelverkan används övningar inomhus och utomhus där praktik möter teori och gör begrepp begripliga. I det här arbetet behövs inte heller någon specifik plats.

Håva i sötvattendamm

Material som behövs vid håvning.
Arbetsmaterial inför håvning i sötvattensdamm.

Att se vad som finns under vattenytan är spännande att upptäcka oavsett ålder. Det behövs inte mycket mer än några håvar och tråg. Det är en aktivitet där lärare och barn/elever kan upptäcka tillsammans, men oftast vill man mer än gärna vilja veta vad det är som hittats.

Tecknad bild av dykare och dykarlarv.
Tecknad bild av dykare och dykarlarv.

Bildkort på djur som lever i sötvattensdamm har tagits fram och återanvänds i flera arbetsområden. I förskolans resursmaterial Håva i damm är fokus att upptäcka vad som lever under vattenytan, medans det i arbetsområdet Håva i damm som vänder sig till högstadiet finns ett fokus på var djuren och växterna lever och vem som äter vem. Ett grundmaterial som kan användas om och om igen för olika åldersgrupper i olika sammanhang.

Pedagogiska kartor har under våren 2020 flyttat över till Malmö Delar. Läs mer om vad Pedagogiska kartor är och botanisera i resursmaterialet och arbetsområdena som är kopplade till fysiska platser i Malmö.

  • Mannion, G., & Lynch J. (2015). The primacy of place in education in outdoor settings. In B. Humberstone, H. Prince, & K. Henderson. (Eds.), Routledge International Handbook of Outdoor Studies (pp. 85 – 94).

Kommentera

Din e-post publiceras inte. Obligatoriska fält är markerade med *

Den här sidan skyddas av reCAPTCHA och Googles Integritetspolicy and användarvillkor gäller.

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

Slumpa en artikel