Gå direkt till innehållet

Publicerat:

Staden som lärplats – kartor

Kartbild med olika nålar utsatta.

Platser kan användas på många olika sätt i undervisningen. Ibland är de historiska platserna oförändrade och på andra ställen finns inga spår kvar. Andra tillfällen vill man hitta en grön oas mitt i staden där man kan studera olika typer av naturprocesser. Oavsett syftet är det viktigt att veta var den platsen är när den ska användas. Det är en av anledningarna till att vi har kartor.

Pedagogiska kartor är hållare för många olika sorters informationer. Det kan till exempel vara praktisk information som var de offentliga toaletterna finns och vilka öppettider som gäller eller närmsta busshållplats. Det kan också vara bilder från Malmö museers bildarkiv Charlotta eller naturområden som är lämpliga för pedagogiska aktiviteter. Hur får vi oss då till del all den här informationen och vem är det som möjliggör användandet?

Utan hjälp, stöd och underhåll från geodataenheten på Stadsmätningsavdelningen hade inte Pedagogiska kartor funnits. När jag frågar  Anna-Stina Munsin, byråingenjör och den som ser till att Pedagogiska kartor fungerar, vad geodataenheten gör får jag ett utdrag från deras verksamhetsplan.

Geodataenheten tillhandahåller och utvecklar kartor och geodata, samt gör geografiska analyser som är viktiga underlag för olika verksamheter i staden. Enheten tar även fram kartprodukter som behövs i plan- och byggprocessen, som grundkartor, och uppbyggnad av stadens 3D-stadsmodell. Enheten tillhandahåller kompetens och teknik för visualisering, och ansvarar även för förslag till namnsättning av gator och platser i Malmö, samt adressättning och förande av byggnads- och lägenhetsregister. Enheten är också ett kompetenscenter inom geografisk IT, GIT, för alla stadens förvaltningar.

Det finns inte något enklare sätt att sammanfattade verksamheten på och visa på omfattningen.

När har kartor använts?

Om man tittar tillbaka historiskt så vet man inte riktigt när människan började använda sig av kartor. Det har hittats världskartor, kartor över stadsplaneringar och skattkartor från Mesopotamien som är över 4 000 år gamla. Under upptäcktsresarnas tid, från 1400-talet och fram till början av 1700-talet, har kartor använts som vägvisare. Nya områden erövrades som var okända för européerna och behovet av att kartlägga dessa fanns.

Buhrmans Skånekarta från 1684. Reproducerad och tryckt vid generalstabens litografiska anstalt, Stockholm 1969 Originalkartan förvaras i Krigsarkivet i den så kallade Kungsboken 5
Buhrmans Skånekarta från 1684.
Reproducerad och tryckt vid generalstabens litografiska anstalt, Stockholm 1969
Originalkartan förvaras i Krigsarkivet i den så kallade Kungsboken 5

I militärt syfte hade svenska staten behov av att kartlägga landet från 1500-talet och framåt. Nya gränser tillkom och en information över landet, gränserna och hamnarna var viktig. Att kartlägga landet var också viktigt i syfte att skapa underlag för skatteberäkningar. En av kartorna som skapades under 1600-talet finns att tillgå via Pedagogiska kartor. Det är Buhrmans Skånekarta från 1684 . Dessa kartor togs fram av militären och var hemligstämplad. Skånes kust var nu den yttre gränsen som skulle försvaras. Denna karta som är handritad mäter sig väl med dagens digitaliserade karta.

Hur framställs kartor i Malmö idag?

Anna-Stina Munsin berättar hur kartor framställs idag;

— Idag framställs kartor på olika sätt. Kartor som vi har i Malmö och resten av Sverige är en kombination av digitalisering från flygfoton samt inmätning i fält. Inmätning kan göras på flera olika sätt med GPS, totalstation eller måttband. Jag tror inte vi använder satellitbilder till våra kartor eftersom vi har bättre bilder. När man ska kartera större områden använder man satellitbilder.

Kartors användning i undervisningen

Pedagogiska kartor har en funktion att visa och berätta om platser genom att förmedla information och aktiviteter. Något vi många gånger glömmer är att kartorna i sig kan användas som ett undervisningsmaterial. Genom att arbeta med historiskt och nutida kartmaterial och prova på att skapa egna kartor får eleven kunskap om hur kartor har framställts och resonera om i vilka syften, men även hur man med hjälp av kartor kan undersöka omvärlden och föra resonemang om källans användbarhet. Vill du läsa lite mer om kartor och kartors användning finns det som resursmaterial för mellanstadiet på Malmö Delar.

Det finns många fler kartor att använda sig av och som finns tillgängliga att lyfta in i Pedagogiska kartor. Botanisera bland kartorna på Malmö Stads hemsida https://malmo.se/Service/Bygga-och-bo/Lantmateri-kartor-och-matning/Webbkartor.html Har du några idéer om hur du skulle kunna använda dig av dem och vill dela med dig av dina tankar får du gärna kontakta mig.

Kommentera

Din e-post publiceras inte. Obligatoriska fält är markerade med *

Den här sidan skyddas av reCAPTCHA och Googles Integritetspolicy and användarvillkor gäller.

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.