Gå direkt till innehållet

Publicerat:

Arbetet med sexualitet och relationer i förskolan

Pennor i regnbågens färger vänds mot mitten och bildar ett hjärta.

2020 är inte bara ”Corona-året”. Det är också året då barnkonventionen blivit lag i Sverige. Och mitt i pandemin har även frågor kring sex- och samlevnadsundervisningen uppmärksammats extra. Varför har den inte utvecklats sedan vi själva gick i skolan? Var söker våra unga kunskap när undervisningen brister? Vad lyfter barn och unga själva att de behöver?

Lagförslag har börjat formas som en del av svaren på frågorna. Regeringen vill göra utbildning i sex och samlevnad till ett obligatoriskt examensmål för alla som ska undervisa från förskoleklass och uppåt. Det föreslås också att ämnet byter namn till ”sexualitet och relationer”.

Internt använder vi på PI – i arbetsgruppen med uppdrag att öka kvaliteten i sex- och samlevnadsundervisningen – redan denna benämning i flera sammanhang för att tydliggöra ämnets värdegrundsfundament liksom att ta fasta på Skolinspektionens rekommendationer (2018). Förhoppningsvis blir utbildning i sexualitet och relationer även obligatoriskt för alla som ska arbeta inom förskolan, som bland annat Lärarförbundet efterlyst.

För oss som jobbar i förskolan är namnbytet en välkommen förändring då det blir så mycket tydligare vad det handlar om. Sexualitet (på olika sätt och föränderlig genom livet utifrån både person, ålder och mognad med mera) är något som alla människor har ifrån födseln, och relationer har vi även det av olika slag, genom hela livet.

I förskolan handlar det mycket om att jobba med just relationer och identitet. Uppdraget är ju att alla barn ska känna trygghet i sig själv, respektera både sig själv och andra samt utveckla demokratiska värderingar. Jag började först skriva att ”vi vill ju att alla barn ska känna trygghet…” men det spelar ju ingen roll vad vi vill – vi har ett uppdrag och det är vad vi ska jobba enligt. För att nå dit så måste vi arbeta med värdegrunden och på så sätt kommer sexualitet och relationer in redan i förskolan.

Att arbeta med det här i riktigt unga åldrar lägger hela grunden till en utvecklingsprogression, vilket är något som Skolinspektionens rapport (2018) också lyfter. Då börjar vi självklart inte prata om porr i förskolan men vi kan jobba med alla delar på olika sätt. Grunden för den senare skolans arbete kring porr kan läggas genom att i förskolan arbeta med till exempel bild- och filmproduktion, fiktionsskapande och källkritik. Andra delar av sexualitet och relationer är helt självklara att lyfta redan med de yngsta – som hur olika kroppar kan se ut och olika familjer, kulturer och identiteter utifrån olika perspektiv. En av de viktigaste pedagogiska utmaningarna då är att ifrågasätta våra egna bagage och föreställningar så att vi jobbar ur ett intersektionellt perspektiv och med ett normkreativt förhållningssätt, för att säkerställa alla barns representation i varje sammanhang.

För att uppnå den representationen krävs också att vi på riktigt tar in barnkonventionen redan i planeringsstadium och då arbetar utifrån barnens perspektiv redan från början. Barnens perspektiv förutsätter att det är barnen själva som berättar för oss vuxna vad de vill lära sig mer om. Vårt ansvar är att hela tiden fråga om barnens perspektiv.

Så arbetet med sexualitet och relationer i förskolan utifrån barnkonventionen är alltså en del av värdegrundsarbetet och grund till alla barns frihet att välja, må bra och frihet att vara sig själv.

Text: Maricken Larsson, förskolepedagog, processtödjare i normkritik och verksamhetsutvecklare sex- och samlevnad, Pedagogisk Inspiration.

Kommentera

Din e-post publiceras inte. Obligatoriska fält är markerade med *

Den här sidan skyddas av reCAPTCHA och Googles Integritetspolicy and användarvillkor gäller.

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.