Gå direkt till innehållet

Publicerat:

Betygsstödjande material och en spännande uppstart

Närbild på löpare som är redo i ett startblock.

Sådärja!
Nu är vårterminen 2021 igång på riktigt och både gymnasiet och högstadiet i Malmö har startat med distansundervisning, på gott och ont för er lärare.

Skolverket har bland annat beslutat att ställa in de nationella proven åk 6-9, samt för gymnasiet för kurser på gymnasiet i alla de ämnen som skulle getts som nationella prov våren 2021. I årskurs 3 genomförs de som vanligt som ordinarie prov.

Härom dagen läste jag något intressant i Skolverkets nyhetsbrev. Man kommer istället att publicera ett frivilligt betygsstödjande bedömningsstöd, med publiceringsstart 4 februari (inledningsvis för åk 6 i svenska/svenska som andraspråk) fram till den 30 juni 2021. Rektor på varje skola kan beställa det, för att sedan dela med de lärare som är berörda. Efter 30 juni 2021, är det dock inte tillåtet att använda materialet mer. Bra tycker jag, att Skolverket erbjuder något mer övergripande och nationellt stöd, att använda i jämförelse med eget underlag inför betygssättning.

Viktigt, utifrån tanken på likvärdig bedömning!

Under förra veckan deltog  jag och min kollega Johanna Florin från Språksektionen på PDM i en tvådagars-utbildning i Skolverkets regi, för Språk- läs- och skrivutvecklare. Vi fick ta del av flera intressanta föreläsningar och gruppdiskussioner med kopplingar till uppdraget under rubriker som exempelvis Läsandets årsringar – rapport om läsandets tillstånd i Sverige och Kollegialt lärande genom samtal.

Jag fäste mig särskilt vid pedagogikforskaren och fil. dr. Ann S. Pihlgrens föreläsning där hon bland annat pratade om viktiga utgångspunkter för att utveckla undervisning. En av modellerna som hon berättade om har jag tydligt kvar i minnet, nämligen en modell av den amerikanske psykologen (pedagogik) Lee S Shulman  om så kallad Pedagogical content knowledge (PCK). Som jag ser det förtydligar den det som vi ibland kallar “den tysta (lärar)kunskapen”.

Venndiagram om PCK, Pedagogical content knowledge.
Bilden är hämtad ur Ann S Pihlgrens presentation 210114, med tillstånd av upphovsmannen.

Alltså, det som vi har med oss i form av utbildning i kombination med de verktyg som vi skaffar oss genom konkret klassrumsarbete och kollegialt lärande. Ann S Pihlgren menar att det handlar om just det som vi brukar kalla för beprövad erfarenhet. Hon menar samtidigt att det inte är något som kan vidarebefordras i lärarutbildningar, utan istället kan bli resultatet efter många års erfarenhet och reflektion kring den egna praktiken. Men det sker inte automatiskt…

Hennes forskning visar på några olika typer av undervisningsmiljöer, där den undervisningsmiljö som bygger på stöttande strukturer (scaffolding) inkluderar ett synsätt där läraren inledningsvis ger eleverna stöttning på olika sätt och i olika omfattning. Målet är  att successivt kunna minska stöttorna efter hand som elevens behov minskar tills hen klarar sig helt utan. Ett synsätt som bygger på höga förväntningar på elevernas förmågor och väl genomtänkt planering från lärarens sida. Undervisningsmiljöer med stöttande strukturer är enligt Pihlgren även de som är absolut mest effektiva, när det gäller både kunskaps- och kognitiv utveckling.

Kopplingen mellan modellens PCK eller beprövad erfarenhet och lärarens egen kapacitet att erbjuda en undervisningsmiljö med specifika stödstrukturer känns så tydlig, för mig. För att kunna erbjuda eleverna en så effektiv undervisning som möjligt, måste vi fortsätta att ständigt reflektera både på egen hand och tillsammans över vår undervisning. Det räcker inte med allmän pedagogisk kunskap och ämneskunskap.

Hoppas jag väckt lite tankar och att ni vill fortsätta att läsa min nästa blogg i februari.

Kommentera

Din e-post publiceras inte. Obligatoriska fält är markerade med *

Den här sidan skyddas av reCAPTCHA och Googles Integritetspolicy and användarvillkor gäller.

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

Slumpa en artikel