Gå direkt till innehållet

Publicerat:

Bristande historiekunskaper hos nior

Knapp på tangentbord med ordet "News".

Det är fredag – innan det är dags för lite ledighet sammanfattar Pedagog Malmös redaktion skolnyheterna från veckan som gick.

Många elever i årskurs nio har svårt att tolka historiska källor och att använda historiska begrepp. Dessutom riskerar den pågående pandemin göra det svårare för eleverna att kunskapsmålen. Det visar en genomgång av David Rosenlund, universitetslektor i historiedidaktik vid Malmö universitet. Han har gått igenom 200 slumpmässigt utvalda provsvar från de nationella proven i historia.

– Elevernas förmåga att hantera källor lever inte upp till kursplanens krav, säger David Rosenlund.

Svårare för utbildade lärare att få jobb

Enligt Skolverkets prognoser kommer det om drygt tio år saknas runt 45 000 behöriga lärare och förskollärare. Samtidigt har antalet lärare som är inskrivna på arbetsförmedlingen ökat med 64 procent de senaste fem åren. Siffrorna, som arbetsförmedlingen tagit fram åt Dagens nyheter (artikel bakom betalvägg), visar att det under första i veckan i januari bara fanns 116 heltidstjänster för grunskollärare utannonserade i hela landet.

”Ingen omfattande smittspridning i förskolan”

Förskolan är inte drivande i spridningen av det nya coronaviruset och de få barn som smittas blir det ofta i hemmet. Det visar en fransk undersökning som tidskriften The Lancet skriver om. I studien ingick 327 barn i åldrarna fem månader–fyra år från olika förskolor och 197 personer från personalen. 14 barn hade blivit smittade och bar på antikroppar mot sars-cov-2-viruset. Barnen gick på 13 olika förskolor. På den förskola där det fanns två seropositiva barn hade de gått på separerade avdelningar; forskarna tror därför att det inte varit någon smitta emellan barnen.

Färre rätter i skolmatsalen

Pandemin påverkar även skolmaten; under coronaåret har det till exempel serverats färre rätter att välja mellan och lunchtiderna har ändrats. Det visar en rundringning som SVT gjort till kostansvariga i kommuner runt om i landet. Vissa uppger att de gått ned från tre till två rätter om dagen, andra att salladsutbudet blivit mindre.

– Finns det färre rätter att välja på så kan det bli så att fler barn äter mindre och för många barn är skolmaten den viktigaste måltiden under dagen, säger Ulrika Backlund, dietist på Livsmedelsverket.

Trevlig helg!

Vill du hålla dig uppdaterad kring vad som publiceras på Pedagog Malmö? Prenumerera då på vårt nyhetsbrev som kommer ut varje onsdagsmorgon. Anmäl dig här för att inte missa pedagogiska tips, inspirerande arbetssätt och insiktsfulla blogginlägg!

Kommentera

Din e-post publiceras inte. Obligatoriska fält är markerade med *

Den här sidan skyddas av reCAPTCHA och Googles Integritetspolicy and användarvillkor gäller.

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.