Gå direkt till innehållet

Publicerat:

Ett år sedan omställningen till distans

En hand som skriver ordet news med röd penna mot en vit bakgrund. Foto: Colourbox

Det är fredag och dags att titta igenom veckans nyheter och händelser inom förskole- och skolvärlden.

– Gymnasieskolan ställde om på ett närmast explosionsartat sätt. Till en början handlade mycket om de tekniska lösningarna. Med tiden kom de pedagogiska frågorna kring undervisning i ett digitalt klassrum att stå mer i fokus.
Det säger Ola Holmström, utredare vid Malmö universitet, i ett pressmeddelande. Han är författare till en ny rapport som handlar om omställningen till distansundervisning under våren 2020. Enligt Ola Holmström är det viktigt att dokumentera människors erfarenheter och upplevelser samtidigt som krisen pågår, annars riskerar de att glömmas bort.
Det var inom loppet av en vecka, i mars i fjol, som WHO deklarerade att vi befann oss i en pandemi och Statsminister Stefan Löfven gick ut och rekommenderade alla gymnasieskolor, högskolor och universitet att ställa om till distansundervisning.
– Skolans betydelse som samhällsinstitution för våra barn och unga har blivit ännu tydligare under pandemin. Likaså hur viktigt läraryrket är och det stora engagemang som finns bland lärare och annan skolpersonal. Förhoppningsvis kan den insikten leva kvar även när krisen är över, säger Ola Holmström i pressmeddelandet.

Ett år med pandemi

”Carola fick ta hand om 47 barn själv”, ”Jag känner mig slängd åt vargarna”, ”Jag tror att jag blir en bättre lärare”. På Läraren.se kan du läsa om 24 lärares berättelser från året som gått.

67 miljoner kronor till höjda lärarlöner användes inte

Under höstterminen 2020 avsattes 205 miljoner kronor för att skolor med särskilt svåra förutsättningar skulle ges möjlighet att öka förstelärarnas lön med 10 000 kronor och lektorers med 15 000. Enbart 138 miljoner användes, enligt Sveriges radio.
Karlskrona är en av kommunerna som inte använt alla pengar som de haft rätt till. Enligt Ann-Christin Nielsen, avdelningschef på Kunskapsförvaltningen, beror det delvis på att det inte finns tillräckligt med behöriga lärare.
– Ibland har ju inte alla lärare möjligheten att uppfylla de kraven som man ställer på karriärtjänster. Vi har ju skolor där vi inte har legitimerade lärare just nu, säger hon till Sveriges radio.

Lärare jobbar – trots sjukdom

Statistik från Arbetsmiljöverket visar att vissa yrkesgrupper jobbar, trots att de är sjuka. Siffrorna, som är tagna från 2019, visar att grundskollärare som arbetat trots sjukdom ligger på 65 procent medan snittet för samtliga yrken ligger på 52 procent.
Johan Nordström, klasslärare på Kulladalsskolan i Malmö, jobbar hemifrån trots förkylning.
– Man försöker underlätta för så mycket lärande som möjligt, och så lite oro i klassrummet som möjligt. Det är mitt eget val, man har på sätt och vis igen när man kommer tillbaka. Men det är ett större, och mer svårdefinierat problem att en hel yrkeskår fortsätter att göra det, säger Johan Nordström till Läraren.se.
Han förklarar vidare att arbetet på skolan ackumuleras, genom att arbeta hemifrån trots sjukskrivning lättar han på arbetsbördan till när han väl är tillbaka på skolan.

Stor risk för utbildningstapp på yrkesprogram

Under coronapandemin har viss planerad undervisning på högstadium och gymnasieskola inte kunnat genomföras. Främst handlar det om praktiska ämnen och moment. Detta enligt en rapport som Skolverket tagit fram. Enligt flera huvudmän finns det en risk att eleverna inte får de kunskaper som de skulle ha fått. Det bedöms vara störst risk för utbildningstapp på gymnasiet, framförallt på yrkesprogram.

Kommentera

Din e-post publiceras inte. Obligatoriska fält är markerade med *

Den här sidan skyddas av reCAPTCHA och Googles Integritetspolicy and användarvillkor gäller.

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.