Gå direkt till innehållet

Publicerat:

Meningsfullt skrivande

Illustration av hans som skriver på ett papper och en person som skriver på ett tangentbord.

Under några år har vi på Sofielundsskolan arbetat för att vi ska kunna ge tidiga insatser gällande läsning. Fokus har varit på avkodning i första hand, och att bli ännu bättre på att veta var alla våra elever befinner sig i sin läsutveckling. Detta är en del i arbetet med att uppfylla läsa-skriva-räkna-garantin. Något som blivit tydligt i arbetet på skolan är att det också finns ett behov av att utveckla arbetssätt för att komma åt nästa del i garantin, som kanske inte alltid får så mycket fokus – skrivandet.

Ju äldre eleverna blir, desto mer förväntas de använda skriften för att förmedla olika färdigheter i skolan. Att skriva är ju, precis som läsning, en komplex aktivitet som ställer krav på flera olika förmågor. Det som gör skrivandet extra utmanande jämfört med läsning är att eleverna själva måste planera och ha en tanke med vad som ska förmedlas. Denna tanke ska de också kunna klä i ord, hålla i minnet och dela upp i ljud för att sedan skriva ner. Skriftspråket och talspråket skiljer sig åt på flera sätt, och vi kan inte ta för givet att eleverna förstår dessa underförstådda skillnader. Skriftspråkets grammatik är till exempel mer komplex och det finns högre krav på tydlighet jämfört med när vi pratar.  

Skriv-fokus i årskurs 3

För att vi skulle kunna utveckla skrivande började vi (pedagoger i årskurs 3 och logoped) att analysera var i skrivandet det kan uppstå problem för våra elever. Vi har lite olika perspektiv på skrivande så det är ett spännande område att samarbeta kring! I årskurs 3 har klasserna hunnit med att skriva och arbeta mycket med texter av olika slag. Vi valde ändå att gå tillbaka ner på meningsnivå och arbeta för att öka förståelsen för hur vi kan skapa bra meningar. 

I uppstarten av arbetet fick alla elever i klasserna lite olika uppgifter där de ska skriva meningar till bilder. Uppgifterna är skapade så att vi kan ringa in några områden som klasserna behöver jobba med på meningsnivå. Detta är exempel på uppgifter eleverna fick:

Bilder från Widgit Online och https://sprakbilder.se/

De rättade uppgifterna låg till grund för hur vi planerade det fortsatta arbetet. Första delen vi fokuserade på var det som första uppgiften ovan gick ut på. Vi tog upp att det finns n-ord och t-ord i svenska och hur de kan böjas i singular och plural. Sen gick vi in på hur adjektiven följer substantivet. Vi har haft genomgångar och skrivit meningar tillsammans och enskilt. Genomgångarna har varit gemensamma men eleverna har sedan fått arbeta på lite olika nivåer beroende på var i sin skrivutveckling de befinner sig. 

 

Att synliggöra grammatikens roll och vilka regler som finns gynnar elever i språklig sårbarhet. Många elever behöver mer än bara skrivuppgifter, de behöver explicit träning i att skapa meningar. Elever i språklig sårbarhet har inte så lätt att bara “höra hur det ska låta”, och gör ofta samma misstag återkommande. Därför är det bra att undervisa i varför vi kan skriva på vissa sätt men inte andra. 

Vill också (igen) tipsa om e-boken ”lära barn att läsa”  från LegiLexi som är gratis och innehåller mycket bra och forskningsbaserat om både läsande och skrivande i skolan.

 

Widgitsymboler © Widgit Software/Hargdata 2020 | www.symbolbruket.se

Kommentera

Din e-post publiceras inte. Obligatoriska fält är markerade med *

Den här sidan skyddas av reCAPTCHA och Googles Integritetspolicy and användarvillkor gäller.

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.