Gå direkt till innehållet

Publicerat:

Språklig sårbarhet, inte en sällsynthet

Bilder beskriver språklig sårbarhet.

Som vi känner till sedan tidigare är skolans läroplan fylld av språkliga krav, vilka inte alltid är så lätta att nå för elever i språklig sårbarhet. Men vad är egentligen språklig sårbarhet och hur stöttar vi elevernas resa mot målen? 

Begreppet språklig sårbarhet introducerades av Bruce, Ivarsson, Svensson och Sventelius (2016) i boken ”Språklig sårbarhet i förskola och skola”. Språklig sårbarhet är ingen diagnos utan ett samlingsnamn för när en elevs språkliga förmåga inte matchar omgivningens, i detta fall skolans, förväntningar.

 

Skillnad mellan språkliga krav och språklig sårbarhet.

 

Elever som är språkligt sårbara kan vara det av en rad olika anledningar. En del elever kommer alltid att ha en språklig sårbarhet medan andra elever är språkligt sårbara under en period. Begreppet handlar således mer om att titta på lärmiljön och vilka pedagogiska verktyg som behövs för att undervisningen ska bli så tillgänglig som möjligt. 

 

Exempel på orsaker till språklig sårbarhet.

I takt med att barn blir äldre kan också deras språkliga sårbarhet maskeras och vara svår att upptäcka eller sätta fingret på. Den språkliga sårbarheten hos elever handlar ofta om svårigheter med språkförståelse och språklig bearbetning. Undvikandebeteenden i samband med språkliga krav är förekommande och eftersom språket är mer abstrakt i skolan tenderar det att bli svårare för eleverna att koppla undervisningen till sina egna erfarenheter och intressen. Språklig sårbarhet kan även drabba och inverka på vänskapsrelationer då de kan leda till missförstånd, bråk och utanförskap.

Forskning säger att det är viktigt att ställa höga krav på eleverna och deras lärande. Tillsammans med höga krav betonas även att samtidigt stötta genom modellerande och lära ut användbara strategier. Stödstrukturer behöver finnas tillgängliga för alla elever, vilket inte nödvändigtvis behöver betyda att alla elever använder dem. Undervisningen behöver vara kommunikationsstödjande och de språkliga förmågorna som efterfrågas måste tydliggöras samtidigt som fokus är på ämnets innehåll. Vinster i lärandet kan skapas genom att väva in upplevelsebaserade aktiviteter för att stärka språkets betydelse (t.ex. rollspel, dramatiseringar och samarbeten med praktiskt estetiska ämnen).

 

Struktur för språklig stöttning.

 

För dig som vill fördjupa dig mer rekommenderar jag starkt följande böcker:

Widgitsymboler © Widgit Software/Hargdata 2021 | www.symbolbruket.se

Kommentera

Din e-post publiceras inte. Obligatoriska fält är markerade med *

Den här sidan skyddas av reCAPTCHA och Googles Integritetspolicy and användarvillkor gäller.

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.