Gå direkt till innehållet

Publicerat:

Böckernas kraft skapar gemensamma upplevelser och utvecklar språket

Bilden visar en överfull bokhylla med en magisk portal till skogen.

 

De barn vi möter på våra förskolor idag, har alla olika erfarenheter och språkliga bakgrunder med sig. Vi som arbetar inom förskolan har ett oerhört viktigt uppdrag att utveckla barnens språk. Men hur går man tillväga som pedagog för att hjälpa barnen att erövra språket? Hur kan man stötta och motivera dem att kommunicera, samtala och att utveckla ett rikt språk? Både forskning och läroplanen lyfter fram högläsningen som ett väldigt framgångsrikt pedagogiskt verktyg i det språkutvecklande arbetet. Genom att arbeta genomtänkt och utifrån den barngrupp vi har framför oss, med olika språkliga bakgrunder, kan högläsningen stimulera och utveckla språk, identitet och kunskap.

Vikten av den gemensamma upplevelsen

På Venedig 1 på Lindängehus förskola har barnskötare Dhuha samlat en grupp barn i avdelningens läshörna. De sitter på kuddar på golvet och ett fördraget tyg gör att det känns som att vi befinner oss i en koja. På en av väggarna projiceras boken Bu och Bä i skogen upp. Dhuha läser med inlevelse och visar med kroppsspråk hur Bu är på väg att äta en smörgås med en myra på. Det blir ett engagemang hos barnen och flera vill berätta vad som håller på att hända. Ett av barnen ställer sig upp och pekar och gestikulerar på den projicerade bilden. -Han äter myran, han äter myran! Dhuha zoomar in och vi kan i närbild ta del av den spännande situationen. Barnen skrattar och ett annat barn beskriver att det är äckligt att äta myror. Det märks att de har läst boken tidigare. De vet vad som händer på nästa sida och ett barn vill visa hur Bu och Bä måste fly från alla myror som invaderar picknickfilten. Lässtunden avslutas med att barnen får smaka på blåbär. I boken plockar Bu och Bä blåbär och det uppstår ett samtal om det finns blåbär att plocka i parken utanför förskolan.

En stor variation av språkliga förutsättningar

På Venedig 1 har alla barn andra modersmål än svenska. Det är en stor variation i gruppen gällande barnens språkliga bakgrunder, där vissa barn har gått förhållandevis kort tid på förskolan och kommit i kontakt med det svenska språket först då. Medan andra av barnen har gått längre tid på förskolan, exponerats för det svenska språket i sin hemmiljö och succesivt börjat erövra svenskan. Barnen på Venedig 1 har med andra ord helt olika språkkunskaper och arbetssättet måste därför anpassas efter barnens högst olika förutsättningar och lärandevillkor.

I min roll som pedagogisk utvecklare med fokus på språkutveckling blev jag inkopplad på avdelningen med syfte att stötta pedagogerna i det språkutvecklande arbetet och inspirera dem att hitta ingångar i undervisningen för att utveckla barnens språk. Henrik Nordström, förskollärare och Judit Lengyelne och Dhuha Al-Subahi, barnskötare beskriver tidigt ett behov av att utveckla sina högläsningsstunder som en medveten planerad undervisning. De upplever svårigheter i att fånga barnens intresse vid högläsningsstunderna och att möta alla barn efter deras olika språkliga förutsättningar. Detta var även ett behov som förste förskollärare Emy Cederblad såg som viktigt att utveckla och vi började därför tillsammans att se över strukturen för dagarna för att kunna kartlägga hur högläsningen bäst skulle kunna implementeras som en planerad undervisningsstund varje dag.

Framgångsfaktorer för högläsningsstunderna

Ett viktigt led i utvecklingen av högläsningsstunderna ligger i gruppkonstellationerna. Att ha små läsgrupper är en viktig faktor, men framför allt hur sammansättningen ser ut och vilka språkliga utmaningar barnen behöver för att väcka nyfikenhet och lust till att samtala och kommunicera om det lästa. Henrik, Dhuha och Judit beskriver detta särskilt som en framgångsfaktor under processens gång. Genom observationer och reflektioner över hur de ska möta barnens olika behov, både språkligt och socialt, gör de förändringar i grupperna och anpassar upplägget kring lässtunden efter de barn de har framför sig. Vissa barn med en språklig sårbarhet, behöver bland annat mer tydlig rekvisita som förstärker det lästa och även val av böcker påverkas. Pedagogerna ser efter en tid, stora skillnader i hur de nu kan fånga barnens intressen på ett helt annat sätt. Det relationella perspektivet blir även tydligt, då barnen får ett annat utbyte av varandra i samtal som uppstår. De beskriver att detta gör att de som pedagoger kan vara mycket mer lyhörda och observanta på barnens tankar och intressen, något som de även kan bygga vidare på i andra sammanhang, som i lekar och i rutinsituationer.

Bilden visar en läsmiljö på en förskola
Läsmiljö på förskolan

Henrik, Judit och Dhuha beskriver även förberedelserna inför högläsningsstunderna som ett viktigt led. Att de själva har närläst boken och hunnit bilda sig en uppfattning om handling, frågeställningar och viktiga begrepp. Högläsningens inramning med plats, iscensättning med eventuell rekvisita och inte minst deras egen berättarteknik, har varit ett gemensamt prövande. De menar att genom att prova på olika sätt och genom reflektion och analys av vad som har fungerat bra och vad som kan utvecklas vidare, har de fördjupat sina kunskaper och märkt en stor skillnad i barnens intresse och vilja att interagera kring det lästa.

I en av läsgrupperna, där det var svårt att hitta fram till vissa barn, såg pedagogerna att det fanns ett stort intresse för superhjältar. Boken om Pyjamashjältarna blev plötsligt ingången för att nå fram till gruppen. Barnens kunskaper och erfarenheter om superhjältarna bidrog till ett enormt språkande och en interaktion mellan barnen uppstod. I valet av den här boken, var det snarare bokens bilder och barnens egna kunskaper som blev utgångspunkten för samtal och reflektion. Genom bildpromenader med både den fysiska boken och med boken projicerad på väggen, uppstod samtal, som sedan genererade i ett fortsatt undersökande kring superhjältarnas krafter. Genom att vi gör ett mångsidigt urval av böcker, där vi har en medveten hållning kring varför vi gör vissa val, ger vi barnen möjligheter att utforska böckernas rikedom utifrån olika perspektiv.

barns ritade figurer

I arbetet med att utveckla högläsningen såg pedagogerna en stor vinst i den upprepade högläsningen, där samma bok bearbetades på en mängd olika sätt. Detta är viktigt för alla barn, men för de flerspråkiga barn som är i processen av att erövra ett nytt språk är det särskilt viktigt.
De behöver få möjlighet att lära känna karaktärer, smaka på ord och begrepp, prata om händelser i boken och rikta sin gemensamma uppmärksamhet kring innehållet vid ett flertal tillfällen. Henrik, Judit och Dhuha har även erfarit att upplevelser och ett estetiskt utforskande kopplat till det lästa ytterligare bidrog till en dimension av innehållet och skapade ett större intresse hos flera av barnen. På så sätt skapas förutsättningar för undervisningstillfällen som känslomässigt engagerar barnen.

 

Boken som ett pedagogiskt verktyg

Förste förskollärare Emy Cederblad menar att vårt gemensamma fokus kring högläsningen under våren har bidragit till en större medvetenhet kring böcker och hur dessa kan användas för att utveckla barns språkande. Framför allt hur de kan användas som ett pedagogiskt verktyg för att utveckla barnens språkande. Emy framhåller även medvetenheten kring hur böcker kan introduceras och iscensättas för att fånga barnens intresse och öka deras förståelse för böckernas innehåll.

Bilden visar ett bokomslag på Bu och Bä i skogen samt en skål med blåbär.
Högläsningsstund med boken Bu och Bä i skogen av Olof och Lena Landström

I läshörnan på avdelningen där barnen tagit del av högläsningsstunden om Bu och Bä i skogen, sitter nu gruppen förväntansfull och ett fat med blåbär förflyttas mellan dem. Stämningen är koncentrerad, men samtidigt upprymd. Ett samtal uppstår mellan barnen om hur bären smakar. Ett barn börjar räkna blåbären på den projicerade bilden och fler barn engageras i räknandet. De skrattar när de ser hur många blåbär det är på bilden. Alla barn i gruppen är involverade i samtalet, både genom kroppslig och verbal kommunikation, efter sina egna förutsättningar. Det finns ett lustfyllt engagemang och det är just dessa ögonblick, där spännande dialoger uppstår som språkutveckling kan ske.

 

 

Kommentera

Din e-post publiceras inte. Obligatoriska fält är markerade med *

Den här sidan skyddas av reCAPTCHA och Googles Integritetspolicy and användarvillkor gäller.

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

Slumpa en artikel