Gå direkt till innehållet

Publicerat:

Att leda en normkritisk process – del 1

Som  jag skrivit om tidigare i bloggen så leder jag just nu en process i normkritik på min förskola. I skrivande stund har jag haft två träffar med mina kollegor där vi diskuterat både vad kön egentligen är och dessutom tittat på tvåkönsnormen. Däremellan har det delats ut normkritiska läxor till arbetslagen.

I September hade jag den första träffen med mina kollegor. Under den första träffen diskuterades vad kön egentligen är. Mina kollegor fick i smågrupper tänka kring vad kön är för dem. Efter det fick alla berätta om sina tankar. Svaren skrev jag sedan ner på ett stort A3-papper. På så sätt kunde jag fånga upp mina kollegors uppfattningar kring kön och på vilket sätt jag kunde utmana deras tankar. Därifrån gick jag sedan vidare och pratade om biologiskt och juridiskt kön, vad det innebär att vara en cis-person eller transperson, för att sedan komma in på det sociala könet som även benämns som genus. Slutligen tog jag upp queerteorin och dess syn på kön som en del av genuskonstruktionen i samhället. Under hela träffen kunde jag känna hur engagerade mina kollegor var i ämnet. Diskussionerna gick heta och aha-upplevelser väcktes, både hos mig och mina kollegor.

Tvärtomövning

I slutet av träffen fick alla avdelningar en hemläxa som de skulle göra inför andra träffen. Denna gång skulle arbetslagen under en extra lång avdelningsreflektion genomföra övningen ”Tvärtom” tillsammans med mig som processtödjare. Tvärtom-övningen inleds med brainstorming kring frågan ”Hur ska vi göra för att försäkra oss om att både killar och tjejer följer traditionella könsroller?”. Att tänka tvärtom lockar fram många hel- och halvgalna idéer om hur man kan förstärka problem och begränsande normer. Därefter fick arbetslaget titta på sina egna avdelning och utformar förslag på hur de kan skapa en mer öppen och inkluderande miljö.

Tvåkönsnorm och homorättigheter

Vid den andra träffen i oktober gick jag in på tvåkönsnormer och bland annat problematiserade bilden kring ”manliga” och ”kvinnliga” hjärnor genom ett avsnitt från ”Stormens utveckling” (länk hittar ni här:  Stormens utveckling). vidare föreläste jag om att könskategorierna ”män” och ”kvinnor” sätts i olika fack med tillhörande attribut som formar dessa till antingen mer feminina eller maskulina. Mina kollegor fick sedan titta på ett klipp från Americaś got talent där en flicka chockar juryn genom att growla till en egenskriven hårdrockslåt. Detta klipp var ett exempel på hur tvåkönsnormen synliggörs när någon bryter mot den.

 

Jag pratade sedan om den könssegregerade arbetsmarknaden och kopplade ihop den med tvåkönsnormen.  Därefter visade jag på hur denna norm redan börjar i förskolan och vilka konsekvenser det kan ge för barnen. Här lyfte jag exemplet med familjeleken som forskaren Lena Sotevik skrivit kring (min intervju med henne hittar ni här: Heteronormer i familjeleken – intervju med Lena Sotevik).

Avslutningsvis gick jag in på heteronormen som är en del av tvåkönsnormen. Här fick dessutom mina kollegor en liten historielektion i hbtq-rättigheter. Bland annat läste jag ett stycke från Jonas Gardells bok ”Ett lyckligare år”.

Läxan till den tredje träffen är att låta bli att köna barnen samt läsa boken ”Stjärnfamiljer” för barngruppen. Vid den tredje träffen kommer jag gå in på jämställdhet, feminism och patriarkal. Fortsättning följer…

Kommentera

Din e-post publiceras inte. Obligatoriska fält är markerade med *

Den här sidan skyddas av reCAPTCHA och Googles Integritetspolicy and användarvillkor gäller.

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

Slumpa en artikel