Gå direkt till innehållet

Digitala verktyg i svenskundervisningen

Publicerat: Skribent: Anna-Lena Godhe
Telefon visar bokhyllor fulla med böcker.

Digitala verktyg används som stöd när lärare planerar och genomför undervisning men också för att stödja eleverna i sitt eget lärande. Att digitala verktyg stöttar elevers skrivprocesser och att filmer och bilder används både för att visualisera innehåll och så att eleverna kan visa sin kunskap är ämnesspecifika möjligheter som många pekar ut som en viktig del av svenskundervisningen.

I detta inlägg sammanställs vad som framkommit i intervjuer med svensklärare inom uppdraget Digitaliseringens påverkan på undervisning och lärande. 4 grupper med sammanlagt 18 lärare från 16 olika skolor har intervjuats under läsåret 20/21 med fokus på undervisning i svenska. Det finns både likheter och skillnader mellan stadier i beskrivningarna av hur digitala vektyg kan stödja svenskundervisningen.

Styrdokument och användning

Kursplanen för svenska i läroplanen för grundskolan anger att elever ska ges möjlighet att kommunicera i digitala medier med interaktiva och föränderliga texter och att eleverna ska utveckla kunskaper om hur man söker och värderar information kritiskt från olika källor.
I Skolverkets (2019) senaste uppföljning och utvärdering av den nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet tar man specifikt upp undervisning med syfte att öka elevernas förmåga att kritiskt söka och värdera information på internet. Undervisning om detta är mer vanligt förekommande i de högre årskurserna.

Lärarnas användning i undervisningen

Lärare i förskoleklass och på lågstadiet tar i mindre utsträckning upp hur digitala verktyg används för administration och kommunikation medan lärare på mellan- och högstadiet talar om Google-miljön som central för deras arbete som lärare och i synnerhet om Google Classroom. I Classroom samlar lärarna, men även eleverna, sitt eget material och olika resurser som de använder i undervisningen och det är även här som respons ges på elevers arbete.

Lärare i förskoleklass och på lågstadiet beskriver projektorn som central i deras undervisning. Vid högläsning kan boken visas samtidigt så att eleverna kan följa med och man kan samtala om text och bild utifrån storbilden. Uppgifter visas också på storskärm eller interaktiva skrivtavlor så att elever kan följa med och de kan göra någon uppgift tillsammans. Dessutom tittar och lyssnar man gemensamt på program av olika slag t.ex. från UR.

Alla lärargrupperna nämner att digitala verktyg bidrar till varierad undervisning och att bilder ofta används som stöd i elevernas förståelse. De digitala verktygen gör det enkelt för lärarna att hitta resurser men de påpekar även vikten av att vara noggrann när man väljer vad som ska användas. Att på olika sätt använda digitala verktyg i undervisningen ses ofta som kompensatoriskt och kopplat till elever med särskilda behov eller behov att utveckla sitt svenska språk.

Lärarna nämner en rad ämnesspecifika appar och digitala resurser som till exempel stöttar de yngre eleverna att knäcka läskoden då de kan få bokstavsljud och skrift uppläst och på så sätt tränas i att förstå sambandet mellan ljud och bokstav. De flesta grupper nämner även att de arbetar med källkritik och informationssökning med eleverna. I förskoleklassen spelar man in film och pratar om man kan lita på olika källor. På mellanstadiet pratar lärarna om vikten av att elever kan söka och hitta information, hantera informationsflödet genom att sålla och välja samt att de kan läsa av sidor. Även högstadielärarna menar att svenskan bidrar med källhantering och informationssökning. Någon lärare påpekar att hen behöver bli bättre på upphovsrätt och förstå hur t.ex. algoritmer fungerar.

Elevernas lärande och användning

Samtliga beskriver hur digitala verktyg bidrar till elevers skrivande. I de yngre åren pratar man om att eleverna skriver mer och är mer motiverade att skriva eftersom finmotoriken inte hindrar dem när de ska forma bokstäver. Alla texter blir dessutom snygga och läsliga.
Högstadielärarna pratar om att den formativa responsen och möjligheten för lärare att individanpassa uppgifter och material har gjort att elever blivit mer självständiga, fått ökat självförtroende och mår bättre. De kan dela ut olika material till eleverna utan att hela klassen märker det och elever blir därför inte utpekade. Å andra sidan är lärarna oroliga över att eleverna inte tillräckligt tränas i att skriva för hand och att deras handstil påverkas negativt.

En ambivalens till användningen av digitala verktyg

Flera ser en risk i att eleverna inte skriver så mycket för hand samtidigt som de alla påpekar hur mycket de digitala verktygen underlättar när eleverna ska skriva och bearbeta texter. På liknande sätt uttrycks en oro över att digitala verktyg påverkar elevernas sociala förmågor och deras läsning. Det digitala ses som lockande och påverkar elevernas koncentration. För elever som har svårt att hålla fokus kan det vara en nödvändig anpassning att ta bort det digitala verktyget för att eleven ska kunna koncentrera sig. Flera lärare menar att de digitala verktygen ställer högre krav på att undervisningen ska vara tydlig och välorganiserad för att de ska bidra till elevernas kunskapsutveckling. Några lärare uttrycker att de lärt sig över tid att vara tydliga med när och hur de digitala verktygen ska användas för att gagna elevernas lärande.

Intervjuerna i relation till forskning

Lärarnas ambivalens vad gäller användningen av digitala verktyg i svenskundervisningen kan vara en reflektion av att forskning inom detta område kommer till olika slutsatser och inte enkelt kan peka ut entydiga för- och nackdelar. Samtidigt som mycket pekar på att digitala verktyg bidrar till elevernas skrivande så är det mer tveksamt hur läsning påverkas. Digital läsning är inte lika linjär som läsning i tryckta böcker och är ofta även mer fragmenterad. Med tanke på att de flesta i vårt samhälle idag läser och tar del av information digitalt är det centralt att stötta elever så att de utvecklar den digitala läsningen (se t ex Tryckta texter ger bättre läsförståelse) . Att digitala texter i hög grad består av både text, bilder och filmer är ytterligare en aspekt som behöver tas i beaktning (se t.ex. Edvardsson, Magnusson och Godhe, 2018). Hur kan svenskundervisningen stötta elevers läsande och skapande av sådana texter?

Undersökningar om undervisning i källkritik och informationssökning på högstadiet har gjorts av både Skolinspektionen (Undervisning om källkritiskt förhållningssätt i svenska och samhällskunskap) och Carlsson och Sundin (Sök- och källkritik i grundskolan : En forskningsrapport). Båda pekar på att den undervisning som bedrivs i liten utsträckning tar hänsyn till den digitala miljö där sökningar främst görs. Istället tar undervisningen sin utgångspunkt i traditionella tryckta medier. Informationssökning är sällan föremål för undervisning enligt båda studier. Skolinspektionen påpekar även vikten av att eleverna får utveckla förmågan att vara kritiska till bilder och filmer.

Vill du läsa mer?

Tidigare blogginlägg som utgår ifrån fokusgruppsintervjuer inom uppdraget, digitaliseringens påverkan på undervisning och lärande:
Lärare ser både möjligheter och utmaningar med digitala verktyg (2022-01-14)
Digitala verktyg i matematikundervisningen (2022-02-03)

Referenser;
Edvardsson, J., Godhe, A-L & Magnusson, P. (2018). Digitalisering, literacy och multimodalitet. Lund: Studentlitteratur.

0 Kommentarer

  1. […] skolan och att bidra till deras lärande, hur den kan utveckla undervisningen i matematik och undervisningen i svenska samt vilka utmaningar och möjligheter lärare […]

  2. […] redovisas löpande på Pedagog Malmö. Hittills har det publicerats artiklar och filmer om digitala verktyg i svenskundervisningen, lärares definition av digital kompetens och deras syn på relationen mellan digital kompetens och […]

Svara Ur nyhetsflödet vecka 17 - Avbryt svar

Din e-post publiceras inte. Obligatoriska fält är markerade med *

Den här sidan skyddas av reCAPTCHA och Googles Integritetspolicy och användarvillkor gäller.

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

I enlighet med den allmänna dataskyddsförordningen (EU 2016/679), GDPR, och kompletterande nationell lagstiftning lämnar grundskoleförvaltningen i Malmö stad följande information om behandlingen av dina personuppgifter som sker när du väljer att kommentera artikel eller videoinslag på Pedagog Malmö. Läs mer här!