Gå direkt till innehållet

Språkliga uttrycksformer i fritidshemmet

Publicerat: Skribent: Johanna Söderlund
Text markerad med gul överstrykningspenna.
Dörr till musiksal.
Lärmiljön kan inte sällan bli mer tillgänglig, mer inbjudande för barn och elever, och varför inte flerspråkig- ur ett pedagogiskt syfte såklart

Under hela förra läsåret jobbade jag och fritidshemsutvecklare Jörgen Ekberg först fram en förstudie för att synliggöra behovet av att lyfta dels nyanlända elevers speciella ställning i fritidshemmet, så som i Malmö Stads egna framtagna riktlinjer och nationella, lagstadgade formuleringar, vilka är högaktuella just nu med ukrainska nyanlända elever i våra fritidshem.

Utöver specifikt nyanlända har vi också jobbat generellt för didaktik, medvetenhet och strukturer utifrån de språkliga förmågorna och pedagogiska lärtärffar har skapats. Under träffarna är vi enade om att vi behöver implementera muntliga, kanske lite skriftliga strukturer utan att det blir “för mycket skola” i fritidshemmet. En viktig poäng i det här arbetet, för att synliggöra möjligheter, planering, uppföljning av språkliga arbetssätt är att  verkligen se till att det finns en tillgänglig lärmiljö; lärmiljön som bidragande faktor i fritidshem. Sammantaget resulterar vårt arbete alltså i lärträffar för fritidshemspedagoger. Vi samlas i olika fritidshems lokaler för att dela teori och praktisk input med mål att  kunna ta steg framåt för nyanlända elever, språkutvecklande metoder och tillgänglig lärmiljö i egen verksamhet.

Nu är det snart dags att ses igen och då är agendan som följer- kanske blir du eller en kollega intresserad av att delta framöver?

– En kort repetition av vad som är språkutvecklande arbetssätt, transspråkande, varför vi ska jobba med det  här  och hur?  Några didaktiska tips delas och allt teorin, material och upplägg baseras på vedertagen forskning och vid sidan har en gemensam arbetsbok att slå upp förslag ur.

– Munkhättes fritidshemsverksamhet har genom våra  lärträffars inspiration tagit ett steg framåt inom språkutvecklande arbetssätt så tillvida att de fått till en ny kollegial mötesform , en timmes gemensam planering- vi kommer få ta del av och och också kommentera struktur och innehållspunkter för detta möte.

Mindmap, bland annat med texten "Se, lyssna, känna".
Vad kan just Du ta steg inom i din verksamhet, och vad behöver du för att göra det?

– Vi dryftar deltagarnas erfarenheter och identifierade steg att komma vidare inom temat  sedan sist- Vad är en språkutvecklande och tillgänglig lärmiljö på fritidshem? Har ni mött någon möjlighet och hinder i ert arbete och varför- kopplat  till fritidshemmets förmågor.

– Rundvandring i lokalerna- vi tittar och kommenterat- var ser vi tecken på att språkutvecklande arbete sker, var och hur känns lärmiljön tillgänglig- vad vill vi plocka med tillbaka och vad föreslår vi som  behov att uppdateras?

Fika kommer det såklart också att bli under vår lärträff ( inget möte ska väl gå utan fika, fikan är en trevlig kutym och del av svensk kultur)!

Missa inte nedan tidigare blogginlägg om hur vi jobbar under lärträffarna med flera konkreta tips, en film, och en planeringsmall att ha bredvid ordinarie:

https://pedagog.malmo.se/2021/12/02/hur-kan-vi-da-skapa-sprakutvecklande-arbete-pa-fritidshem/ 

Text markerad med gul överstrykningspenna.
LGR 11 och kommentarsmaterialet är vår ledstjärna, och stärker vårt arbete och våra argument när det så behövs. Den fiffiga färgmarkeringen är Jörgen Ekbergs

Grunda ditt arbete utifrån: Fritidshemmet- ett kommentarmaterial till läroplanens fjärde del sid 14 -15)

Läs också  utdrag ur Malmö stads egna riktlinjer i arbetet för nyanlända elever:

”Behovet av utbildning i fritidshemmet ska, utöver hänsynen till föräldrars förvärvsarbete eller studier, även bedömas utifrån elevens eget behov på grund v familjens situation i övrigt.  Fritidshemmet kan utgöra en viktig del i den nyanländas lärande, varför rektors bedömning av elevens behov blir väsentlig. Fritidshemsverksamheten ökar också möjligheterna till inkludering och språkträning.
I Malmö stads grundskolor:
• Strävar vi efter att erbjuda och ge nyanlända elever fritidshemsplats som en del av lärandet.
• Strävar vi efter att personal inom fritidshemsverksamheten har kompetens i språkutvecklande arbetssätt”

Vidare material om tillgänglig lärmiljö och om nyanlända elever på fritidshem och språkutvecklande strukturer på fritidshems finns på Skolverket och på Specialpedagogiska myndigheten.

Kontakta oss:

johanna.soderlund@malmo.se

jorgen.ekberg@malmo.se

 

Kommentera

Din e-post publiceras inte. Obligatoriska fält är markerade med *

Den här sidan skyddas av reCAPTCHA och Googles Integritetspolicy och användarvillkor gäller.

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

I enlighet med den allmänna dataskyddsförordningen (EU 2016/679), GDPR, och kompletterande nationell lagstiftning lämnar grundskoleförvaltningen i Malmö stad följande information om behandlingen av dina personuppgifter som sker när du väljer att kommentera artikel eller videoinslag på Pedagog Malmö. Läs mer här!