Gå direkt till innehållet

Fantastisk dag med kollegialt lärande och dela-kultur

Publicerat: Skribent: linda Sikström
Klassrumsregler med emojis.

Gullviksskolan har under läsåret arbetat med studiero i samarbete med mig, Daniel Prsa, Alexander Borgström och Magnus Bååth på PDM. Detta utvecklingsarbete kommer att fortsätta även kommande läsår. Då kommer skolan att gå med ett forskningsprojekt som heter Inkluderande beteendestöd i skolan. Detta leds av Uppsala universitet och syftet med programmet är att erbjuda skolpersonal evidensbaserat program för att öka trygghet, arbetsro, inkludering samt öka måluppfyllelsen.

På studiedagen 10 maj höll personalen olika inspel kring hur de i sina arbetslag har arbetat med undervisning och studiero. Dagen blev en riktig inspirationsexplosion och förutom ett gemensamt lärande delade kollegorna ut många rosor (i ord) till varandra! Efter varje inspel följde intressanta diskussioner i kollegiet om ökat samarbete mellan ämnen, tankar om hur det skulle kunna gå att organisera kommande läsår, tankar om punkter som skulle kunna lyftas i måldialoger osv.

Studiedagens upplägg initierades av rektor Cecilia Strid och skolans personal fick i uppdrag att i respektive arbetslag presentera fr

Bollar och instruktioner för lek.

amgångsfaktorer som gett ökad studiero i och utanför klassrummet.

Dagen startades med att Johan Olsson, biträdande rektor, visade ett TED-talk Extreme Ownership med Jocko Willink och efterden följde en diskussion i kollegiet om ansvaret man har som pedagog. Vad är mitt ansvar för att eleverna ska nå en högre måluppfyllelse? Vad är mitt ansvar som en del i ett arbetslag?

Efter inledningen tog arbetslag 1 vid och berättade om sitt arbete kring studiero och lektionsstruktur. Karin Thörn-Lindhe, är en av tre lärare i åk 1, tycker att lektionsstrukturen ger förutsättningar för att elevgruppen att komma igång med sitt arbete så att hon kan stötta elever som behöver stöd i t ex läsutveckling. Ibland spritter det i benen för eleverna och då kan eleverna dra ett kort i den aktivitetspåse som varje elev har fått tillverka, lägga material och uppgifter i. Uppgifterna är korta rörelseuppdrag som går att genomföra innan eleven återgår till skolarbetet.

Ida Hansson fortsatte med att berätta hur hennes elever dagligen får utvärdera klassrumsreglerna. Eleverna utvärderar genom ”tumme upp, tumme ned”.

Klassrumsregler med emojis.

Ida sammanfattar med emojis under reglerna. På så sätt synliggörs hur reglerna fungerar i praktiken och eleverna är delaktiga i att utvärdera sin lärmiljö och studiero. Gullviksskolan är treparallellig i åk 1 och Francisca Naranjo, som undervisar i den tredje åk 1, har fokuserat på att skapa trygghet i sin elevgrupp. Skoldagen börjar alltid med samling på golvet runt en matta. Eleverna har sina bestämda platser runt mattan. För att öka elevernas fokus så bryts undervisningen under dagen av då och då med rörelsebreaks. Nu har rörelsebreaksen blivit så etablerade att eleverna själva kommer fram och säger: Kan jag få springa en runda innan jag arbetar vidare? Detta har gjort att elever med spring i benen får en mer effektiv undervisningstid då de vet att de kan springa ”av sig” och sedan vet att efter det förväntas man fortsätta med sitt skolarbete.

Analyserat sina lärarroller

Därefter var det dags för lärarna i åk 6. Lärarna Per Östberg och Lina Sjögren delar undervisningen i åk 6 och berättade hur de har analyserat sina lärarroller för att skapa samsyn och gemensamma ramar för eleverna. Deras analys har rört tre rubriker: Saker vi gör medvetet, Saker vi gör omedvetet och Saker vi ska bli bättre på och håller på att jobba med.

Vid Pers och Linas analys ”Saker vi gör medvetet” hamnade punkter som: jobbar aktivt med relationer, använder kooperativt lärande, städar efter varje lektion och att alla elever ska sitta på sin plats (om inte Per och Lina säger något annat), tar emot eleverna i dörren inför varje lektion, avslutar varje lektion med att eleverna står bakom stolarna och väntar på att bli utsläppta, agerar och reagerar på icke önskvärda beteenden.

I rubriken ”Saker vi gör omedvetet” blev analysen placerade Per och Lina punkter lärarens placering i klassrummet, var behöver jag vara placerad i klassrummet, hur styrs min placering av moment och status på gruppen, har jag fokus på rätt elever vid rätt tillfällen, (Per och Lina) pratar med varandra (vikten av kommunicera med varandra i arbetslaget för att kunna lämna över de bästa förutsättningarna till varandra). Kommunikationen kan vara på gruppnivå men också på individnivå.

I tredje analyspunkten ”Saker vi ska bli bättre på och håller på att jobba med” kom Per och Lina fram till att de skulle använda fler kooperativt styrda aktiviteter, involvera eleverna och starta en aktiv diskussion med eleverna kring vad studiero är och hur det kan uppnås. Per och Lina tycker att analysen har skapat förutsättningar för dem att stanna upp och fånga upp elever och undervisningsmoment.

I arbetslag 3 är eleverna uppdelade i två grupper men är även tillsammans i storgrupp vid vissa tillfällen. Lärarna Nina Anneberg och Monica Ovesson, som undervisar i båda grupperna, har mentorselever i båda grupperna och ser årskursens elever som sina gemensamma. Detta innebär förutom samplanering bl a också att båda lärarna är med vid några föräldrakontakter. När det gäller lektionsplanering använder Nina och Monica samma struktur varje lektion. Fördelen med det är att elevernas förståelse för vad lektionen innehåller ökar och att eleverna lättare kommer i lärläge och kommer igång med sitt skolarbete.

Lektionsplaneringen är framtagen av kollegan Per.

Lektionsplanering.

På Gullviksskolan finns en Studieverkstad. I studieverkstaden arbetar Maria Dahlgren speciallärare, Lisa Elhor socialpedagog, Charlotta Hansson specialpedagog, Åsa Björk lärare och Ida Rydebjörk speciallärare. Till studieverkstaden kommer elever från skolans alla olika årskurser och även i studieverkstaden är det fokus på studiero. En bidragande faktor till studiero i studieverkstaden är när undervisande lärare samarbetar med de som undervisar i studieverkstaden. Detta görs genom att det är känt för lärarna i studieverkstaden vad eleverna ska arbeta med och hur länge de ska arbeta med det.

De hjälpmedel som finns tillgängliga i studieverkstaden är bl a avskärmade studieplatser, taktilt material som tyngdväst och penngrepp, laborativt material i flera ämnen och möjlighet att välja olika alternativ att sitta på när man ska arbeta. Det finns tex pallar med rund botten eller en balansdyna som gör att eleven måste röra sig lite hela tiden för att hålla balansen. Rörelsen hjälper eleverna att hålla sig uppmärksamma. I studieverkstaden finns också möjlighet att lägga pussel vilket främjar elevernas samtal och koncentrationsförmåga. De som arbetar i studieverkstaden passade också på att få in feedback från kollegorna genom att ställa frågorna: Hur upplever du att elevernas arbete i studieverkstaden fungerar? Vilka utvecklingsområden ser du?

Studiero i och utanför klassrummet

Lärarna i åk 5, Izabella Thedin Tirbal, Emma Styrbjörn och skolans PREST-lärare Moa Lövenhill, Anna Malmberg och Dervo Jugo har arbetet tillsammans med Studiero i och utanför klassrummet. Det lärarna har gjort är att ha möten, sk Insatsmöte, med elever som behöver utveckla och förstå vad studiero innebär. På mötet deltar även vårdnadshavare. Mötena är återkommande var annan, var tredje vecka. Dessa samtal har en strukturmall där man går igenom frånvaro i procent samt orsak, ämnen där målen inte nås, eleven får formulera mål (vad fungerar bra och vad vill du förbättra), vårdnadshavarna får formulera mål och det skrivs också in vilka förväntningar elev och vårdnadshavare har på skolan.

Vid dessa Insatsmöten följs även Infomentor och Skola24 upp. Eleverna som berörs av dessa möten är elever som behöver utveckla och träna sociala färdigheter. Strukturmallen ska inte förväxlas med åtgärdsprogram utan ska ses som ett stödverktyg mellan lärare, elev och vårdnadshavare. Framgångsfaktorn i detta arbete har varit att samtalen har skett kontinuerligt och följs upp samt att kontakten med vårdnadshavare har förbättrats. I PREST-ämnena har Anna gjort elevgrupperna olika stora istället för att dela upp med samma antal elever i varje grupp. Detta har skapat förutsättningar för henne att ge ökat stöd i den gruppen med färre elever. Lektionerna rundas alltid av med att eleverna ska ta ansvar för att städa upp sitt material under tre minuter. I samband med att detta undervisningsmomentet visar Anna en slide på tavlan med bildstöd kring vad som förväntas av eleverna.

Bildstöd om städning.

På torsdagar spelas låten ”Imorgon är det fredag” med Tonsatt. Låten är skojgalen och gör städningen lite roligare. Andra gånger spelas lugn musik vid städningen. Att använda en låt när medan det är städning gör det blir tydligt för eleverna att när låten är slut ska städningen vara färdig. Är man färdig tidigare så ska man sätta sig på sin plats och invänta låtens avslut och vidare instruktioner från Anna. De framgångsfaktorer som arbetet med Studiero i och utanför klassrummet är gemensam lektionsstruktur, det finns tydliga mål och syfte som är elevnära, arbetat aktivt med att få bort elevernas fokus på resultat och tävling samt aktivt planera och genomföra moment i undervisningen som skapar gemenskap, trivsel och rörelseglädje.

Att skapa en grupps kärna

Efter lunch fortsatte dagen med inspel från lärarna i förskoleklassen.vAndreas Holmqvist beskrev hur det går att skapa en grupps kärna. När man ska skapa en grupps kärna börjar man med att identifiera de elever som är kärnbarn. Kärnbarn är barn som är beredda att följa pedagogen som ledare och är beredda att följa de instruktioner och regler som presenteras. Kärnbarnen placeras centralt i klassrummet tillsammans med elever som är följare (följer en grupps ledare, inte nödvändigtvis läraren) för att följarna påverkas positivt av kärnbarnen. Placera sedan de elever som är beroende av lärarens förmåga av struktur och ledarskap tillsammans med fler elever som är följare. I Andreas klassrum så är grupperna med kärnbarnen placerade enligt markeringarna på fotot. Andreas rekommenderar boken Från Jag till Vi: Grupputveckling i förskola och skola (Gunilla Guvå, 2005) när det gäller arbetet med att skapa ett gott gruppklimat.

Klassrum med möbler inringade.

Cherie May Fylke fortsatte sedan att berätta hur eleverna har involverats i arbetet med studiero. Cherie inledde med att berätta om vad studiero är för henne och att det är viktigt att tänka igenom det för att veta målet med arbetet kring studiero. I det arbetet ingår att skapa struktur och överblick för såväl lärare som elever, det ska finnas likvärdighet med ömsesidig respekt och förståelse, det behöver finnas ett barnperspektiv med förståelse för konsekvens och att ha få fasta men genomgående (under skoldagen) väl fungerande regler och rutiner. Målet med arbetet är att skapa en kultur där eleverna är ömsesidigt positivt beroende av varandra och att eleverna vågar prova!

Går igenom dagen med bildstöd

Inspelen fortsatte med att lärarna i årskurs 2, Emma Johansson och Sanna Lindqvist, berättade om hur de lägger upp skoldagen för sina elever. De startar med att eleverna kommer in i klassrummet medan det spelas lugn musik. Efter det har de morgonsamling och går igenom skoldagen med stöd av bildstöd. De använder skolans lektionsstruktur och upplever att det skapar trygghet för många elever. För att främja elevaktivitet så strävar de efter hög delaktighet där tex eleverna får presentera olika innehåll och eleverna arbetar i par med specifika roller för att skapa bättre förutsättningar. När eleverna arbetar i par och grupper

Lärare testar lek på skolgården.så använder Emma och Sanna sig av sociala mål som eleverna får utvärdera efter aktiviteterna.  De sociala målen kan vara prova dig fram, lyssna aktivt och samarbeta.

Trivselledare och aktiva raster var teamet som avslutade dagens inspel. Ansvariga för detta är Lisa Elhor, socialpedagog och Sara Arenbo, kurator. Teamet är nybildat och håller på att organisera lekmaterial som eleverna kan låna och använda på rasterna. Lekar mailas ut i form av filmer till lärarna så att eleverna kan få se dem och sedan leka lekarna på rasten. I filmerna framgår det hur leken är upplagd och vilka regler som finns. Elever från varje klass är trivselledare och väljer ut vilka lekar som skolan ska använda vecka för vecka. I Lisas och Saras inspel fick vi se hur lekarna Prison break och Jumbo över huvudet fungerar och efter det gick vi alla som var med på studiedagen ut på skolgården och provade lekarna. Minsann om inte vinnarskallarna kom igång på flera av oss! Lekarna och filmerna kommer från https://trivselledare.se/

Några avslutande reflektioner från utvärderingen var:

Beskriv dagen med ett ord: Lärande, intressant, givande, spännande, inspirerande, gemenskap

Det här tycker jag om dagen: gett utveckling av kompetens, ökat min motivation, vi har lärt oss varandra, känner ökad känsla av samhörighet, fått nya ideér kring undervisning, lyft varandra i vårt dagliga arbete, ökat vårt samarbete, inspiration att prova det som fungerar, våga testa framgångsrika metoder, synliggjort det arbete som sker på skolan

Vi ser fram mot fortsatt samarbete med er Gullviksskolan!

Kommentera

Din e-post publiceras inte. Obligatoriska fält är markerade med *

Den här sidan skyddas av reCAPTCHA och Googles Integritetspolicy och användarvillkor gäller.

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

I enlighet med den allmänna dataskyddsförordningen (EU 2016/679), GDPR, och kompletterande nationell lagstiftning lämnar grundskoleförvaltningen i Malmö stad följande information om behandlingen av dina personuppgifter som sker när du väljer att kommentera artikel eller videoinslag på Pedagog Malmö. Läs mer här!