Digitala verktyg i praktisk-estetiska ämnen – hur fungerar det?

I intervjuer vi gjort med 88 lärare från grundskolan blir det tydligt att lärare med fokus på olika ämnen och åldrar ser olika möjligheter och utmaningar med digitala verktyg. Det här inlägget fokuserar främst på skillnader och likheter när det gäller de ämnen som brukar kallas praktisk-estetiska ämnen, det vill säga bild, hem & konsumentkunskap, idrott & hälsa, musik samt slöjd. Det är ämnen som har vissa saker gemensamt, men samtidigt skiljer sig åt på flera sätt.

I uppdraget Digitaliseringens påverkan på undervisning och lärande har vi genomfört fem gruppintervjuer med fokus på vart och ett av de praktisk-estetiska ämnena. De flesta lärarna som deltog undervisade på högstadiet men lärare från mellan och lågstadiet deltog också. Majoriteten hade många elever eftersom de undervisade i ett ämne, men några deltagare var exempelvis klasslärare eller hade tidigare arbetat som fritidspedagoger.

Tveksamhet och möjligheter

Ett par av lärarna som vi intervjuade var tveksamma till att använda digitala verktyg i sin undervisning. De menade att det behövs en frizon från digitala verktyg och att elevernas kreativitet flödar som bäst utan de digitala möjligheterna, eftersom de ibland kan bli styrande och riskerar att hämma elevernas utforskande och skapande. Andra lärare menade att det finns stora möjligheter att med hjälp av digitala verktygen inspirera, skapa och arbeta med estetiska uttrycksformer. Det handlade om allt ifrån att söka efter och använda recept som upplevs som relevanta för alla elever, skapa egen musik, använda digitala tekniker vid skapande och redigering av bilder samt använda sig av 3D ritningar och utskrifter på slöjden. Flera lärare lyfte också filmer som en viktig källa för kunskap som kan användas på många olika sätt. Det kan handla om faktafilmer för att exempelvis få en inblick i höjdhoppsteknik eller hur ett moment i slöjden ska utföras.

Vid ett par av intervjuerna diskuterades möjligheterna  att förbereda eleverna inför kommande lektioner. I exempelvis idrott finns det elever som upplever en otrygghet. De kommer inte gärna till lektionen om de är oroliga för att det ska ingå moment som de är ovana och osäkra på. Lärare beskrev att ett sätt att få dessa elever att känna sig tryggare är att förbereda dem genom att titta på en kort faktafilm. Det kan bidra till att en del upplever att de vet vad som ska hända och därmed vågar de delta.

Pandemin en digital testperiod

Alla intervjuer med fokus på dessa fem ämnen genomfördes under pandemin, vilket säkert bidrog till att fler lärare testat nya digitala möjligheter. Lärarna i idrott och hälsa hade alla låtit sina elever filma när de genomförde exempelvis dansmoment och sedan lämnat in filmen via Google classroom. De hade gjort detta redan tidigare, men under pandemin så blev det vanligare även i andra moment och lärarna såg stora möjligheter med detta. Att filma moment i hemkunskapen och lämna in dem var också något som flera hade gjort under perioden med distansundervisning och som en del fortsatt att använda sig av, om än i mindre omfattning. Att eleverna filmade och fotograferade ett färdigt arbete eller dokumenterade en process kunde också hjälpa och underlätta för lärarna vid exempelvis sambedömning.

Specifika verktyg kräver specifik kunskap

Större delen av undervisningen i de praktisk-estetiska ämnena sker i anpassade undervisningssalar för att kunna tillgodose de specifika behoven som finns i ämnena. Under intervjuerna beskriver lärarna i flera av dessa ämnen att de och deras elever även behöver specialanpassad digital utrustning för att undervisningen ska nå upp till de krav som ställs i läroplanen. Det kan handla om både hårdvara och ämnesspecifika program samt resurser på nätet. Ibland har inte salarna den grundläggande utrustning som numera är självklar i de flesta andra klassrum. Det kan handla om projektor, lämplig yta att projicera på samt i vissa fall wifi. Flera lärare uttrycker att detta gör att de inte kan utveckla undervisningen på det sätt de önskar och upplever att lärare i andra ämnen kan göra. En del lärare som arbetar på mindre skolor beskriver att de dessutom är ganska ensamma i sin roll och inte har kollegor som de kan lära sig tillsammans med samt diskutera dessa specifika behov och möjligheter med.

Ämnesspecifika möjligheter och behov

Lärarna beskriver en rad möjligheter och behov i sina ämnen under de olika intervjuerna. I vissa fall handlar det också om problematik som är starkt knuten till ett specifikt ämne.

• När elever lagar mat på hemkunskapen behöver de komma åt digitala recept. Det finns en risk att någon råkar spilla mat på det digitala verktyget samt att det oftast inte finns en tillräkligt stor bänkyta för att få plats med en dator. Eleverna kan också på ett enkelt sätt behöva filma något moment.
• I ämnet idrott vill lärarna att deras elever ska kunna ta del av instruktionsfilmer för att få inblick i olika tekniker. Det finns en vilja att låta elever spela in moment både för att ge fler elever möjligheter att visa sina kunskaper samt en ökad möjlighet för lärare att göra sambedömningar. I kursplanens centrala innehåll finns det skrivningar som handlar om att orientering ska kunna genomföras med hjälp av digitala verktyg. Då krävs verktyg som fungerar att använda utomhus.
• I musikämnet används en rad olika program, resurser och appar för musikskapande på olika nivåer. Vissa program gör det lättare att spela in och dokumentera elevernas musicerande, men det finns också program som gör att eleverna kan bygga musik och låtar utan att använda vanliga instrument eller sång. Lärarna uttrycker att detta bidrar till att många elever kan utveckla och visa kunnande om musik som lärarna annars inte hade fått syn på.
• I det centrala innehållet i ämnet bild står det att eleverna ska få möjlighet att skapa och redigera bilder med hjälp av digitala verktyg. En stor del av eleverna har tillgång till dessa möjligheter exempelvis genom privata mobiltelefoner, men frågan är vilka verktyg som erbjuds i skolan.
• Lärarna i trä- och metallslöjd påpekar att salarna är är dammiga vilket kan vara problematiskt för en del av de digitala verktygen. Samtidigt är det värdefullt för eleverna att ta del av exempelvis instruktionsfilmer. Under slöjdlektionerna behöver eleverna få tillgång till ritningar samt kunna skapa egna. Dessa ritningar är i vissa fall i 3D och ganska ofta digitala.

I det här blogginlägget har vi sammanfattat och jämfört intervjuer med fokus på de praktisk-estetiska ämnena. Vi kommer att titta närmare på materialet från några ämnen och presenter dem i lite djupare analyser längre fram. Håll ögonen öppna!

Vill du läsa mer?

Vill du läsa mer om vad som har framkommit vid fokusgruppsintervjuernaintervjuerna med lärare? Här hittar du tidigare blogginlägg som utgår ifrån fokusgruppsintervjuer inom uppdraget, Digitaliseringens påverkan på undervisning och lärande:

• Lärare ser både möjligheter och utmaningar med digitala verktyg (2022-01-14)
• Digitala verktyg i matematikundervisningen (2022-02-03)
• Digitala verktyg i svenskundervisningen (2022-03-01)
• Vi gör både och – ofta tillsammans (2022-03-17)
• Att använda digitala verktyg på lågstadiet – vad tillför det? (2022-04-26)
• Digital kompetens i SO-ämnen (2022-05-23)
• Hur får vi syn på elevers erfarenheter av digitala verktyg i skolarbetet? (2022-08-17)
• Lärares inkluderande och kompensatoriska arbete med digitala verktyg och resurser (22-08-23)
• Digitala verktyg i NO-undervisningen (2022-09-06)
• Digitala verktyg och ämnet teknik (2022-09-22)
• Hur lär sig lärare att undervisa med digitala verktyg? (2022-10-18)