Gå direkt till innehållet

Studiematerial till Malmös snubbelstenar

Publicerat: Skribent: Björn Westerström

Den 30 augusti fick Malmö sina tre första snubbelstenar. Nedan funderar vi på PI:s antisemitismprojekt kring deras funktion och presenterar det studiematerial vi i samarbete med Malmö stadsarkiv tagit fram.

Historikern Herodotos hade ett nästan aggressivt förhållningssätt till tiden och glömskan. Det råder ett krig mellan hågkomst och glömska, menade han och historikern är en krigare som håller glömskan stången. Herodotos var dock inte intresserad av mycket av det som dagens historiker sysslar med, för honom var den enskilda människans tankar, ord och gärningar viktigare än sociala strukturer och samhällsförändringar. Det är det mänskliga i det förflutnas människor som måste bevaras, menade han. Att Herodotos skildrar krig är kanske därför inte så konstigt för människor dör i krig och glömskan hotar människan så fort hon inte längre finns bland de levande.

Nazisternas mål under Förintelsen var inte bara att mörda Europas alla judar – de avsåg att förinta allt judiskt. Runt om i Europa brände de synagogor och torahrullar, begravningsplatser vandaliserades och stenarna (Matzevah), representationer för judar som levt, slogs sönder eller användes till vägar och murar. 

En sönderslagen matzevah (gravsten) på den judiska begravningsplatsen utanför byn Jadow. Gravplatsen är skändades av nazisterna och är idag övervuxen och bortglömd.

 

I sitt riksdagstal 1939 spådde Hitler att den judiska rasen i Europa skulle utplånas. Det tyska ord han använde var vernichtung, att göra något till ingenting. Ingenting skulle bli kvar av Europas judar, inte ens minnet av dem. Himmler beskrev den noggrannhet med vilken judar skulle förintas i sitt tal i Posen 1943:

Jag tänker aldrig godta att ens den minsta lilla varhärd uppstår här och biter sig fast. Var den än skulle bildas, kommer vi gemensamt att bränna bort den.”

Om Herodotos hade fått bevittna vad nazisterna gjorde skulle han utan att tveka anföra dem som mänsklighetens fiender. Inte enbart för deras vanvettiga mördande utan även för att de tagit tjänst hos mänsklighetens fiende Glömskan. 

En konstnär som vigt sitt liv åt minnet av det förflutnas människor är Gunter Demnig. Under många år arbetade han med olika minnesprojekt innan han- på 90-talet fann den form och det verk som han framförallt förknippas med, snubbelstenarna (Stolperstein). Deming menade precis som Herodotos att tidens tand arbetar snabbare med att utplåna individer än minnet av historiska slag och samhällsförändringar. Minnet efter dem som föll offer för nazisterna bleknar snabbare än för andra eftersom många vill glömma dem. Deras död är något som skapar oro och skam, och i Tyskland har det gjorts flera försök att sätta punkt för den kollektiva skuld som nazisterna lämnat efter sig. 

I Nazityskland fanns ett uttryck där man sa att om man snubblar över en ojämn sten så är det för att en jude blivit begravd på den platsen. Uttrycket har naturligtvis en antisemitisk innebörd genom att det syftar till att judar är orsak till alla problem. Demnig vänder delvis på det när han kallar sina stenar för just snubbelstenar. Varje sten bär namnet efter någon som fallit offer för nazisterna och genom att de inte syns så tydligt så snubblar vi in i dem, in i minnet av en människa som fråntogs sitt liv. Genom att det finns en plötslighet och en spontanitet i vårt möte med stenens försvunna människa så väcks vår nyfikenhet att söka vem personen var och varför personen mördades. Vi styrs in i en rörelse tillbaka till det förflutna för att söka svar på en oroande fråga.  Vi kan som Herodotos uppmanar göra tjänst i minnets ständiga kamp mot glömska. På så vis är Demnigs konstverk fantastiska eftersom de ger oss agens, gör oss till subjekt i konstverket. 

Den 30:e augusti 2022 invigdes Malmös tre första snubbelstenar. De tre stenarna hedrar minnet efter Schulim Bürger, Walter Gerson och Siegfried Gutmann och finns på Posthusplatsen. Dessa tre judiska män kom till Malmö 1938 men avvisades på grund av att de var judar. Tyskar hade annars rätt att stanna i Sverige i tre månader. Samtliga tre mördades under Förintelsen. 

På den hågkomstresa som St Petri skola genomför varje år besöker eleverna Rabka i Polen, den plats där Walter Gerson och hans son mördades 1939.

 

På pedagogisk inspiration har vi tagit fram ett studiematerial till snubbelstenarna. I detta finns tre olika uppgifter, en allmän som bygger på läroplanens inledande del samt två uppgifter för historieämnet (en för åk 9 och en för gymnasiet). Genom studiematerialet får eleverna själva bege sig ner i det förflutna för att återskapa minnet av de tre männen. 

I materialet får eleverna möta Förintelsen ur ett svenskt perspektiv. Tre judiska män vill fly från nazisterna och tar sig till Sverige. Här blir de avvisade på grund av att de är judar (tyska medborgare hade annars rätt att stanna tre månader i Sverige). I svensk invandringspolitik hade man börjat göra skillnad på människor från samma land: icke judar och judar. Tillsammans med Schweiz drev svenska myndigheter igenom att Tyskland måste markera i passen vilka som var judar så att de blev lättare att avvisa. Svenska politiker var rädda att skapa ett ”judeproblem” i Sverige om vi tillät judiska flyktingar. Även om Sverige vaknade ur sin främlingsfientliga sömn och sedan gjorde en viss insats för de danska judarna och sedan för de judar som kom med de vita bussarna och vita båtarna så går det intiala agerandet inte att tvätta bort. Det är viktigt att minnas varför det var just judar som politikerna var rädda för och lika viktigt att se vilka tragiska konsekvenser denna rädsla resulterade i.

Stenarna har adopterats av tre gymnasieskolor som tagit på sig att vårda både sten och minne. Skolorna är St Petri skola, Malmö Borgarskola och Malmö Latinskola.

Studiematerialet hittar ni här.

Björn Westerström och Rebecca Stucker

Kommentera

Din e-post publiceras inte. Obligatoriska fält är markerade med *

Den här sidan skyddas av reCAPTCHA och Googles Integritetspolicy och användarvillkor gäller.

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

I enlighet med den allmänna dataskyddsförordningen (EU 2016/679), GDPR, och kompletterande nationell lagstiftning lämnar grundskoleförvaltningen i Malmö stad följande information om behandlingen av dina personuppgifter som sker när du väljer att kommentera artikel eller videoinslag på Pedagog Malmö. Läs mer här!