Pauliskolan Malmö

Publicerat:

Koncept för utveckling och inskolning

När en elev går från grundskola till gymnasiet är det många omställningar där eleven riskerar att snubbla. Pauliskolan har detta läsår infört ett system med något som kallas konceptlektioner för att hjälpa de nybakade gymnasisterna att få fotfäste så snabbt som möjligt.

I detta avsnitt av podcasten Podagog Malmö har redaktionen träffat de fyra lärarna på Pauliskolan som har satt ihop konceptlektionerna: Camilla Lindskoug, lärare i svenska och engelska, Karolina Göransson, samhällskunskap och historia, Linda Ellinore Lindberg, svenska och spanska, samt Magnus Dahlström, matematik och fysik. Tillsammans bildar de den arbetsgrupp som har satt ihop sex stycken lektioner, där ett språkutvecklande arbetssätt sätter prägeln på lektionerna. Dessutom gjordes en lektion med inriktning mot naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet, samt en mot samhällsprogrammet. Tanken är att det ska finnas färdiga lektioner, med material och uppgifter, redo att använda i klassrummet.
– Och uppgifterna är skapade för att alla lärare ska kunna använda dem oavsett ämne, förklarar Linda Ellinore Lindberg.
– Vår utmaning var att göra lektionerna så allmängiltiga att att de känns relevanta och användbara i alla ämnen. Vi behöver språkutveckling i alla ämnen, säger Camilla Lindskoug.

 

FAKTA:

Lärarna på Pauliskolan inspirerades av ett liknande projekt på Malmö Borgarskola. Tanken med konceptlektioner är att det finns färdiga lektioner där eleverna får träna olika förmågor; att byta perspektiv när man undersöker en samhällsfråga kan också användas inom ramen för hur man kritiskt granskar en text eller använder källkritik.
Andra förmågor som har tränats är anteckningsteknik, att arbeta processinriktat, gemensamma definitioner och studieteknik.

Ett exempel är en lektion där eleverna ska mäta arean av ett pappersark. Det ser ut som ett A4-papper, men är i själva verket inte ens en äkta rektangel. Linjalen är också riggad för att ge felaktiga resultat. På så sätt ska eleven lära sig att både ifrågasätta vad man mäter och om verktyget man använder är relevant.

 

 

 

 

 

 

 

Text, bild & podd: Per Armbäck