Gränsspråksundervisning med teater som metod

Genom att starta en estetisk lärprocess där eleverna även får ett autentiskt möte med sitt grannland lär de sig språket fortare. Att eleverna blir medskapare av en teaterproduktion ökar deras motivation.

Jag kommer in mitt i en lektion där en årskurs fem på Kastanjeskolan arbetar med gränsspråksprojektet Rød grød med sjösjuka sjömän. Eleverna koncentrerar sig djupt för att förstå vad den danska läraren säger, och på tre dagar har de lärt sig att förstå ganska bra. Efteråt samtalar jag med Maria Holst om projektet. Hon är lärare med teatervetenskap och performancestudier som påbyggnad.

– Överordnat kan man säga att vi arbetar med teater som tillgång eller som metod för gränsspråksundervisning. Vårt koncept är enkelt. Jag kommer till den svenska klassen och undervisar i fyra dagar på danska. Helena Berglund, skådespelare med en master i teaterpedagogik, undervisar på svenska i de danska klasserna. Avslutningsvis möts eleverna och ser och reflekterar över de föreställningar som producerats i respektive klassrum, berättar Maria.

Text till pjäserna

Innan lärarna kommer ut till klasserna får eleverna ett formulär med frågor som: ”Har du varit Sverige?” ”Är det svårt att förstå svenska?” ”Berätta tre saker om hur det är att leva i Köpenhamn”. Det gör att eleverna börjar fundera på likheter och skillnader mellan de båda länderna och de båda språken.

– De svenska eleverna gör en föreställning på danska och de danska eleverna gör en föreställning på svenska, säger Maria och fortsätter:

– Meningar som eleverna säger i pjäsen, såsom ”Det är nemnt att ta bus i Kobenhavn” kommer från de danska elevernas texter och vise versa.

I teater blir eleven medskapare – kroppen, orden, kreativiteten

Maria återkommer till att deras arbete handlar om gränsspråksundervisning genom att starta estetiska lärprocesser. Syftet är att bryta språkbarriären. Genom teater som form finns utrymme för lek. Dels arbetar man med den kroppsliga förankringen, vilken gör att man kommer ihåg nya ord bättre. Att skapa teaterscener kräver också gott samarbete. Genom att själva skapa innehållet i pjäsen och också få bilda sina egna meningar blir eleverna medskapare i en process. Både Helenas och Marias erfarenheter visar att elevernas motivation höjs när de arbetar på detta sätt.

Struktur åt barnen

– Min funktion som lärare är att ge en struktur åt barnen. Det kan ske genom att inventera ord de redan kan på danska och gå igenom alfabetet och därur koppla in kroppen och leka fram orden. Under processen blir de själva ägare av materialet. Det är en utmaning att arbeta så, menar Maria.

– Det är också viktigt att arbeta med undervisningsdifferntiering när man arbetar med språk och teater, fortsätter Maria. Vissa är blygare än andra. Målet är att alla elever ska säga minst en mening på scenen. Det får eleven att växa.

Gränsöverskridande möte i Köpenhamn

Avslutningsvis får eleverna se varandras föreställningar. Maria tror att de kommer att känna igen det de själva har skrivit. De får nya perspektiv på det de själva har skrivit, för att det spelas upp i en pjäs av andra.

– Att göra en föreställning är ett sätt att konkretisera det man lärt sig. Då får man syn på sitt eget lärande. Det blir ett sätt att använda sina kunskaper direkt. Att klasserna dessutom får träffa varandra är spännande och de inser nyttan av att använda sitt grannspråk. Det blir ett autentiskt lärande, menar Maria.

En ambition är att sprida metoderna  de använder i projektet. Dels ska de ge ut en metodhandbok om hur man som lärare kan arbeta med gränsspråksöverskridande undervisning. Som komplement görs en film om metoden.

Vill du läsa mer:

Skoleprojekt bygger sprogbro over Øresund

1 Rød grød med sjösjuka sjöman – teater som tilgang i nordisk nabosprogsundervisning

Text: Görel Reimer
Foto: Juan Ruz