Ämnesintegrerad språkundervisning på Komvux Rönnen i Malmö

På bara några år har kursen utvecklats från att hållas separat under tre veckor till att sträcka sig över hela utbildningen och vara helt integrerad i övriga ämnen.

– Jag började arbeta här på Komvux Rönnen för 6-7 år sedan. Jag undervisar i Svenska som andraspråk, en 100 poängskurs, på yrkesförberedande program, säger Manuela.

På Komvux Rönnen läser de vuxna eleverna ett reducerat nationellt program med inriktning mot vård och omsorg på ett år.

Snävt tidsperspektiv

– När jag började här var min tjänst på 40 procent och kursen i Svenska som andraspråk hölls under tre veckor, säger Manuela och fortsätter:

– Min första tanke var att tidsperspektivet var alldeles för snävt. Tre veckor var för kort tid för att eleverna skulle genomgå någon språkutveckling.

– Elever måste få chansen att mogna i språket, säger Zerena.

Eleverna behövde mer stöd

Manuelas aningar om tidsperspektivet visade sig vara rätt. Eleverna kom till henne och bad om fortsatt stöd. De tog med sig böcker från olika kurser och ville få ord och innebörd förklarat. Manuela diskuterade frågan med dåvarande skolledning, men de tyckte inte att det behövdes mer resurser.

– En förändring behövdes. På min planeringstid gick jag och satte mig på mina elevers olika lektioner för att lyssna. När jag hade suttit med ett antal lektioner insåg jag verkligen att eleverna behövde mer stöd. Ämnesspråket var svårt och kurserna gick fort fram, säger Manuela.

Förändrat upplägg

– Jag bestämde mig att förändra upplägget på min kurs inom ramen för de timmar som jag hade att tillgå. Jag började med att söka mig till de olika kurser som eleverna läste, säger Manuela.

– Ämneslärarna och jag började samarbeta mer integrerat med ämnes- och språkmålen. Tanken om ”ämnesintegrerad språkundervisning” föddes.

Manuela säger att hon lärde sig mycket, hon blev delaktig i elevernas lärandeprocess.

– Vi arbetar med språk och nyckelbegrepp i deras utbildning. Elevernas motivation är det absolut inget fel på, men för att klara kurserna måste de även få tid till att hinna utvecklas i språket, att ta till sig något som är helt nytt, säger Manuela.

I dag – eleverna lär sig språket i meningsfull kontext

I dag är Svenska som andraspråk totalt integrerat i utbildningen. Samarbetet är väldigt varierande, beroende på elevernas val.

– Vi har tagit inspiration och lärdom av Content based language instruction som är en etablerad undervisningsmetod i USA och av genrepedagogiken i Australien. Men det går inte att ta teoretiska modeller och applicera dem rakt av på verksamheten. Vi måste hitta former som passar oss, säger Manuela och fortsätter:

– Nu har vi två heltidstjänster, trots att elevunderlaget inte har förändrats märkvärt. Men vi har också bytt ledning, frågan priorteras mer. Det är ett stort steg som har tagits under dessa år. Det har fött kunskap och det är oerhört skönt att vara två nu.

– För mig är det ett helt nytt arbetsätt. Eleverna lär sig språket i en meningsfull kontext. Ledningen och cheferna tror på oss. Vi får mycket utrymme och det ger oss stora möjligheter, säger Zerena.

Individuell planering

– Vi kan inte komma i augusti med en färdig planering, säger Manuela.

– Eleverna har varierande språknivåer vid antagningen och vår planering blir individuell för varje elev. Det ställer också krav på oss som pedagoger. Vi måste vara flexibla och kunna bolla flera saker samtidigt, säger Zerena.

– Vi har underbara kollegor. De säger oftast ja till våra förslag, så vi får testa och utvärdera nya metoder. Dessutom får vi en helt annan insyn i varandras kompetenser, säger Manuela.

Samtal, interaktion och helhet

– Vi arbetar mycket i mindre studiegrupper med samtal och interaktion. Det öppnar så många dörrar och jag uppskattar verkligen det, säger Zerena och fortsätter:

– Dessutom har vi arbetspass på tre timmar, med bara ett ämne åt gången. Det ger en annan helhet.

– Både det teoretiska och det praktiska bygger på språket. Om eleverna har en praktisk lektion och t. ex. ska förklara för en patient vad de ska göra, så måste de ju behärska språket. Det är verkligen inte svårt att få in våra kursmål i elevernas övriga kurser, säger Manuela.

”Preventing Dropout”

Manuela och Zerena berättar att Svenska som andraspråk kommer att bli obligatoriskt till hösten för elever som inte har betyg i det tidigare.

– Komvux har ett generellt problem, det är många som inte avslutar sin utbildning. Hos oss vet vi att det delvis hänger ihop med dåliga studieresultat. Språket vid vår utbildning kan ta längre tid att tillägna sig än det vardagliga. Vi ser att elever med mindre språkfärdigheter och lite skolvana inte slutför sin utbildning, säger Manuela.

– Vi är med i Iterreg. projektet ”Preventing Dropout”, som är ett samarbete i Öresundsregionen för att få fler personer att fullfölja sin gymnasieutbildning.

– Dessutom har vi inrättat en studieverkstad. Här kan eleverna få mer stöd, även de som redan har betyg i Svenska som andraspråk. Eleverna kan få stöttning i språket genom hela utbildningen om det behövs, säger Zerena.

– Vi skulle också vilja ha en specialpedagog, för vi har elever med särskilda behov som inte vi har kompetens för, säger Manuela.

Söker input

– Jag har även läst till en Masterutbildning i svenska som andraspråk. Vi vill fortsätta utvecklas och läser mycket litteratur, diskuterar och provar nya arbetsmetoder. Vi söker efter mer input, säger Manuela avslutningsvis.

Text och foto: Sara Arildsson