Elever på Tingdammsskolan lär med hjälp av bilder på djur

Dessutom ger den tips och idéer på hur det går att förena utomhus, inomhus, återvinning och skapande moment i undervisningen. Ett exempel är hur man bygger en fågelmatare av en mjölkkartong.

– All vår kunskap bygger på sinnlig kunskap, säger Bo Lindvall samordnare på Malmö Naturskola.

– Om almanackan hänger i klassrummet eller på förskolan hinner barnen och eleverna titta på uppslagen många gånger under en månad. Vi vill också att den ska ge uppslag att jobba vidare med, att koppla arbetet inom- och utomhus, säger Bo.

Vidare berättar han att almanackan har getts ut i 12 år, och den är ett samarbete mellan Djurskyddet Malmö och Malmö Naturskola.

I undervisningen på Tingdammsskolan

På Tingdammsskolan i en årskurs 1 arbetar Agneta Ohlsson som klasslärare.

I Agnetas klassrum står nyplanterade växter i fönstret. Krukorna är självvattnande, skapade av petflaskor. På tavlan har Agneta ritat djur. På en av väggarna finns ett målat stort träd, bebott av en målad skata. Almanackan som Djurskyddet Malmö och Malmö Naturskola ger ut hänger också på väggen.

På ett av de runda borden i klassrummet har Agneta brett ut en uppsjö av fotografier på djur. Hon har arbetat med almanackan i ungefär 10 år och sparar bilderna och texterna.

– Den innehåller fantastiskt fina bilder på djur som finns i Sverige. Istället för att kasta almanackan vid årets slut började jag skära ut och laminera bilderna, och senare även texterna, säger Agneta.

– De är underbara och det är bra att inte alltid behöva ta fram en digital bild, säger Agneta.

Djuret i nacken

En utomhuslek som Agnetas elever brukar få leka är ”Djuret i nacken”. Med hjälp av en klädnypa fäster Agneta olika djurbilder på kragarna i barnens nackar. Eleven får inte själv se vilken bild som är fäst på ryggen.

– Eleverna ska lista ut vilket djur de har på ryggen genom att ställa frågor till sina kamrater. Frågorna får bara besvaras med ja eller nej. Eleven får bara fråga samma elev en gång, de måste prata även med andra än den bästa kompisen, säger Agneta och fortsätter:

– Frågorna kan vara t.ex. om djuret har fyra ben, om det kan flyga, om det lever i vatten och så vidare.

Agneta tipsar att det går att fästa djuret på framsidan av tröjan om man arbetar med mindre barn. Då kan man t.ex. göra räkneövningar. Barnen kan få i uppgift att samlas utifrån djurets benantal; ”alla som har fyra ben samlas i en grupp”.

Många olika bilder och ljud

– För tillfället arbetar vi med djuren som finns i dammen, berättar Agneta, som själv är väldigt intresserad av djur.

På tavlan i klassrummet har hon ritat upp fyra djur som lever i dammen. Tillsammans med eleverna plockar hon också fram fotografier på fler djur som kan leva i dammen.

En annan gång har hon t.ex. målat en skata och satt upp den på väggen. Hon kompletterar den målade bilden genom att ta fram fotografier från almanackan på skator, och lyssnar på ljudet av en skata. Efter det känner barnen enkelt igen en skata när de ser den utomhus.

Språk

– Men det finns massor av övningar vi kan göra med hjälp av bilderna. Stavning och bokstäver är väldigt lätt att koppla till djur, säger Agneta.

– Texterna från almanackan är skrivna med stort typsnitt och de är lättlästa. Ibland finns även en specialruta med, för de elever som har kommit längre i sin läsning, säger Agneta och fortsätter: 

– En av mina elever är nyanländ i Sverige. Bilderna på djur har varit väldigt behjälpliga i elevens arbete.

Agneta berättar att det är lätt att använda bilderna i samtal med barnen. Ett exempel hon ger är att lägga ut alla bilder på golvet. Barnen får ta varsin bild och berätta vad de känner eller tänker på när de ser bilden. Varför valde du just den bilden?

I lågstadiet

– Vi använder almanackan lite mer konventionellt också. På lågstadiet har vi använt den när vi börjar prata om födelsedagar, månader och året, säger Agneta och fortsätter:

– När eleverna går i ettan brukar vi också arbeta med bondgården, kopplat till Emil i Lönneberga. Då kan jag enkelt plocka fram fotografier på djur som kan finnas på en bondgård.

Grupparbete

Ibland undervisar Agneta eleverna i halvklass. Hon kan dela in halvklassen i mindre grupper och låta varje grupp arbeta gemensamt med ett djur. Eleverna får t.ex. ta reda på var djuret bor, vad den äter, om den föds i ägg och blir larv/puppa, om den är farlig och så vidare.

En grupp kan t.ex. få trollsländan, en annan grupp buksimmaren. Sedan får grupperna berätta för varandra om djuren.

– Eleverna får redovisa tillsammans i mindre grupper. Nästa steg är kanske att varje elev får ett eget djur och berättar i mindre grupp om det.

– Barnen älskar allt som har med djur att göra. Vi kommer att fortsätta jobba med bilderna, de är verkligen användbara till allt, säger Agneta avslutningsvis.

Almenackan finns även att ladda ned som PDF. 

Text och foto: Sara Arildsson
Foto på Bo Lindvall: Malmö Naturskola