Demokratiarbete på Högaholmsskolan

Tillsammans med sina elever i klass 5a anordnade Maja en demonstration i Lindängen i Malmö.

– Jag vill att allting i skolan ska kännas meningsfullt och vara i ett sammanhang. Det mesta går att göra till ett skolämne. Att demonstrera är ett praktiskt och konkret exempel, säger Maja.

I ett temaarbete som omfattade svenska, bild och samhällskunskap förberedde, planerade och genomförde Maja och hennes elever en demonstration i Lindängen. De hade även hjälp av en lärarstudent.

http://youtu.be/NqWWCGSHeik

Klassen inledde med att fördjupa sig i demokrati och diktatur och ställde frågan ”Vad får man lov att göra?”.

– Vi jobbade med politik och inkluderade bl.a. debattprogram, diskuterade värderingar, demokrati och diktatur. Eleverna arbetade både muntligt och skriftligt, säger Maja.

Inför demonstrationen

Majas dator är kopplad till en projektor. Tillsammans med eleverna ansökte hon om demonstrationstillstånd via polisens webbplats.

– Vi diskuterade så klart även syftet med demonstrationen. Vad tycker vi är viktigt?

Polisens fråga om demonstrationen var för eller mot något var inte helt enkel att besvara. De blivande demonstranterna planerade att vara både och. Eleverna var t.ex. för skola till alla barn och hem till alla hemlösa, men mot pistoler och våld.

Brobyggande möte mellan poliser och elever

Någon dag efter ansökan var inskickad blev Maja uppringd av polisen.

– De ville höra om de fick följa med i demonstrationståget och besöka klassen. I och med att de kom in i klassrummet och var med blev demonstrationen på allvar. Dessutom var det både brobyggande och relationsbyggande, säger Maja och fortsätter:

– Poliserna föreslog dessutom att vi skulle ha en polisbil längst fram i demonstrationståget, så att vi kunde stänga av någon större gata. Jag hade planerat att gå på gångvägar. Detta blev mycket större och roligare. 

Eleverna berättar

Två av eleverna i klass 5a är Linda Alshantaf och Elma Kostreba. Elma och Linda är överens om att de lärt sig att acceptera andras åsikter och att det är viktigt att inte kränka andra människor. De berättar också att de har lärt sig om politik och att man får demonstrera.

– När vi demonstrerade var det många som gav oss tummen upp och gick ut på balkongerna och lyssnade. Det var många som var glada, säger Linda.

– Vi turades om att skrika ramsor. En skrek först och sedan skrek alla andra i tåget samma sak. Det var många som lade märke till oss, säger Elma.

Att anordna en demonstration

– Om man ska anordna en demonstration förbereder man sig genom att göra en ansökan via nätet, säger Elma.

– Vi fick tillstånd att demonstrera och vi gjorde plakat, säger Linda.

På Lindas plakat stod det ”Mat åt alla”. Linda berättar att det är för att alla inte har råd att köpa mat. När hon blir stor ska hon resa till fattiga länder och ge mat till de som är hungriga. Elmas plakat skrev ”Vård åt alla djur”. Hon berättar att hon har sett så många skadade djur, och vill att alla skadade djur i alla länder ska få vård.

Besök av polisen

– Innan demonstrationen kom Polisen till vår klass och berättade om hur det är att vara polis och varför de blev det, säger Linda.

– De berättade vad de ville bli när de gick i skolan, säger Elma och Linda.

Linda och Elma tycker att det var roligt och häftigt att träffa polisen. De berättar att poliserna var snällare än vad de hade trott. Efter mötet i skolan hälsar barnen gärna på dem när de träffar polisen i området.

Roligt och spännande

Både Elma och Linda tycker att det var jätteroligt och spännande att anordna en demonstration. De menar att det blev på allvar när polisen var med. De vill gärna anordna fler demonstrationer.

– Det var mycket att göra, mer än vad jag trodde. Det roligaste var när vi precis skulle gå iväg i demonstrationståget. Då var man så pigg och exalterad. Det var roligt att skrika, säger Elma.

– Jag tyckte det var roligast att göra plakaten, säger Linda.

Positivt

– Efter demonstrationen skrev vi ett tackbrev till poliserna. Det går att få in svenska i alla ämnen och arbeten, säger Maja som även jobbar genrepedagogiskt.

För ungefär 8-9 år sedan  genomförde Maja ett liknande projekt på en annan skola, men utan poliseskort. Nästa gång hon anordnar ett demokratiprojekt med demonstration tänker hon att det går det att förbättra gångplanen, och istället välja gator med än mer folk på.

Maja har mötts av positiva reaktioner från sina kollegor och skolans rektorer. Hon filmade demonstrationen med iPad och filmen har sedan redigerats av skolans IT-pedagog Mattias Isberg. (Filmen finns att se i början av denna artikel, red. anm.)

– Barn klarar allt, vi måste bara ge dem förutsättningarna att göra det. Vi vuxna måste ge barnen en chans. Klart att barn kan göra fel, men söker man efter rätt så hittar man det också, avslutar Maja.

Text och foto: Sara Arildsson