Code Week är igång – Häng med på programmeringsfesten
Digitalt berättande och gruppbedömning i fysik
Elever i år 2-3 på Karlshögsskolan har gjort filmer där de redovisar vad de har lärt sig om magnetism. Eleverna gav sedan varandra respons på filmerna - en så kallad gruppbedömning.
Hallå, Sinikka Lindgren, lärare på Karlshögsskolan!
Hur organiserade ni arbetet med att göra filmer?
– Först läste vi om magnetism, gjorde experiment, tittade på filmer och pratade om magnetism. Istället för att göra en vanlig redovisning om vad de hade lärt sig fick de uppdraget att göra film. Vi arbetade med magnetism i sex veckor, ungefär 2-3 lektoner i veckan.
– Vi tog fram den Lokala Pedagogiska Planeringen (LPP:n) för magnetism. Barnen delades upp i grupper och fick sedan instruktionen att göra en film där de skulle visa att de kunde de uppsatta kunskapsmålen.
Hur många datorer hade ni att tillgå?
– Vi har tre datorer i klassrummet som de 28 eleverna* samsades om. Barnen var uppdelade i sex grupper. Det innebär att tre grupper åt gången kunde arbeta med sina filmer. Varje grupp ägnade kanske totalt 60 minuter åt att göra sin film. Det krävs en del bredvidarbete med andra saker när det inte finns datorer till alla – men så kan det ju vara även i andra sammanhang.
Vilken programvara använde ni?
– Vi använde Windows PhotoStory 3. Ett program där man skapar en film av digitala foton.
(Photo Story 3 kan laddas hem gratis här. Programmet går att installera även om du har Windows Vista eller Windows 7 som operativsystem, trots att det står att bara operativsystemet Windows XP stöds. Instruktionsfilm finns hos PIM, Skolverket.)
Hur gjorde ni för att lära eleverna skulle lära sig programvaran?
– Vi hade igen gemensam genomgång av programmet. Några förstod snabbt hur programmet fungerade och visade kamraterna, vissa grupper fick en genomgång av mig eller Jasmine som är lärarstudent. Programmet är ju väldigt självinstruerande. Barnen tryckte bara på ”Nästa”, och ”Nästa” för varje steg de var klara med. Plötsligt kom de och frågade efter mikrofon för att kunna spela in berättarrösterna.
– Jag hade instruerat barnen att skriva replikerna för varje bild på lappar som de skulle turas om att läsa upp när de spelade in rösterna. Men några använde på eget initiativ programmets inbyggda textruta där man kan skriva in de repliker man ska säga för varje bildruta.
Vilket mervärde gav det att eleverna redovisade med hjälp av en film?
– För en del barn är det jobbigt att prata inför hela klassen, men det är inte jobbigt att prata inför 3-4 kamrater i en grupp. Det har gett mig möjlighet att stå och lyssna lite mer på dessa elever när de har jobbat med sina experiment och sina filmer.
– Jag tycker också att filmskapandet bidrog till ett fördjupat lärande. Eftersom barnen behövde bilder till sina filmer var de tvungna att göra om alla experimenten på egen hand för fotografering. Om vi hade haft en vanlig traditionell redovisning hade det nog bara blivit att de hade berättat om experimenten.
– Jag tror också att de samarbetade mer kring det gemensamma resultatet. När de redovisar mer traditionellt så delar de upp det de ska säga och ser mest bara till sin egna lilla bit. Men här fick jag en känsla av att de lyssnade mer på varandra och var mer angelägna om att allt var och en sade skulle hänga ihop i filmen.
Hur gick gruppbedömningen till?
– När varje grupp visade upp sin film fick klasskamraterna ge den redovisande gruppen respons på filmen. De hade då LPP:n för Magnetism med mål och bedömningskriterier för arbetsområdet framför sig och kunde tala om för den redovisande gruppen om det var något som saknades eller var otydligt i filmen.
– Det kunde vara att någon grupp inte hade berättat om varför magneter åker isär, eller inte fått med att jordklotet är magnetiskt och liknande. Efter den responsen fick den redovisande gruppen gå tillbaka och redigera sin film, komplettera med bild och berättarröst och sedan spara om sin film. (Men det efterarbetet fick de faktiskt använda lite raster till.) När filmerna var klara skickades till föräldrarna och de blev mycket uppskattade.
Hur många gånger har dina elever fått göra film
– Det var första gången som eleverna gjorde film. Själv gjorde jag det första gången som PIM 3-uppgift. Men vi ska helt klart göra detta fler gånger. Det är roligt att variera arbetssätt. Nästa gång ska de även ska få lägga till musik. Barnen tyckte också det var roligt. Några har laddat ner programmet hemma.
* På Karlshögsskolan finns 15 elever i år 1 och 28 elever i år 2-3. Sinikka Lindgren och hennes kollega Annica Wedel ansvarar för undervisningen av samtliga barn. Sinikka ansvarar för undervisningen i Ma-No och Annica för Sv-So. De arbetar åldersflexibelt. År 1 är oftast för sig själva hos antingen Sinikka eller Annika. År 2 och 3 har lektioner tillsammans men även var för sig.
Text och foto:
Charlotte Christoffersen
