Elever spelar komisk teater om närområdets historia

På Tygelsjöskolan har elever ett eget kulturråd. I rådet sitter representanter från varje klass i årskurs F-3 under Lina Gudmundssons ledning. Kulturrådet träffas två till tre gånger per termin. Då diskuteras hur kultur kan integreras i undervisningen genom att använda skolans temaområden, samhällsaktuella ämnen eller traditioner som står i kalendern.

– Kultur är jätteviktigt, säger Lina Gudmundsson, grundskollärare och mentor för en årskurs 3. Det går att få in överallt i undervisningen för att förstärka lärandet. Sång, musik, rörelse och teater är estetiska uttryckssätt som ger eleverna möjlighet att fördjupa sig i olika ämnen på fler sätt än bara genom text och skrift.

Kulturråd

Det var i skolans kulturråd som skolans gemensamma tema växte fram under vårterminen. Utifrån läroplanens centrala innehåll i SO, hemortens historia och närområde, blev temat Tygelsjös historia.

– Eleverna hade många idéer. De gjorde bland annat en mind map över begrepp och innehåll för temat som låg till grund för skolans ansökan om Skapande skola. En av idéerna som utkristalliserade sig tidigt i årskurs 3 var önskan om att spela teater samt intervjua äldre personer som kunde berätta om hur det var förr, berättar Lina.

Enligt Lina är teater ett verktyg för att komma åt och fördjupa sig i ämnen som elever kan uppleva abstrakta. Samtidigt betonar hon betydelsen av att använda verktyget varsamt.

– Det får inte bli att vi skådespelar allt, säger hon.

Historiska anekdoter och pantomin

Genom kontakt med medlemmar i Kvarndala Kulturhistoriska förening, Erland Håkansson och Bjarne Haved fick Lina tillgång till historiska anekdoter från bygden. Ett bankrån som ägde rum någon gång på 1980-talet, danskar som belägrade Tygelsjö under 1600-talet och så berättelsen om Pileskräddaren som i slutet av 1800-talet smugglade sprit i närområdet.

– Genom Skapande skola fick årskurs 3 (tre klasser) möjlighet att arbeta med Expressteatern (pantomimteater), berättar Lina. Skådespelarna kom till skolan, visade olika pantominrörelse och bjöd in eleverna att vara med och gestalta valda delar av de historiska berättelserna, med sitt kroppspråk och utan ord. Det var helt fantastiskt att se.

Manus och rollsättning

Anna Rasegård, dramapedagog på Barnkulturenheten, fick ganska snabbt nys om elevernas pantomim och kontaktade Lina för en vidare fördjupning av temat. Klasserna nappade direkt på erbjudandet om att sätta upp tre teaterföreställningar, med inslag av både pantomim och komik. Utifrån berättelserna skrev Anna tre manus. Linas klass bestämde sig för att arbeta vidare med Pileskräddaren.

– När klassen hade fått manus i handen, var det dags för rollsättning. Eleverna fick önska roll. En del ville vara berättare för att de kanske inte var så bekväma med att gå in i en roll, medan andra växte av att vara någon annan, berättar Lina.

Teater i undervisningen

Lina är noga med att belysa vikten av att teater i undervisningen har en tydlig struktur och ett klart syfte. Eleverna ska förstå att det är lektion, att det är ett gemensamt arbete som kräver att alla bidrar, samt att det finns en mottagare.

– Även om någon har huvudrollen så är alla lika betydelsefulla för den gemensamma helheten. Vi har haft många samtal om hur en bra publik är och det etiska i att lyssna på varandra genom hela processen. Eftersom det är en komisk föreställning, har många samtal också handlat om när det är ok att skratta och inte.

Manusläsning

En grundföresättning för teaterarbete enligt Lina, är att det är en ämnesintegrerad del av undervisningen. Hon använder både svensk- och SO-lektioner för repetition och bearbetning. Repetition sker oftast i helklass, medan manusläsning bearbetas i helklass, i mindre grupper och genom parläsning.

– Det är viktigt att levandegöra ett manus och prata om ord och begrepp, vilket vi i det här arbetet gjorde genom bland annat högläsning. Eleverna turades om att spela upp olika scener. Samtidigt hade vi röstträning utifrån vikten av att prata högt och tydligt samt fortsatt fokus på koppsspråk. Anna har verkligen tagit vara på pantomim i föreställningen och det är väldigt positivt, säger hon.

https://youtu.be/ggnZn_Q4PkM

Många mottagare

När vårterminen närmade sig sitt slut gav klassen två föreställningar, med skolans övriga elever, föräldrar samt medlemmar i Kvarndala Kulturhistoriska förening som inbjudna gäster.  När hösterminen var igång fick Linas klass möjlighet att återuppliva sin pjäs. Kvarndala Kulturhistoriska förening skulle släppa en bok om Tygelsjös historia (med ett avsnitt om Pileskräddaren) och till boksläppet på Kvarndala hembygdsgård passade pjäsen om Pileskräddaren in.

– Eleverna har haft många mottagare. Det har verkligen ökat deras självförtroende att få bjuda på sig själv och använda både humor och pantomim som ett sätt att visa förmågor och lärande, avslutar Lina.

Text och foto: Marina Walker
Foto från pjäsen: Lina Gudmundsson
Film: Christer Nilsson