Favoritartikel i repris: Pusselbitar av en stad – elever på Humfryskolan ger sin bild av Malmö

Varje gång jag läser om hur Humfryskolans elever ger svar på mediernas bild av Malmö blir jag lika lycklig!
Kajsa Högfeldt.

Lycklig för att det finns skolor och pedagoger som ser skapande som en självklar del av lärandet och ger eleverna verktyg att uttrycka sina tankar och känslor, att göra sin röst hörd. Lycklig över elevernas kreativitet och det engagemang de visar för sin stad!

Kajsa Högfeldt Naturpedagog på Malmö Naturskola, CPI & redaktör Pedagog Malmö

Fredrik Håkansson är lärare i bild på Humfryskolan och har även några timmar specialundervisning. Han är också projektledare för ”Pusselbitar av en stad”, ett samarbete mellan Humfryskolan, lärarutbildningen i Malmö och Orkanen.

Fredrik Håkansson, lärare på Humfryskolan i Malmö.

– Motivationen och drivkraften i projektet har varit utmaningen att syna sin egen stad inifrån och ut, säger Fredrik.

Projektet Pusselbitar av en stad mynnar ut i en hybridutställning där elever ger sin bild av Malmö och besökarna får möjlighet att tillföra sin egen pusselbit.

Denna film är för närvarande inte tillgänglig eftersom den inte är tillgänglighetsanpassad med textning och/eller syntolkning. Redaktionen arbetar kontinuerligt med att tillgängliggöra så mycket material som möjligt och hoppas på er förståelse. Har du frågor, kontakta pedagogmalmo@malmo.se

Humfryskolan i Malmö går elever i årskurserna 6-9 och skolan kallar sig för den ”kreativa grundskolan”. Eleverna har produktion i alla ämnen och arbetar ofta ämnesövergripande med video, musik, teater, dans, bild och kreativt skrivande.

– Vi startar i det teoretiska och arbetar sedan ofta med att gestalta, även i de mer teoretiska ämnena, säger Fredrik.

Bild lånad från humfryskolan.se/pusselbitar

– Tidigare år har niorna gjort stadsdelsfilmer, där de grävde ner sig i sin egen stad, samhället och historian. Men vi hade en önskan om att bygga ut arbetet, gå på djupet och komma åt en mer personlig vinkel, säger Fredrik.

Idén till projektet grundar sig i en artikel som skrevs med anledning av att Malmö blev tilldelad arrangörsskapet för Eurovision Song Contest 2013, och de nätreaktioner som följde. Malmö kritiserades hårt och kallades bl.a. för Sveriges rövhål.

– Mediabilden av Malmö är otroligt negativ. Vi tog avstamp i det och ville att eleverna skulle reagera. Att de skulle svara med sin bild och verklighet i Malmö, säger Fredrik.

Fredrik berättar att eleverna får beskriva och reagera på något som ligger dem mycket nära. De får möjligheten att fundera över sin egen historia, hur och vad en plats och folket kring den platsen har för betydelse för det egna jaget.

– Men elevernas bild av Malmö behöver inte vara gullig och härlig. Tanken med utställningen är att vi inte bara ska ge svar, utan ställa frågor. Vi vill väcka tankar och att besökaren ska se saker på ett nytt sätt.

– Alla som besöker utställningen får även möjlighet att tillföra sin pusselbit till det stora pusslet. Och pusslet behöver inte gå ihop, det kan samsas utan att gå ihop.

Ämnesövergripande arbete, kollage och nyheter

– Så gott som alla ämnen är inblandade i ”Pusselbitar av en stad”. Vi är sju lärare på skolan inklusive rektor och alla har varit involverade på något sätt, säger Fredrik.

I bildämnet har sexorna jobbat med nyhetsbilder och tidningar på ett analyserande sätt. De har fått titta på rubrik, text och bild.

– Eleverna har bl.a. arbetat med kollage i Instagramformat. De fick en hög med rubriker att utgå ifrån och Instagramliknande ramar att skapa kollage i, säger Fredrik.

Tittskåp där en person skjuter med pistol.
Tittskåp som elev på Humfryskolan har skapat.

Sexorna och sjuorna har även byggt tittskåp. Fredrik berättar att eleverna inledde arbetet med tittskåp genom att gå ut på en plats i Malmö och skissa av miljön. Där antecknade de också ord, känslor och spelade in ljud.

– I svenskan har de fått utveckla en miljöbeskrivning och väva in det. När eleverna sedan byggde tittskåpen i 3D fick de förändra som de ville och lägga till fantasi, säger Fredrik.

– En elev håller på att ta fram en app för ljuden till tittskåpen. Vi har en back up också till utställningen, en QR-kod som leder till en SoundCloud-fil.

Subtila budskap

– Tanken är att budskapen i utställningen inte ska vara allt för tydliga, utan mer subtila. Vi vill inte skriva någon på näsan. Och den komplexiteten har varit knepig för många, det är en svår balans, säger Fredrik och fortsätter:

Tittskåp med en brottscen avspärrad.
Regnbåge och polisavspärrning i tittskåp från Humfryskolan.

– Det finns en del trix. Kollageteknik ger ofta en annan dynamik och en mer poetisk klang.

– Sjuorna började redan i höstas med förpackningsdesign. De skulle förpacka en känsla. En del elever lyckades väldigt bra med att balansera på det subtila, medan andra blev övertydliga. Ibland landar inte elevernas arbeten som planerat, men eleverna lär sig ändå av processen, säger Fredrik.

Transparenta par och ett dygn i Malmö

Åttorna hade en annan ingång till utställningen. De fick uppgiften att skapa målningar med transparenta par. Först fick eleverna måla en miljö i akvarell och sedan måla dit ett par med bara linjer, betraktaren ska kunna se igenom dem.

– Det ger en mer poetisk tanke, är paret där eller inte? säger Fredrik.

– Eleverna i åttan har också skapat en tolv meter lång gata i ett stycke. Varje elev har fått en halvmeter, och varje halvmeter representerar en timma av ett dygn. Den tolv meter långa gatan representerar alltså ett dygn i Malmö.

Gatan i Malmö har blivit en kollektiv bild. Alla elever har skapat sin egen bit och dessutom har de gått in i varandras bitar och lagt till.

Röda fjädrar och två masker.
Tittskåp: ”Var vi kanske för lyckliga?”

– Eleverna som går i nian har läst konsthistoria, om olika ”–ismer”. De började terminen med expressionismen och har skapat annorlunda målningar. De har även skrivit ned tankar till målningarna. Niorna har även arbetat med surrealism, kubism och futurism, säger Fredrik.

Dessutom har de gjort dokumentärfilmer där de har skildrat sina olika stadsdelar.

Musikämnet har också varit en stor del i projektet ”Pusselbitar av en stad”. Niorna har gjort låtar och åttorna har gjort oljudsmusik.

–  Åttorna spelade in ljud och oljud från staden och har satt samman dem. De skapade sedan en video till musiken, där minst en maskkreation skulle finnas med. Eleverna var otroligt kreativa i sina kreationer med maskerna och de tyckte att det var väldigt roligt, säger Fredrik.

Ingen reaktion på beställning

Fredrik berättar att eleverna har varit väldigt positiva till projektet ”Pusselbitar av en stad”.

– Men det gäller att hitta ingångar. Det går inte att bara presentera projektidén och förvänta sig att eleverna ska reagera. Vi använder olika tekniker, tankar och gestaltningar för att väcka de djupare tankarna. Vi vill försöka hitta ingången till deras inre, säger Fredrik.

Samarbetet med Orkanen och lärarutbildningen

– Det är viktigt att elevernas arbeten har en verklighetsanknytning, att deras skapelser får en mottagare utanför vår ”bubbla”, för att deras verk ska vara på riktigt.

– Vi har haft ett väldigt bra samarbete med lärarutbildningen. Samarbetet har framförallt varit med lärarstudenter som läser sin första termin till bildlärare och detta är deras examinationsarbete. De leder eleverna i bygget av utställningen och det efterföljande samtalet om utställningen.

Text och foto: Sara Arildsson