Förstelärare med uppdrag genus på Universitetsholmens gymnasium

– Jag är väldigt nöjd med mina arbetsuppgifter, säger Emma Hall. Det har tagit tid att skapa konturer för vårt arbete. Skolans förstelärare har nyligen haft flera möten för att diskutera hur våra uppdrag hänger ihop.

Emma arbetar som lärare i SV/SVA och religionskunskap på Univerisitetsholmens gymnasium där hon undervisar på programmet Vård och omsorg. Hon planerar sin undervisning med förankring i skolans nyligen utarbetade ledord, ” vi är skolan som ser, utmanar och ger varandra kraft att växa”.

– Det är relevant att ett kontinuerligt genusarbete är något som tas upp i organisationen. Skolans utvecklingsarbete kopplat till mitt uppdrag har gett mitt genusarbete ett bredare sammanhang.

Normer och språk

För Emma handlar inte genus om att studera kön som en ensam kategori utan hon menar att det samverkar med en rad andra faktorer. Hon upplever dagligen hur elever medvetet eller omedvetet påverkas av en genomgående tuff jargong. Elever använder nedsättande ord som i sin tur reproducerar och producerar ojämlikheter.

– Många av våra elever förhandlar hela tiden om hur man ska vara eller inte utifrån normer. Språket dem emellan upprätthåller normer och handlingar som är kopplat till olika diskrimineringsgrunder.

Medvetandegöra normer

Emma menar att undervisning utifrån ett genusperspektiv många gånger innebär att medvetandegöra både sig själv och sina elever om hur normer är något som vi omdevetet för över till andra. Hon bjuder gärna på sig själv vad gäller berättelser från det egna livet för att gestalta situationer som kan visa på hur beteende kan internaliseras. Hennes lilla dotter som imiterar henne när hon sminkar sig är ett exempel.

– Och då tycker jag egentligen inte att smink är något som behövs. Att dela med mig av egna erfarenheter är ett sätt att skapa förtroende mig och eleverna emellan. Det krävs om jag vill att eleverna ska bjuda på sig själva. Naturligtvis måste det ske inom professionens gränser. Egentligen är det den roligaste biten i läraryrket, den mellanmänskliga nivån när man möter någon helt och fullt.

Identitet och identitetsskapande

Enligt Emma kan språkliga kränkningar, speciellt de som syftar på tabu, vara svåra att bemöta. Tolkningar av kränkningar varierar dessutom ofta från elev till elev.

– Som lärare är det viktigt att skaffa sig konkreta verktyg för att bemöta någon som säger; jag bara skojade om en kränkning. Reproduktionen (normer för exempelvis kön och sexualitet) av ett kränkande ord har redan skett oavsett om man upplever sig kränkt eller inte.

I sin undervisning arbetar Emma mycket med identitet och identitetskapande för att medvetandegöra eleverna om kopplingen mellan språk och normer samt hur ett intersektionellt perspektiv utmanar ojämlikheter. Hon använder ofta film som en utgångspunkt för att skapa diskussion i klassrummet kring normer. Hon tipsar om dokumentären Nunnan som handlar om en ung flicka och hennes val att leva som nunna i en strikt nunneorder. Filmen väcker ofta frågor hos eleverna kring livsval, normbrott och internalisering.

– I diskussioner kring identitet och normer delar eleverna med sig av det värsta normbrottet de har gjort utifrån vad som är norm i deras familjer. Naturligtvis har eleverna möjlighet att säga pass men överlag delar de öppet med sig, berättar Emma.

Djupintervjuer och normkritiskt förhållningssätt

För att komma till kärnan i ett fortsatt genusutvecklingsarbete har Emma tagit avstamp i en enkät som alla elever i årskurs 2 gjorde under vårterminen. Med utgångspunkt i enkäten och dess beröringspunkter, har Emma plockat ut några områden och frågor och jämfört med hur innehållet i skolans likabehandlingsplan synliggör skolans genusarbete.

– Genom enskilda djupintervjuer med eleverna har vi tittat vi på resultatsiffror och pratat om hur det kan tar sig i uttryck i vardagen. Intervjuerna i sig ger inte en helt representativ bild av verkligheten men en fördjupad bild av ämnet och något att arbeta vidare utifrån, säger hon.

Resultaten från intervjuerna, har Emma presenterat för respektive arbetslag på skolan. Hon ser i förlängningen hur betydelsefullt det är att varje arbetslag på skolan formulerar en åtgärd för ett fortsatt utvecklande genusarbete, genom auskultationer och att tillsammans granska uppgifter.

– Som lärare är det viktigt att ha ett normkritiskt förhållningssätt till sig själv och sin praktik. Något som jag själv försöker bli mer medveten om är det tvångsmässiga ”könande”. Jag försöker verkligen tänka på att inte använda könet som tilltal, t ex. kom här tjejer, avslutar hon.

Text och foto: Marina Walker
Utvald bild: Colourbox