Genusperspektiv på Malmö latinskola

De arbetar aktivt för att införa genusperspektiv i skolans alla ämnen och involvera kollegorna. I arbetet förenar de dessutom genus och språkutveckling. 

– Det behöver inte vara jobbigare att arbeta jämlikt än ojämlikt. Skolan har dessutom ett demokratiuppdrag. Det är viktiga frågor. Rapporter från 2010 och forskning visar att skolan är ojämställd, säger Clara.

Jonas och Clara arbetar på många olika sätt med införandet av genusperspektiv i skolan. De har bland annat skapat en intern lektionsbank, en handlingsplan för arbetet och samtalsgrupper för eleverna på preparandutbildningen.

Samtalsgrupper med elever

Med samtalsgrupperna vill de inspirera de deltagande eleverna till språkutvecklande samtal kring deras vardag, motivation och framtidsdrömmar utifrån ett genusperspektiv. Målsättningen är att eleverna ska stärka sin identitet, våga ifrågasätta normer och känna en ökad tilltro till den egna språkliga förmågan.

– När vi har träffats i samtalsgrupperna har vi pratat och bland annat tittat på filmer om sexualitet och även reklam, och kopplat det till normer och genus. Vi har också diskuterat teorier och begrepp. Tillsammans har vi även skrivit och gjort videointervjuer, säger Clara.

– Under BUFF-veckan besökte vi festivalen tillsammans med eleverna, säger Jonas.

– Vi pratar vi om genus och normer, dessutom arbetar vi språkutvecklande. Det är många i elevgruppen som har svenska som andraspråk. Men vi betygsätter inte språket, säger Clara.

I åtanke vid val av innehåll

Clara och Jonas menar att det går att ta med genusperspektivet i alla ämnen. De säger samstämmigt att det går att ha det i åtanke när du väljer innehåll, till exempel vid val av texter och övningar.

– Jag har t.ex. översatt övningar från ”Alla lika alla olika” till engelska och använt dem i undervisningen i Engelska C. ”Alla lika alla olika” är ett metodmaterial mot fördomar och diskriminering. Jag har även med genusperspektivet vid t.ex. filmanalyser, säger Clara.

– Som elevassistent på det förstärkta samhällsvetenskapsprogrammet, SPF, har jag en bra kontakt med undervisande lärare. Vi har en dialog kring genusperspektiv. Och varje år har vi även temat härskartekniker för eleverna som börjar ettan på programmet, säger Jonas.

Kollegorna

Tillsammans med två kollegor har Clara och Jonas byggt en lektionsbank med färdiga lektionsplaneringar i olika ämnen, som innefattar både genus och språkutvecklande perspektiv.

– Det är tänkt att vara en plattform för att underlätta, alla ska kunna involvera sig i genusfrågor. Vi vill inte att det bara ska vara eldsjälar som arbetar med frågorna. Och lektionsbanken kommer att byggas ut, säger Jonas och fortsätter:

– Vi har haft ett pedagogiskt café med hela personalgruppen. Då ingick även en workshop kring lektionsplaneringarna som vi har tagit fram. Pedagogerna delades in i ämnesgrupper och diskuterade om och hur de kunde använda de färdiga lektionsplaneringarna.

Genuspilot?

Jonas och Clara berättar att Elizabeth Flórez och Karin Jannert Romée från Centrum för Pedagogisk Inspiration, CPI, gick ut en med en förfrågan till alla skolor 2011. De bjöd in till kursen ”Det komplexa genuspusslet”. Tillsammans med övriga deltagare skapades också ett genuspedagogiskt nätverk. Syftet med kursen var också att ge deltagarna redskap och stöttning i införandet av genusperspektiv på skolorna.

Jämte ”Det komplexa genuspusslet” startade även Skolverket upp ”Genus och ämnesdidaktik”, och efterföljande insatsen ”Kunskap och jämställdhet” som leds av Eva Bringeus. För Clara och Jonas knöts Skolverkets och Malmö stads kurser samman.

Blandat upplägg

I det komplexa genuspusslet deltar pedagoger och personal från de flesta gymnasieskolorna och gymnasiesärskolan i Malmö och även några skolor från Helsingborg.

– Det har varit ett blandat upplägg med bl.a. föreläsningar, gruppuppgifter och praktiska övningar. Vi har handgripligen och kreativt fått utforska teorierna, säger Clara och fortsätter:

– Från Skolverket har det varit krav på redovisning, kartläggning och handledning. Det har gett en struktur på arbetet.

Både Clara och Jonas uttrycker att det är skönt att ingå i ett nätverk, att inte vara ensam i arbetet.

– Genusarbetet är relevant överallt, det är allas frågor oavsett vilken elevgrupp du har. Det handlar inte bara om kön, vi ett intersektionalitetsperspektiv, säger Clara.

Blogg, handlingsplan och framåt

Jonas har dokumenterat genusarbetet i en blogg. I april kommer de även presentera arbetet i Stockholm.

– Vi har även skapat en handlingsplan som kommer att underlätta det framtida genusarbetet. Handlingsplanen var en av uppgifterna från skolverket. När Nya Malmö latin öppnar är det många pedagoger härifrån som kommer att arbeta vidare där. I och med att det är en ny skola kan det vara möjligt att få med ett genusperspektiv i allt redan från början, avslutar Clara.

Text och foto: Sara Arildsson