Kul på rasten med Rastkul på Kulladalsskolan

Elever har i genomsnitt rast 20 procent i veckan. Det fick fritidspedagogerna på Kulladalsskolan veta under en studiedag med Olof Jonsson, fritidspedagog och förespråkare för rastens pedagogiska betydelse.

Det motsvarar en hel del dags pedagogisk verksamhet. Emmelie Karlsson och Annika Lindström, fritidspedagoger, ställde sig frågan. Så mycket tid – varför då inte pedagogledd rast?

Emmelie Karlsson och Annika Lindström, fritidspedagoger på Kulladalsskolan.

Kulladalsskolan anordnas sedan vårterminens början pedagogledda aktiviteter för elever ute på rast. Aktiviteterna planeras, organiseras och leds av Annika och Emmelie som kallar sin verksamhet ”Rastkul”. ”Rastkul” ersatte då en tidigare rastverksamhet som behövde utvecklas och förnyas.

– Jag är ofta med på måndagar för då går mina kompisar på idrott under rasten så då har jag inte dem att leka med, berättar en pojke i årskurs 3, som är med i dagens aktivitet ”Välta koner”.

Elev leker med koner.Utvecklad rastverksamhet

Annika som länge har följt Rastaktivitisterna på Facebook hade tankar på hur en verksamhet kunde se ut. Tillsammans med Emmelie började hon föra dialog med ledningen om en utvecklad rastverksamhet i kombination med en mer förankrad yrkesprofil och ansvarsområde utifrån sin fritidspedagogkompetens. Annika och Emmelies förslag var en ansvarsgrupp på 2-3 personer som planerade och genomförde aktiviteterna. Något som ledningen nappade på.

Rasten som pedagogisk resurs

För att komma igång och inspireras fick alla fritidspedagoger en studiedag med besök av ovan nämnd Olof Jonsson. Han är fritidspedagog på Tenhultsskolan i Jönköpings kommun och föregångare inom det här med rastens betydelse som pedagogisk resurs genom b.la filmen ”Friare kan ingen vara”. Efter en förmiddag med föresläsning och teori fick pedagogerna pröva på olika aktiviteter för att komma in i ”så här funkar det”.

– Vi fick många tips, inte bara på aktiviteter utan också på fällor och klassiska misstag. Det är t.ex. viktigt med blåsvänligt material, säger Emmelie.

Emmelie och Annika anordnar ”Rastkul” på tiorasten varje måndag och under hela lunchpasset varje torsdag som sträcker sig i tid från kvart över elva till kvart i ett.

– På torsdagsrasten är verkligen alla årskurser med, menar Emmelie och berättar om tipspromenaden veckan dessförinnan som drog cirka 90 elever.

– För att inte prata om klotterplanket som målades förra veckan då bara skolans ettor och tvåor deltog med 50 elever, fortsätter Annika.

Långt papper ligger utomhus full av klotter.

Variation av aktiviteter

Tanken är att ”Rastkul” ska innehålla en variation av aktiviter som kan stimulera och inspirerar alla elever oavsett ålder och kön.

– Vår utmaning ligger i att hitta aktiviteter för alla barn. Just nu testar vi olika saker för att se vilka som funkar, säger Annika.

– På alla hjärtans dag hade vi t.ex. krampjätt för de yngre eleverna. De äldre ville inte det så vi frågade dem vad de ville göra och då föreslog de själva dansstopp, berättar Emmelie.

Musik och glada rastbarn

Annika och Emmelie spelar alltid musik under rastaktiviteterna. För att det ska fungera har de köpt in en egen musikvagn i form av en Block Rocker Bluetooth. Något som lockar extra vid vissa aktiviteter tycker både Emmelie och Annika.

Högtalare på hjul.

– Igår hade vi Limbo som drog ett 40-tal elever. Med musik blev det extra roligt.

Pedagogerna ser många fördelar med sitt projekt. Glada rastbarn genererar glada elever i klassrummet. Även Annika och Emmelie känner glädje över att få kunna använda sin fritidspedagogkompetens i en verksamhet som gynnar både den sociala biten och kunskapsmålen. Färre bråk att lösa under lektionstid och färre oroliga elever innan rast.”Rastkul” fångar upp ensamma barn och ger ett lugn. Man behöver inte fundera om det finns någon att leka med under rasten. Nu finns ”Rastkul” där man kan träffa kompisar.

Två elever med orange västar där det står Rastkul.Stöd från kollegor

För att eleverna ska veta var och vem Annika och Emmelie är bär de orange västar som det står ”Rastkul” på samt deras namn. Orange för att skilja dem från ordinarie raskvakter som använder gula västar. Annika och Emmelie känner stöd både från elever och kollegor att fortsätta utveckla sitt arbete. Sedan starten i januari får klasserna veckans planering i sitt klassfack. Annika och Emmelie kan se att det är ett levande dokument i klassrummet.

– Bara senast igår var vi hos femmorna som har lappen uppsatt synligt på dörren, säger Emmelie.

Tipsrunda och samarbete

Aktiviteterna har varit och kommer att vara både många och varierande. När intervjun görs är Annika och Emmelie i full gång med att förbereda en kommande tipsrunda där bilder på personalen som barn utgör temat för frågorna. Tipsrundor genererar samarbete över klassgränserna och elever som inte kan läsa får hjälp av de som kan. Något som både Annika och Emmelie ser som ett av grundsyftena med ”Rastkul”. Både Annika och Emmelie brinner för ”Rastkul” och känner att de får använda sin kompetens som fritidspedagoger på ett konstruktivt sätt. De är också rörande överrens om att det är roligt att skolan satsar på rasten och ser möjligheterna med den.

– Det är roligt att skolvärlden har fått upp ögonen och förstår vikten av en bra rast, menar Emmelie. Det är underbart, vi får arbeta med det som vi är utbildade för och vi får se glada barn.

– Ja, jag ser verkligen fram emot varje gång, avslutar Annika.

Text och foto: Marina Walker
Foto på klotterplank: Emmelie Karlsson