Kultur i skolan utvecklar läraren

Projektet gick den gången ut på att eleverna gestaltade sina berättelser i form av en dockteater med egentillverkade dockor. Publiken utgjordes av fyra och femåringar i förskolorna nära Ribersborgskolan. Inas del i rollen som mediepedagog bestod i att, tillsammans med en grupp elever, dokumentera klassens arbete och göra digitala bildberättelser.

Kulturkopplingen, en bra idé

Kulturkopplingen startades på initiativ av Ann-Charlotte Möllerberg, barn och ungdomschef i Västra Innerstaden, 1997. En grupp kulturpedagoger med olika inriktning fick i uppdrag att bidra med sina kulturämnen i det vanliga skolarbetet. Arbetet skulle planeras och genomföras med den ordinarie läraren och även fungera som fortbildning för såväl lärare som kulturpedagoger.

Kulturkopplingen har genom åren haft mellan två och sex tjänster med inriktning på bild, drama, musik, film rytmik och dans. Framför allt har de samarbetet med lärare och elever inom förskola och grundskola.

Läroplanen, både vårt och lärarens ansvar

Annika Josefsson, rytmikpedagog, berättar att utgångspunkten i arbetet har varit att med hjälp av estetiska läroprocesser befästa kunskap och på det sättet fördjupa elevernas lärande. En kulturpedagog kan bidra konstruktivt till projektinnehåll eller tema men det sker alltid på lärarens uppdrag, utifrån lärarens initiativ. Samarbetet kan vara väl planerat från början eller mer improviserande beroende på vilken av kulturpedagogerna och vilken lärare som arbetar med elevgruppen men innehållet är alltid knutet till det klassen jobbar med. Det är väldigt få lärare i Västra Innerstaden som inte jobbat med Kulturkopplingen. Fler har alltid visat intresse än det funnits utrymme för. De lärare som arbetat med Kulturkopplingen säger att…

”Kulturkopplingen lockar fram förmågor hos barnen som inte alltid visar sig i klassrumssituationer och visar verkligen att man lär sig både med knoppen och kroppen.”

”Barnen och jag lär oss många nya saker som vi sedan själva kan använda oss av i klassrummet.”

”Jag får tillfälle att ”se” barnen – hur de samarbetar och växer när de har möjlighet att utveckla fler av sina ”språk”. Arbetet tar inte slut efter avslutat samarbete. Jag försöker ta med mig konkreta arbetsmetoder i mitt fortsatta arbete med eleverna, samt tänker på att använda mig av olika uttrycksformer och elevernas kreativitet. Jag använder mig av Kulturkopplingen eftersom kulturpedagogerna har kompetens i områden som jag själv saknar eller känner mig osäker på.”

”Kulturkopplingen är inte ett komplement utan en viktig del i undervisningen. Kulturpedagogen tittar på det arbete som ska göras från ett annat håll, utifrån en annan synvinkel och bidrar med sitt perspektiv och sitt uttryckssätt.”

Kulturkopplingen och framtiden

I samband med stadsdelsomvandlingen så har Kulturkopplingens plats i den nya organisationen diskuterats. Under hösten har Grundskoleförvaltningen och Innerstadens förvaltning genomfört en utredning som föreslår att den nya tillhörigheten för verksamheten ska vara Kulturförvaltningen, som ställer sig positiv till detta. Förhoppningen är att arbetssättet ska bli tillgänglig för fler lärare och elever runt om i hela staden.

Läroplanen och de estetiska uttryckssätten

Lgr 11 är entydig när det gäller elevers rätt till kultur. Kultur som upplevelser i olika form men också som uttryckssätt och väg till eget skapande:

”Eleverna skall få uppleva olika uttryck för kunskaper. De skall få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form skall vara inslag i skolans verksamhet. En harmonisk utveckling och bildningsgång omfattar möjligheter att pröva, utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter. Förmåga till eget skapande hör till det som eleverna skall tillägna sig.”

Lgr 11

Har du erfarenhet av samarbete med Kulturkopplingen? Pedagog Malmö är intresserad av att ta del av lärares berättelser om hur det varit att integrera kulturella uttryckssätt i lärandet. Har du sett exempel på att måluppfyllelsen förbättrats? Vad har du och dina elever lärt er av att arbeta i en estetisk läroprocess? Hur har du utvecklats i din lärar- eller förskollärarroll? Berätta i en kommentar nedan eller kontakta redaktionen så kommer vi gärna ut och tar del av ditt arbete.

Mer material om estetiskt lärande hittar du på Skolverkets hemsida och i artikelsamlingen på Scoop.

Lyssna också på Bengt Göranssons Tankar för dagen om kulturens roll.

Text: Ina Alm
Bild: Annika Josefsson