Läxhjälpsfilmer för högre måluppfyllelse på Högaholm- & Lindängeskolan

I dagsläget ligger det 17 filmer på skolans YouTube-kanal. YouTube-filmerna är en del av åtta utvecklingsområden på Högaholm- & Lindängeskolan.

Hur ska vi få bättre måluppfyllelse på Högaholmsskolan och Lindängeskolan? Det frågade sig ledningsgruppen på båda skolorna efter det att skolinspektionen varit på besök och kommit med kritik. Nu ville man inom ledningsgruppen ha verkstad, inte bara ha snack. Ledningsgruppen bestämde åtta utvecklingsområden och fördelade slumpvis samtliga undervisande lärare i grupper. En grupp för varje utvecklingsområde:

• Lokal pedagogisk planering
• Undervisning och metoder
• Formativ bedömning
• Elevinflytande
• Trygghet & studiero
• Skola & omvärlden
• Kompensatoriska hjälpmedel
• IT i undervisningen

Fokus på måluppfyllelse genom IT i undervisningen?

Pedagog Malmö träffar tre av lärarna som var med i utvecklingsgruppen för IT i undervisningen: Mattias Isberg, idrottslärare och IT-pedagog, Barbro Mauritsson, Ma-No-lärare och Fredric Svensson Ma-No-lärare.

Mattias hade av ledningsgruppen fått i uppdrag att vara gruppens fokushållare, att ansvara för att gruppen verkligen hade fokus på att gruppens arbete i förlängningen skulle leda till bättre måluppfyllelse för eleverna. Fokushållarna i varje grupp har regelbundet haft återkopplingsmöten med ledningsgruppen.

God blandning av pedagoger

Mattias berättar att gruppens styrka låg i att alla hade olika kompetenser och erfarenheter. Ledningsgruppen ville att det i varje grupp skulle finnas ett samarbete mellan lärare som undervisar yngre respektive äldre barn och även lärare från båda skolorna. I gruppen ”IT i undervisningen” var  IT-erfarenheterna högst varierande – vilket också var meningen.

– Av den anledningen var det ganska naturligt att jag som skolans IT-pedagog fanns med i den gruppen för att stötta det tekniska handhavandet, säger Mattias Isberg.

Inventering av nuläge och önskad situation

Alla utvecklingsgrupper träffades under cirka sex månader var tredje vecka, på eftermiddagstid då lärarna i vanliga fall har spårmöten. IT-gruppen började med att inventera nuläget vad gäller IT i undervisningen. Vad ville de se mer av? Vilka behov fanns? Därefter diskuterade man önskad situation och spånade friskt. Nästa steg var att ta tag i det som var realistiskt och möjligt att genomföra.

– Hur som helst finns det saker  som begränsar möjligheter såsom ekonomi. Men vi satsade på tre delområden, berättar Mattias:

• länksamling över webbresurser (samlas i PedNet/FirstClass)
• materialbank med PowerPoints, Notebooks och PDF:er (samlas i PedNet/FirstClass)
• filmade lärargenomgångar s.k. läxhjälpsfilmer

Filmer som stöd för eleverna

Gruppen har hämtat mycket inspiration från Khanacademy, en engelsk webbplats med lärande filmer. De har även inspirerats av svenska lektionsgenomgångar på nätet, gjorda av lärare på andra skolor i Sverige.

– Det är klart att man kan ge eleverna en adress till en YouTube-film. Men vi tror det finns en vinst i att det är just vi, deras egna lärare, som gör genomgångarna på filmerna, säger Barbro.

Fredric håller med och tror att det är av betydelse att eleverna har en relation till den som har gjort filmen.

– Vi lärare får också en annan återkoppling av eleverna. Det kan vara bra för en själv som lärare att man själv tittar på sin undervisning och hur man förklarar något på bästa sätt, säger Fredric.

– Våra filmer behöver inte bara vara för läxhjälp. De kan användas på många olika sätt och vara ett komplement till genomgångarna i klassrummen, om t.ex. en elev har missat en lektion, säger Fredric.

– De kan t.ex. få till hemuppgift att de ska titta på en film innan vi träffas, eller repetera några områden före prov genom att titta på filmerna.

– För många av våra elever kan det vara svårt att ta till sig en läst text. Det kan vara lättare att få något förklarat för sig på ett mer visuellt sätt och att man kan se det om och om igen, säger Barbro.

– Det finns en gräns för hur många gånger man som elev vågar fråga när man inte fattar. Men en film kan man se hur många gånger som helst. Det är viktigt att filmerna är korta och lätta att ta till sig, säger Fredric.

Läxhjälpsfilmer på YouTube

I dagsläget ligger det sjutton filmer på Lindängskolans YouTube-kanal kategoriserade under ämnesrubriker. Målsättningen är att det ska bli en växande bank. Idag är det 17 filmer, om ett år kanske 120 filmer.

– Det är när vi har bredden på filmer som det blir ett starkt verktyg, menar Mattias. Kanske kan det även öka på vi-känslan inom skolområdet, tillägger han.

Höjer lärarnas IT-kompetens

Som IT-pedagog var Mattias noga med att förmedla att filmerna inte fick vara för perfekta och avancerade.

– De får inte skapa ångest hos övriga pedagoger eller att man aldrig mer orkar göra någon film. Vi i gruppen var överens om att man ville satsa mer på innehåll än på redigering, berättar Mattias.

– Ja, det ska inte ta en timma att rigga utrustning. Bara på med headset , starta datorn och så ska man vara igång på ett par minuter, säger Barbro.

– När man har gjort några filmer så går det av sig själv, och då kanske man kan förbättra sina filmer och bli inspirerad av hur kollegor gör sina filmer, säger Barbro.

– Jag kan inte precis skryta med mina bilder. Jag ritar som jag gör i klassrummet, säger Barbro och förtydligar att det inte handlar om att göra perfekta filmer.

– Arbetet med att öka måluppfyllelsen med IT har ökat IT-kompetensen bland lärarna gruppen. Det är också positiv bieffekt, säger Mattias och ler.

– Hade jag inte varit med i den här utvecklingsgruppen, hade jag aldrig gjort några filmer, säger Barbro. Jag hoppas att fler ska våga och att mitt bidrag ska göra att fler vågar.

Gruppens arbete har redan inspirerat kollegor som inte har ingått i IT-gruppen. Mattias berättar att han redan har fått visa några lärare hur man gör.

Skärminspelningstjänst

När lärarna gör sina läxhjälpsfilmer spelar de in det som på datorskärmen. Då använder de sig av en skärminspelningsverktyg som heter Screen-o-matic. Det är en online-tjänst vilket innebär att du jobbar i verktyget direkt på Internet. Du behöver inte installera någon programvara på din dator. Du går helt enkelt till tjänstens hemsida www.screencast-o-matic.com, loggar in på ditt konto och klickar på knappen för inspelning. Screen-o-matic hamnar då i bakgrunden och som lärare utför du det du vill visa i den programvara som du har valt att jobba i. När inspelningen är klar sparar du filmen på din dator och/eller publicerar på YouTube.

– Vi har köpt licens som ger oss möjlighet att redigera filmerna vid ett senare tillfälle om man inte vill göra det med en gång. Då slipper man också en vatten-stämpel med verktygets logotype. Licensen kostar inte så många kronor.

Spelar in genomgångarna på interaktiva skrivtavla

Mattias berättar att de inför arbetet med att göra skärminspelningar köpte in en Tablet, en digital ritplatta. Tanken var att de skulle göra skärminspelningarna på den. Men gruppen tyckte det var enklare att göra sina genomgångar på skolornas interaktiva skrivtavlor. De har Smart Board-tavlor och har oftast jobbat i den tillhörande mjukvaran Notebook. Hörlurar med mikrofon kopplas till tavlans dator. Sedan var det bara att prata, rita, skissa infoga bilder i Notebook under tiden som Screen-o-matic spelade in.

Jobbigt att höra sin egen röst

Alla i gruppen tycker det har varit lite jobbigt att höra sin egen röst i filmerna.

– Jag har fortfarande inte vant mig, men jag gör det ändå, säger Mattias.

Gruppdeltagarna har jobbat om 2-3 stycken när de har gjort inspelningarna. De har haft roligt och skrattat gott åt alla felsägningar och misstag. Barbro berättar att hon helst jobbade själv. Hon ville inte att andra skulle stå och lyssna när hon gjorde fel.

– Det är på gott och ont att inte ha någon att dela sina misstag med. Jag fick står där i min ensamhet och le åt mig själv och mina misstag, säger Barbro och skrattar.

Nya grupper inom utvecklingsområdena

Under några onsdagseftermiddagar i maj 2012 redovisade alla grupperna sitt arbete för varandra och för ledningsgruppen.

– Det har varit väldigt tydligt att skolledningen har velat se utveckling på skolan och att man vill att den här bollen hela tiden ska vara i rullning, säger Mattias och fortsätter:

– Därför fortsätter utvecklingsarbetet under kommande läsår 2012-13.

YouTube-kanal för Högaholm- & Lindängeskolans Läxhjälpsfilmer: http://www.youtube.com/channel/UCDEeCAcXDaMIGBSSXU0E3Eg

Text & foto:
Charlotte Christoffersen
redaktör Pedagog Malmö