Kristian Fransila.

Dramapedagogik i undervisningen

Kristian Fransila arbetar som dramapedagog i årskurs 1 på Gullviksskolan. Med öga för gruppen och med samarbetsförmåga i ryggen, arbetar Kristian med varierande skolämnen utifrån dramapedagogikens grundtanke- att stärka gruppen.

– Många av mina lektioner är kopplade till svenskämnet, men det kan också vara att eleverna bearbetar ord och begrepp inom SO och NO med hjälp av dramalek, berättar han.

– Det finns mycket i läroplanen som går att gestalta med hjälp av kroppen. Eleverna ska kunna koppla mina lektioner till skolämnena och det är min uppgift att hjälpa dem att se den kopplingen.

Gruppen i fokus

I Kristians undervisning står alltid eleven i fokus utifrån ett grupperspektiv. Han styr oftast gruppindelningar, men säger inte nej till att eleverna själva får dela in sig i ännu mindre grupper om de önskar.

– Det som viktigt att testa olika grepp och utvärdera kontinuerligt vad som fungerar, säger han.

Under lektioner använder han ibland tysta värderingsövningar. Syftet är att stötta eleverna i att komma ner i varv, men också få dem att förstå att de inte alltid behöver säga vad det tänker.

– En viktig del i dramapedagogiken handlar om värderingsövningar, verktyg och vägar för att ta ställning till ett påstående och få igång tankar och reflektioner. Genom tysta reflektioner får eleverna tänka till, men behålla det i sitt huvud.

Elever jobbar med teckning.
Gruppen i fokus

Dramalek

En grupp utifrån ett dramapedagogiskt perspektiv består, enligt Kristian, av en samling individer med olika förutsättningar, max tolv personer men inte färre än sex.

Han betonar att det finns en skillnad mellan dramalek och traditionella grupplekar som t ex “Under hökens vingar”.

– Dramaleken handlar om att skapa dynamik och styrka i gruppen, träna samarbete, empati och få förståelse för olikheter. Alla får komma till tals eftersom den kräver allas deltagande.

Kristian menar att dramapedagogiken är betydelsefull för att lyfta fram kunskap från olika håll, och öppna möjligheter för elever som behöver varierande kanaler för att inhämta kunskap. Genom att eleverna i årskurs 1 gestaltar Snövit eller Rödluvan i egna dramatiseringar vill Kristian göra ämnesområdet klassiska sagor i ämnet svenska levande och konkret.

– Att leka eller dramatisera till sig fakta samt reflektion – och analysförmåga är nyttigt för alla elever, oavsett ålder. Elever som t ex leker eller dramatiserar stenåldern tillägnar sig både faktakunskaper, får tänka till kring orsak och verkan och tränar samarbete.

Arbeta förebyggande

I sin roll som dramapedagog är det viktigt för Kristian att få arbeta förebyggande. Han vill att elever kontinuerligt får träna sociala färdigheter och kan koppla det till möjligheterna att inhämta kunskap.

– Gruppen och samspelet där är viktigt att lyfta fram i ett allt mer individfokuserat samhälle. Det är fruktbart att komma samman som grupp. Dramapedagogiken blir ytterligare en mångfald i den pedagogiska undervisningen, säger han.

Varje måndag träffar klassen Äggagubben (Kristians egen version av att hänga gubbe) som varje vecka råkar ut för äventyr runt om i världen.

– Övningen utmanar elevernas språk och allmänbildning. Tillsammans försöker klassen att rädda Äggagubben från att falla från Turning Torso, eller hjälpa honom att nå fram till pyramiderna.

Ögonblicksövningar

Kristian arbetar ofta med statyövningar och forumteater. Det är övningar som öppnar upp för improvisation och visualisering. Genom att eleverna bygger statyer med sina kroppar gestaltar de en situation, ett ögonblick som uttrycker en känsla.

– Jag kan be en grupp att visa det som ett fotografi. Därefter kan jag bjuda in resten av gruppen med frågor. Vad har hänt? Är det något som de vill ändra på genom att komma fram och redigera fotografiet? Det som kommer fram kan eleverna fortsätta bearbeta genom att både skriva och måla om. Det häftiga är att de som tittar kanske har en helt annat annan tanke än vad gruppen som är statyer har.

Text och foto: Marina Walker