Modellen får lärarna att reflektera över sitt eget lärande

Torsdagseftermiddagarna på Stapelbäddsskolan är nästan heliga för mattelärarna Lis-Marie Weije, Azita Rouhi och Magnus Göransson. Då finns avsatt tid för att tillsammans planera och reflektera kring matteundervisningen för årskurs 1, vilket är en grundläggande del i arbetet med TRR. Den forskningsbaserade undervisningsmodellen är framtagen av Nationellt centrum i matematik och har även en tillhörande kompetensutvecklingsmodell.

– Det är en värdefull timme, för det kommer upp många tankar och nya idéer. Där finns också utrymme att prata om saker som kanske inte gått som planerat och att tillsammans hitta lösningar. Då är det en enorm styrka att vara tre lärare som kan slå sina kloka huvuden ihop, säger Magnus Göransson.

– Tänka, resonera och räkna handlar liksom namnet indikerar om att resonera mycket tillsammans med eleverna. Vi jobbar mycket utifrån talkör och våra genomgångar är väldigt praktiska. Barnen får möjlighet att förklara hur de tänker och sätta ord på vad de ser och gör. All kunskap förankras på ett annat sätt när vi arbetar så här. Det påminner en del om Singaporematte och vi ser en stor språklig vinst, säger Lis-Marie Weije.

Fler elever uppfyllde målen

Arbetet med TRR inom Malmö stad startade höstterminen 2021, Stapelbäddskolan var då en av 17 skolor där elever i lågstadiet introducerades för undervisningsmodellen. Idag arbetar runt ett tiotal skolor med modellen. Under höstterminen 2024 tog Lis-Marie Weije och Magnus Göransson för första gången emot en årskurs 1 där eleverna arbetat med TRR sedan förskoleklass. Båda kollegorna märkte en stor skillnad i jämförelse med tidigare klasser.

– När vi gjorde bedömningsstödet i matematik från Skolverket kunde vi se att många fler elever uppfyllde vad de skulle uppnå i ettan under höstterminen. Så arbetet med TRR i förskoleklass avspeglar sig här, berättar Lis-Marie Weije.

Enligt modellen arbetar man med tals användning och taluppfattning med olika teman, fem veckor åt gången. Varje vecka är ett enskilt område. Efter det pausar man tre veckor för att ha utrymme för undervisning kring bitar som inte ingår, till exempel massa, volym och programmering.

– Det är ett rätt högt tempo, det är det. I starten kändes det lite svettigt. Samtidigt arbetar man i en spiral av upprepningar, så i varje årskurs upprepar vi områdena med en högre nivå. Det vi ser är att eleverna minns det mesta. Vi hör dessutom eleverna uttrycka att de tycker matte är roligt och att de kan matematik, säger Lis-Marie Weije och ler.

– Och om man känner att en lektion kanske inte blev riktigt som man tänkt sig, då kan vi på en torsdagseftermiddag bestämma att vi gör det en gång till för att se till att alla hänger med. Det kan också hända att vi bestämmer oss för att be fritidslärarna om uppstöttning. Det är därför det är så viktigt att det finns utrymme för de här prestigelösa diskussionerna. Det gör att jag ständigt reflekterar över mitt eget lärande, säger Magnus Göransson.

En modell som kan utmana alla elever

TRR har även varit en bra metod för att möta de elever och som ofta får höga resultat på proven och kommit längre i sin matematiska utveckling än klasskamraterna.

– Vi märker att de eleverna ofta har lärt sig hantverket och vi kan se att de gör alla rätt på pappret. Men när vi ber dem resonera högt så kan de inte förklara varför de gör som de gör. Det ger oss nya infallsvinklar kring hur vi kan utmana dessa elever, till exempel att sätta ord på vad de faktiskt gör, berättar Lis-Marie Weije.

Det är inte bara lärare och elever som behövt utmana sina tankar om matte, utan även vårdnadshavarna. Genom att till exempel uppmuntra vårdnadshavare att på hemmaplan be barnet utveckla sin tankegång så är det även möjligt att skapa en samsyn med vårdnadshavarna kring elevens kunskapsnivå.

– Ofta ser ju vårdnadshavarna då samma sak som vi gör i skolan, till exempel att eleven kanske kommit långt i matten men inte kan förklara varför den gör som den gör. Det underlättar när vi pratar om elevens behov, säger Magnus Göransson.

Konfunderade vårdnadshavare har även undrat varför deras barn sällan har med sig någon mattebok hem. Eleverna arbetar nämligen i större utsträckning med stenciler. De arbetar även praktiskt till exempel genom att bygga med multilinks under lektionerna.

– Att arbeta med den här modellen kräver att man tänker om helt. Man kan samtidigt fråga sig om en kunskap verkligen är befäst efter att en elev räknat tre sidor i matteboken, säger Magnus Göransson.

För att möta vårdnadshavarnas funderingar har andra mattelärare på skolan bjudit in sina vårdnadshavare till en lektion och genomgång av TRR, för att skapa mer förståelse. Det är något Lis-Marie Weije och Magnus Göransson också skulle kunna tänka sig att göra i framtiden.

Många elever vill gå fram till tavlan

Ett positiv följd av att jobba med modellen är att eleverna tycker att det är extra spännande och lustfyllt att räkna i Singaporematteboken under mellanperioderna, just eftersom det inte sker varje vecka. Magnus Göransson märker också att elevernas förhållningssätt till mattestudierna har förändrat och att det även märks i andra sammanhang.

– Många barn idag verkar tro att de ska kunna allting från första början. Men när de jobbar med TRR blir det naturligt att man tränar på saker och de förstår plötsligt att man inte förväntas kunna allting utan några förkunskaper. Den inställningen ser jag att de tar med sig till mina SO-lektioner, säger han.

Lis-Marie Weije nickar intill. Hon ser en mer avslappnad inställning till att göra misstag och våga att testa sig fram hos många av eleverna.

– Ibland vill vi ju faktiskt att eleverna ska göra fel, för det är just av våra misstag som vi lär oss. Inte när vi hela tiden gör rätt, säger hon.

Förutom undervisningen i TRR, så finns det varje dag tillfälle för eleverna att resonera högt tillsammans om en uppgift i helklass. Då finns möjlighet för eleverna att gå fram till tavlan och till exempel lösa en uppgift inför klassen, så kallad dagens uppgift. Ofta är det många elever som vill gå fram och få resonera högt inför klasskamraterna.

– Ett av våra lektionsmål är just att vi ska lyssna på varandra. Om någon inte räknat rätt på ett tal så kan vi lyfta det som något positivt. Det är något som vi kan lösa tillsammans och lära oss av. Vi ser ju tydligt att saker ibland faller på plats när just klasskompisarna får förklara på kompisarnas språk. Vi låter dem också jobba mycket i par på grund av det, säger Magnus Göransson.

– Barnen kan också välja ”att ringa en kompis” och då får de välja en kompis i klassen som kan svara, det kan vara ett bra stöd för de blygare barnen, säger Lis-Marie Weije.

– Genom TRR kan vi utmana eleverna precis där det kittlas, på en nivå där varje elev inte upplever att det är omöjligt att lyckas, säger Magnus Göransson.

Fakta om TRR i Malmö:

Läs mer om TRR på Komin.