Puentedura – förändrad undervisning, en-till-en och SAMR-modellen

Han har precis börjat föreläsa i en fullpackad föreläsningssal. Platsen är Stockholm och SETT-dagarna.

– Varför använder vi teknik? Vi behöver målsättningar som specificerar vad vi ska använda tekniken till. Målen kan och ska vara ambitiösa, säger Puentedura och fortsätter:

– Dessutom behöver vi modeller som hjälper lärare att forma sitt tänkande kring teknik och användandet av teknik, baserat på potentialen som tekniken har. Och sist men inte minst behöver vi fokus.

Teknik var som helst, när som helst

Puentedura förtydligar att han pratar ur aspektet där varje elev har en dator eller datorplatta (en-till-en). Och han syftar på mobila enheter som t.ex. datorplattor, smarta mobiler eller bärbara datorer. Grundförutsättningen är att eleverna ska kunna använda tekniken var som helst och när som helst. Tekniken ska vara tillgänglig när eleverna vill ha den.

– Men vad kan vi kan åstadkomma och vad vi ska sträva efter att åstadkomma. Och hur vet vi att målen vi sätter är de mest kraftfulla och att de går att uppnå?

Fortsättningsvis går Puentedura igenom forskning som bedrivits från 60-talet och framåt om barn och teknik. Han påvisar att det är just den mobila en-till-en tekniken som krävs för att nå optimala resultat. (Se s. 18 i presentationen för hänvisningar till forskningen som Puentedura går igenom).

Dramatiska resultat

– Om tekniken används på passande sätt kommer barnet inte att lära sig multiplikationstabellen bättre, snabbare eller mer korrekt. Istället kommer barnet att genomgå en dramatisk förändring. Det kan vara en femåring som tänker som en 20-åring om matematik, på ett djupt sätt. Ett barn som tänker som en matematiker.

– Vi har sett de här resultaten inte bara i matematik utan i alla ämnen. Det är dessutom återkommande resultat, som vi sett sedan 1973 och framåt. Vi kan åstadkomma extraordinära saker.

SAMR- modellen

Puenteduras SAMR-modell är ingen pedagogisk metod. Det är ett verktyg för reflektion och en guide för hur man som pedagog kan designa uppgifter och lärprocesser när vi använder teknik inom utbildning. Modellen är uppdelad i fyra nivåer.

Han förklarar SAMR-modellen nedifrån och upp:

– Substitution/Ersättning
På substitutionsnivån fungerar tekniken som direkt ersättning mot tidigare analoga arbetssätt. Det kan t.ex. handla om att ersätta en tryckt bok mot en e-bok. Forskning visar att elevernas resultat inte förändras på denna nivå.

– Augmentation/Förbättring
På denna nivå gör du på samma sätt som du har gjort tidigare, men med någon typ av förbättring. Ett exempel kan vara att eleven kan få texten i boken uppläst via datorn. På augmentationsnivån kan eleverna få små, men mätbara förändringar i resultaten.

För att nå större, mer dramatiska förändringar måste du upp på någon av de två transformationsnivåerna.

– Modification/Förändring
Istället för att undervisa på samma sätt, med samma uppgifter, anpassar du och förändrar uppgifterna.

Exempel: Om eleven exempelvis har e-postat in sitt svar så får eleven istället uppgiften att blogga texten, och sedan läsa och kommentera fyra kompisars bloggposter. Kommentarerna får inte bara vara bara ”bra”, det krävs av eleverna att de utvecklar kommentaren, t.ex. ”jag håller med för att…”.

Uppgiften är förändrad, en uppgift som förut var mellan dig och eleven involverar nu även klasskamraterna. Den har blivit ”social”.

På denna nivå kommer du att få stora förändringar i elevernas resultat.

– Redefinition/Omdefiniering
På denna nivå gör du om den gamla uppgiften och integrerar den med den nya tekniken.

Exempel: istället för att skriva en uppsats ska eleverna sätta ihop ett videoprojekt. Det ska inte vara något slarvigt arbete, utan t.ex. en kortfilm med analytiskt djup. Filmen ska vara intellektuell på samma sätt som uppsatsen hade varit. Och den skapas i samma sociala sammanhang som på tidigare nivå (bloggen). Elevernas film ska tillgängliggöras, kommenteras, förändras och diskuteras.

Elevens digitala berättelse har allt som uppsatsen hade men med nya målsättningar. Den är skapad för en bredare publik. Eleverna har fått engagera sig i olika verktyg.

Forskning visar att på denna nivå har elevernas resultat förbättras över förväntan. Elever som tidigare knappt klarade kurserna, har nu väsentligt förbättrat sina resultat.

– Målet bör alltid vara att nå ”Redefinition level”, säger Puentedura.

– Att skriva är kraftfullt. Men om vi hela tiden ber våra elever om skriftliga rapporter så tar vi bort kraften i skrivandet. Variera dina uppgifter så att eleven får använda många olika verktyg.

Teknik, pedagogik och undervisningsinnehåll

– När du undervisar tänk på att innehåll, pedagogik och teknik inte kan införas en efter en med bara smärre förändringar. Det bästa är om de kommer ungefär samtidigt. Teknik, pedagogik och innehållet påverkar varandra, säger Puentedura och fortsätter:

– Förändra ditt sätt att undervisa och förändra innehållet. Gör om! Ta tillvara på tekniken och ta in nya rubriker och ämnen, som inte hade gått utan tekniken.

Puentedura säger också att det inte fungerar med ingången ”Åh jag har en häftig ny leksak, nu måste jag hitta ett innehåll som passar i den”. Han menar att pedagogiken inte bara är ett sätt att kunna använda tekniken. Innehåll, pedagogik och teknik måste vara lika viktiga. Om du ser en del som mer viktig än de andra kommer du att få problem.

– Målen kan inte nås utan lämplig teknik. Och användandet av lämplig teknik kan inte användas utan att förenas med rätt pedagogik. Innehåll, teknik och pedagogik är lika viktigt.

Geografi

Puentedura går igenom Gersmehls fyra hörnstenar för att undervisa geografi.

– Vi ber ofta våra elever memorera olika saker som platser, floder, namn och så vidare. Få dem istället att förstå dessa fyra hörnstenar och bygg på dem. Då får du en student som kan använda geografi och tänka på geografi som en geograf. En elev som tycker om och uppskattar geografi, säger Puentedura.

Exempel: SAMR-modellen och geografi

– Substitution/Ersättningsnivån 
Vi tittar på en karta som t.ex. Google Earth och utforskar. Var är vi? Vad finns här? Kultur? Historia? Vad definierar platsen? Men det är information som vi kan få från reseböcker.

– Augmentation/Förbättring
Här kanske vi tittar på hur olika områden av t.ex. Sverige är sammankopplade. Hur interagerar Stockholm med omgivningarna? Vi kan skapa egna kartor, inte bara titta på färdiga kartor. Vi kan också skapa länkar. Detta hade vi visserligen kunnat göra med penna och papper, men det tillför något mer att göra det digitalt.

– Modification/Förändring
Vi bygger vidare och tittar på konsekvenser som har med handel, ekonomi och migration att göra. Hur är Sverige kopplat till resten av världen? Vilka likheter finns? Eleverna får uppgiften att analysera och tillföra något som inte står i textboken, som t.ex. att undersöka och forska kring handel mellan Sverige och Indonesien.

– Redefinition/Omdefiniering
Geografi har konsekvenser och innebörd. Olika människor bor och lever under olika omständigheter i olika delar av världen. Hur är de sammankopplade? Ett exempel att jobba vidare med här är Kiva.org. Det är en microlån-webbsida som möjliggör små lån till en person någonstans i världen. Låt eleverna göra ett projekt och forska. Vi kan ju inte ge ett lån till alla på webbplatsen. Vem ska vi ge ett lån och varför?

Exempel: SAMR-modellen och bildämnet

Eleverna får gå på en konstutställning och arbeta kring den.

– Substitution/Ersättning
Låt eleverna göra utställningen till sin egen. De får fotografera allt de ser och använda katalogen för att sedan sammanställa, skapa samlingar och organisera i t.ex. iPhoto. Ett liknande collage hade visserligen kunnat göras med en liten fickkamera och ett papper.

– Augmentation/Förbättring
Eleverna får skapa objekt som underlättar förståelsen av konstens idéer och konstnären. De kan t.ex. skapa en tidslinje och lägga till fotografier, video och information som tillför något. En tidslinje hade kunnat göras på papper, men nu blir den betydligt mer djupgående.

– Modification/Förändring
Låt eleverna skapa konst utifrån utställningen kopplat till något som de är intresserade av. De kan skapa 3d-modeller på dator och kanske i slutändan göra ett fysiskt objekt utifrån dem. Möjligheterna är oändliga. Tekniken ger så många verktyg och så många möjligheter att förändra uppgiften, genom linsen, genom ljus e.t.c.

– Redefinition/Omdefiniering
En utställning är en typ av historieberättande. Ge eleverna uppgiften att berätta sin egen historia om hur de tänker och förstår konstnären. Låt dem göra en virtuell utställning i 3d. En modell som bara skulle fungera virtuellt. Låt dem bygga sina egna museer. Sedan får de dela modellen till andra personer, som får upptäcka och utforska utställningen.

Dr. Ruben R. Puenteduras webbplats

Tidigare publicerad artikel på Pedagog Malmö om Puentedura: ”Puentedura: Lär djupare med datorns hjälp – inte snabbare”

Text och foto: Sara Arildsson