Serier utmanar elevers läsning

Trots ihärdiga försök att få en elev att se läsning av böcker som viktigt gick Melinda Galaczy bet. Inför en uppgift som skulle visa elevernas analytiska förmåga bad hon därför eleven att ta med något som hen gillade. Eleven kom tillbaka med serieromanen The Walking Dead av Robert Kirkman.

– Eleven lämnade in en väl genomtänkt analys och jag insåg att jag kunde använda serier i undervisningen för att stimulera elevers läsutveckling och läslust, berättar hon.

Melinda arbetar som lärare i SV/Eng på Rönnenskolan. Tillsammans med Helga Boström, lärare i SV/SvA på Västra hamnens skola, har hon arbetat fram ett antal lärarhandledningar för serier i undervisningen på mellan- och högstadiet samt gymnasiet.

– Att arbeta med serier i romanform är väldigt givande. Det är lätt att få med sig hela elevgruppen och läsningen tar kort tid i anspråk. Många av serierna som vi använder har en avancerad berättarstruktur och tydlig karaktärsutveckling. Det ges möjlighet till gemensamma karaktärsanalyser och det är lätt att komma på djupet i diskussioner och reflektioner, säger Helga.

Melinda Galczy och Helga Boström.

Viktigt samarbete

Både Melinda och Helga ser samarbete med skolans bibliotekarie som en viktig nyckel i arbetet med serier. Det är i dialog med skolbibliotekarien som inköp av böcker sker.

– Hellre köpa in fler titlar i halvklassuppsättning än färre i helklass. Arbetet med serier ger variation, gynnar pararbete och samarbete. Om eleverna läser för varandra, i par eller grupp kan de dramatisera handlingen samt stanna upp för att diskutera det som de läser, säger de och fortsätter;

– Ett önskemål är en bibliotekspool, en serieportal t ex inom Malmö stad, ett samarbete mellan skolor där pedagoger kan dela med sig av relevant litteratur. Det är dumt om uppsättningar står och dammar i en skolas bibliotek när en annan skola har behov av dem.

Skapa förförståelse

Bokens framsida (som ofta består av en illustration) är viktig i arbetet med att skapa förförståelse. Melinda och Helga inleder ofta ett nytt arbetsområde och en ny serie med att bearbeta vad eleverna läser ut av vad de ser.

– Detaljerna i en bild är betydelsefulla. Var befinner eleverna sig i förhållande till dem? Vilka begrepp finns det förståelse för och vilka behöver befästas? Detaljer får igång elevernas analysförmåga och med hjälp av EPA (tänka enskilt – par- alla) stimulerar de till reflektion.  Många elever är ovana vid att läsa serier. Under samtalen ställer vi stödfrågor som hjälper eleverna att hitta ledtrådar och fångar upp hur vi ska fortsätta ta oss an boken, berättar de.

Enligt Melinda och Helga finns det många fördelar med att arbeta med läsning utifrån serier.

– Serier tar kort tid att läsa men är samtidigt avslutande verk som utmanar till analys och dialog om t ex genus, händelseutveckling och karaktärsdrag, säger Helga.

– Seriemediet ger alla elever möjlighet att delta i processen, fortsätter Melinda och menar att serieanalys borde vara ett självklart moment i undervisningen.

Val av serieroman

Pedagogerna berättar att det finns en uppsjö av serieromaner. Essentiellt är att förankra med kollegor och elever vilka serier som är relevanta att bearbeta och varför. Eftersom de arbetar på olika skolor sker deras eget samarbete utanför arbetstid. Utvecklingsmål är att hitta former för elevmöten och samtal över skolgränserna via en serieroman. De korrekturläser varandras lärarhandledningar, delar med sig av, reflekterar över, utvärderar och ger feedback på prövade uppgifter.

– Lärarhandledningar är aldrig färdiga. De är levande dokument som lärare lägger till i och drar ifrån allt eftersom uppgifter testas.

Melinda och Helga är angelägna om att sprida nyttan av seriemediet till kollegor runt om på stadens skolor.

– Att läsa serier stimulerar t ex att arbeta ämnesövergripande. Genom att djupdyka i olika handlingar framträder många av läroplanens centrala innehåll i olika ämnen. För språksvaga elever blir läsningen ofta ett lyft. Plötsligt har de kanske läst en hel bok vilket sporrar dem att läsa mer. Det går att fånga och sammanfatta historier genom att göra egna serier i form av strips. Eleverna möts i en gemensam upplevelse, säger Helga.

Gruppen som grund

– Läsning handlar mycket om att skapa inre bilder av miljöer och personer. Det behövs inte på samma sätt när elever läser serier. Bilderna finns redan där. En uppskattad uppgift är att kopiera bilder ur serien och sätta upp på whiteboarden med tomma prat- eller tankebubblor så att eleverna kan turas om att hitta på repliker, säger Melinda.

Pedagogerna lyfter gruppen, klassen som grunden för ett utvecklande seriearbete och dialog. Högläsning sker också ofta i Melinda och Helgas klassrum. Något som de turas om att dela med eleverna.

– Största vinsten är att alla läser och genom det ges möjligheten att delta och bidra i diskussioner och därmed ökar sin språk- och läsutveckling, säger de.

Text och foto: Marina Walker

Helga och Melindas lärarhandledningar finns att ta del av och ladda ner från deras hemsida. De föreläser också om sitt arbete på studiedagen den 27 september.