Bujar Shaqiri. Foto: Freddy Billqvist

Vägen till att bli transportlärare

När Bujar Shaqiri gick på gymnasiet tyckte han att det verkade intressant att jobba som yrkeslärare. – Jag tyckte att transportlärarna hade världens bästa jobb, säger han.

Sedan nio år tillbaka är han själv transportlärare på Agnesfrids gymnasium.

På gymnasiet gick Bujar Shaqiri fordons- och transportprogrammet på dåvarande Tärnöskolan i Malmö. Sedan han var liten hade han drömt om att bli fotbollsproffs och spelade också i flera fotbollsklubbar, bland annat ett kort tag i Malmö FF när han var i 15-årsåldern. Bujar hade också alltid varit intresserad av bilar och under gymnasietiden kom han att bli nyfiken på transportläraryrket.

Efter gymnasiet började han jobba som lastbilschaufför på Coop. Chaufförerna lastade bil och släp på Coopterminalen i Malmö och körde ut till Coopbutiker i hela södra Sverige. På den tiden var inte GPS så vanligt förekommande och den största utmaningen den första tiden var att hitta rätt.
– När jag hade jobbat som lastbilschaufför i två tre veckor så fick jag frågan om att köra till Göteborg med lastbil och släp. Mina första tanke var ”nej, jag fixar inte det”. Men de menade på att någon gång måste bli den första. Det gick bra men jag var skitnervös, berättar Bujar.

Stressigt yrke

Han kom att trivas med jobbet som lastbilschaufför. Bujar kom även att jobba som transportplanerare på Coop. En transportplanerare bestämmer vilka lastbilar som ska köra vilka turer och håller i kommunikationen med chaufförerna. Det var ofta ett hektiskt jobb. Han berättar om samtal från arga butikschefer som undrade var chaufförerna blev av.
– De hade dålig förståelse för att det till exempel kunde vara vintertid och att det kunde uppstå trafikolyckor och liknande. Det var ett stressigt jobb när man var 20 år gammal. Det var spännande och hände nya grejor hela tiden men det var lite väl stressigt.

Ville jobba med människor

Men så småningom bestämde sig Coop för att lägga ut körningen på åkerier i stället för att ha egna lastbilar. Det var i samband med det som Bujar bestämde sig för att göra slag i saken och utbilda sig till transportlärare.
– Jag gillar att jobba med människor. Sedan tror jag att det hade att göra med att jag trivdes otroligt bra på Tärnöskolan. Jag besökte regelbundet skolan och mina före detta lärare efter att jag hade tagit studenten.
När det var dags för Bujar att själv ge sig in i läraryrket hade Tärnöskolans verksamhet flyttat till Agnesfrids gymnasium. Våren 2008 började han vikariera där, redan innan hans lärarutbildning var avslutad. Sedan snart nio år tillbaka är han heltidsanställd som transportlärare på skolan.

Elever kommer på besök

Tidigare har han varit ute och övningskört med elever men numera håller han i en teoretisk kurs för årskurs 1 på fordons- och transportprogrammet. Eleverna får bland annat lära sig om miljöpåverkan av transporterna, trafiksäkerhet och framtidsutsikterna i yrket med tanke på självkörande fordon.
Liksom han själv brukade hälsa på lärarna på sin gamla skola kommer det ibland före detta elever till Agnesfrids gymnasium.
– Det brukar komma hit elever och berätta att de har fått jobb. De berättar gärna också hur mycket de tjänar.

Ibland kan Bujar känna igen sig själv i de före detta eleverna.
– Så sent som förra veckan var det en elev som tog studenten 2013 som frågade mig om hur man blir transportlärare. Där kände jag att jag har en gång i tiden varit i hans situation. Jag sa till honom att han får försöka hitta en ledig tid då han kan komma hit så jag kan berätta till punkt och pricka vad som behövs för att utbilda sig till transportlärare.

Text: Jonas Andersson, redaktör för Edico där artikeln först publicerades.