
”Det borde lärare veta om Ramadan”
– Gå gärna ut med dina elever, de behöver det! Det eleverna lär sig utomhus fastnar. Eleverna behöver dessutom få praktisera och anpassa sina kunskaper till verkligheten utanför skolan, säger Zian Ali engagerat. Hon arbetar som lärare i matematik och No på Munkhätteskolans högstadium.
Zian berättar att hon tillsammans med kollegor har haft bl.a. matematiklektioner utomhus, i Käglinge naturområde.
– Vi anpassade uppgifterna till naturen. Eleverna fick t.ex. räkna ut omkretsen på träd och olika ytors area. Genom det praktiska utförandet förstod eleverna tydligt vad exempelvis ordet area innebär; ”Aha, den här ytan”.
Eleverna fick också räkna ut hur mycket vatten det fanns i en vattensamling genom att ställa frågorna ”Hur djupt är det?” och ”Hur stor är omkretsen?”
– Det är lätt att motivera t.ex. area, omkrets och volym i naturen, säger Zian.
Hon berättar också att många elever reagerar väldigt positivt på att lära sig ute; ”Matematik, vi visste inte att detta var matematik?!”
Förutom geometri har Zians elever även lärt inom biologi och ekologi utomhus. Hon ser kopplingen mellan ekologi och utomhuspedagogik som självklar.
– Vi går igenom ekologi abstrakt i klassrummet. Ute i skogen går det att plocka upp en sten och titta på vilka djur och organismer som faktiskt lever där. Det är enkelt att ta med ett mikroskop och titta på vad som finns i vattnet, i verkligheten, säger Zian.
Malmö Naturskola arbetar för att uppmuntra pedagoger att utveckla nya vägar till inlärning, att använda sig av naturen och utomhusmiljöer i skolan. Zian ser Naturskolan som en resurs och vill gärna att hennes klasser följer med på olika arrangemang.
– Vi har varit ute med Naturskolan, bland annat var vi med i projektet ”Från träd till ved”. Eleverna fick bl.a. fälla träd, hugga ved och tälja. De fick använda verktyg och praktisera själva. Och de lärde sig mycket.
Zian och hennes elever följde också med på en av pilotresorna med Naturbåten.
– Det var lite dåligt väder men eleverna tyckte mycket om det. Vi gjorde bottenskrap och fick se olika organismer som lever på olika djup i havet. Det var jätteintressant, säger Zian.
Zian berättar att hon i perioder har varit ensam naturlärare på skolan. Hon tillägger att det har medfört viss resursproblematik.
– Eftersom det ger eleverna så mycket mer att lära utomhus hade jag gärna velat vara ute mer. Men det är inte alltid enkelt att lösa.
Hon menar också att det går att arbeta utomhus i alla ämnen, även i t.ex. svenska och SO. Dessutom är det lätt att arbeta ämnesövergripande utomhus.
– En utelektion motsvarar fem lektioner i klassrummet. Jag ser även att eleverna blir mer motiverade på att lyssna inomhus efter vi har varit ute. Kopplingen till verkligheten blir så tydlig. Jag vill väldigt gärna få möjlighet att vara ute mer, avslutar Zian.
”Elever som får en del av undervisningen utomhus blir mer engagerade, samarbetar bättre och lär sig mer”, visar Emilia Fägerstams avhandling Space and Place. Perspectives on Outdoor Teaching and Learning (2012)
Text och foto: Sara Arildsson