Zian Ali.

Zian Ali undervisar gärna utomhus

”Elever behöver bekräftelse för sina kunskaper utanför skolan”, menar Zian Ali. Hon undervisar i matematik och No på Munkhätteskolan. Zian går gärna ut i naturen med sina elever och ser stora fördelar av att ha lektioner utomhus.

– Gå gärna ut med dina elever, de behöver det! Det eleverna lär sig utomhus fastnar. Eleverna behöver dessutom få praktisera och anpassa sina kunskaper till verkligheten utanför skolan, säger Zian Ali engagerat. Hon arbetar som lärare i matematik och No på Munkhätteskolans högstadium.

Matematik utomhus

Zian berättar att hon tillsammans med kollegor har haft bl.a. matematiklektioner utomhus, i Käglinge naturområde.

– Vi anpassade uppgifterna till naturen. Eleverna fick t.ex. räkna ut omkretsen på träd och olika ytors area. Genom det praktiska utförandet förstod eleverna tydligt vad exempelvis ordet area innebär; ”Aha, den här ytan”.

Damm med gröna träd.
Hur mycket vatten finns i dammen?

Eleverna fick också räkna ut hur mycket vatten det fanns i en vattensamling genom att ställa frågorna ”Hur djupt är det?” och ”Hur stor är omkretsen?”

– Det är lätt att motivera t.ex. area, omkrets och volym i naturen, säger Zian.

Hon berättar också att många elever reagerar väldigt positivt på att lära sig ute; ”Matematik, vi visste inte att detta var matematik?!”

Biologi och ekologi

Förutom geometri har Zians elever även lärt inom biologi och ekologi utomhus. Hon ser kopplingen mellan ekologi och utomhuspedagogik som självklar.

– Vi går igenom ekologi abstrakt i klassrummet. Ute i skogen går det att plocka upp en sten och titta på vilka djur och organismer som faktiskt lever där. Det är enkelt att ta med ett mikroskop och titta på vad som finns i vattnet, i verkligheten, säger Zian.

Ute med Malmö Naturskola

Malmö Naturskola arbetar för att uppmuntra pedagoger att utveckla nya vägar till inlärning, att använda sig av naturen och utomhusmiljöer i skolan. Zian ser Naturskolan som en resurs och vill gärna att hennes klasser följer med på olika arrangemang.

– Vi har varit ute med Naturskolan, bland annat var vi med i projektet ”Från träd till ved”. Eleverna fick bl.a. fälla träd, hugga ved och tälja. De fick använda verktyg och praktisera själva. Och de lärde sig mycket.

Lupp visar sandrör.
Rör som kamborstmasken har byggt av sand.

Zian och hennes elever följde också med på en av pilotresorna med Naturbåten.

– Det var lite dåligt väder men eleverna tyckte mycket om det. Vi gjorde bottenskrap och fick se olika organismer som lever på olika djup i havet. Det var jätteintressant, säger Zian.

Resurser för att vara ute

Zian berättar att hon i perioder har varit ensam naturlärare på skolan. Hon tillägger att det har medfört viss resursproblematik.

– Eftersom det ger eleverna så mycket mer att lära utomhus hade jag gärna velat vara ute mer. Men det är inte alltid enkelt att lösa.

Hon menar också att det går att arbeta utomhus i alla ämnen, även i t.ex. svenska och SO. Dessutom är det lätt att arbeta ämnesövergripande utomhus.

– En utelektion motsvarar fem lektioner i klassrummet. Jag ser även att eleverna blir mer motiverade på att lyssna inomhus efter vi har varit ute. Kopplingen till verkligheten blir så tydlig. Jag vill väldigt gärna få möjlighet att vara ute mer, avslutar Zian.

Fortsatt läsning

”Elever som får en del av undervisningen utomhus blir mer engagerade, samarbetar bättre och lär sig mer”, visar Emilia Fägerstams avhandling Space and Place. Perspectives on Outdoor Teaching and Learning (2012)

Text och foto: Sara Arildsson