Forskning: Datorn som skrivverktyg kan fungera som hävstång för lärande

maj 9, 2016, 10:19 Red. Pedagog Malmö Red. Pedagog Malmö

En forskningsstudie visar att elever som från åk 1 har fått skriva sig till lärande med datorn som skrivverktyg, har höjt sina resultat med 19 procentenheter i de nationella proven i svenska och matematik för åk 3. Resultaten visar på större inkludering, en minskad klyfta mellan pojkar och flickor, och att de lägst presterande elever når bättre resultat.

Andra studier har visat att införande av IKT  (informations och kommunikations teknologi) i undervisningen inte garanterar förbättrade resultat. Den övergripande frågan för forskningsstudien var om IKT kan fungera som en hävstång för elevers lärande om det integreras med framgångsrik pedagogik.

Under Malmö grundskolors studiedag Pedagog Malmö Live! 2015 berättade Annika Agélii Genlott om studien som hon genomfört med professor Åke Grönlund vid Örebro Universitet. Annika är doktorand och arbetar som skolutvecklare i Sollentuna kommun. Läs studien i sin helhet här: Closing the gaps – Improving literacy and mathematics by ict-enhanced collaboration (2016).

STL-modellen = Digital teknik + social interaktion + återkoppling

stl_cirkeln

Steps in the WTL method (Agélii Genlott & Grönlund, 2013).

Annika förklarar att de i Sollentuna kommun ville koppla samman digital teknik med de nyckelfaktorer som enligt forskning är framgångrikt för elevers lärande. Till exempel tydliga mål och syften för eleverna, synligt lärande, social interaktion, återkoppling och självreflektion.

Det resulterade i STL-modellen (Skriva sig Till Lärande). STL är  en vidareutveckling av ASL (Att Skriva sig till Läsning), Trageton (2005/2014). Inspiration har även hämtats från cirkelmodellen inom genrepedagogiken, som utarbetats av Pauline Gibbons (2006/2013).  I en tidigare artikel på Pedagog Malmö kan du läsa mer om STL-modellen.

Sedan fem år har Sollentuna grundskoleförvaltning årligen utbildat 25-30 pedagoger i STL-modellen. Det är effekterna av denna fortbildningssatsning som Agélii Genlott & Grönlund har studerat.

Modern teknik förenas med lärandefaktorer

Förutom att använda datorn som skrivverktyg, utnyttjar STL-modellen modern talteknologi och digitala sociala arenor.

– Vi vet att kompensatoriska verktyg som talsyntes, talande tangentbord och rättstavningsprogram fungerar väldigt bra för alla elevers lärande och utveckling, säger Annika.

Utöver elevernas parskrivande på dator får eleverna använda sig av digitala sociala arenor för att utveckla sin förmåga att ge varandra återkoppling.

Elevernas skrivande sker i delade digitala dokument. Med hjälp av kamraters återkoppling i kommentarfunktionen utvecklar eleverna sina texter som slutligen får ytterligare mottagare på klasshemsida eller blogg.

Språkutvecklande arbete i matematik med STL

Skrivande på dator förknippas ofta med ämnet svenska. Men eftersom matematik också är ett kommunikationsämne har man i Sollentuna även använt sig av datorskrivande och STL-modellen i matematikämnet. Det handlar om de delar som rör resonemang och begrepp inom olika textgenrer som till exempel problemlösningsuppgifter och laborationsrapporter.

God tillgång till digital teknik – men omedveten användning

Annika berättar att den digitala infrastrukturen i Sveriges skolor är god. I en undersökning från 2013 var Sverige på 4:e plats bland OECD-länderna för åk 4. Ungefär en dator på fyra elever. Idag är datortillgången troligtvis ännu högre på skolorna – även om den kan vara väldigt ojämnt fördelad.

Men undersökningen visade också att vi i Sverige har en förhållandevis låg användning av tekniken. Detta bekräftas också av andra studier.

– Vi vet helt enkelt inte hur vi ska hantera tekniken och använda den för lärande. Detta menar vi är nyckeln till hur väl teknikanvändningen ska lyckas i skolan, säger Annika.

Eleverna skriver längre och mer utvecklade texter

Effekterna av STL i Sollentuna undersöktes först i en pilotstudie (Agélii Genlott & Grönlund, 2013). Elever i årskurs 1 som arbetat med traditionell läs- och skrivlärande utan digitala verktyg jämfördes med elevers som arbetat efter STL-modellen. Studien visade en marginell höjning av STL-elevernas läshastighet. Men Annika påpekar att de i vilket fall som helst inte läste långsammare än de elever som jobbat traditionellt.

På alla övriga uppmätta kriterier hade STL-eleverna dock ökat. STL-eleverna hade i jämförelse med övriga elever mycket längre och innehållsmässigt mer utvecklade texter. Deras texter hade dessutom bättre stavning och var mer grammatiskt utvecklade. Många av STL-eleverna i åk 1 nådde dessutom kunskapskraven för åk 3 redan efter första året.

Studie med jämförelse av 500 elever

I den senaste studien av Agélii Genlott & Grönlund (2016) jämfördes 500 elevers resultat i de nationella ämnesproven för svenska och matematik för åk 3. STL-elevernas resultat (blå staplar) jämfördes med två kontrollgrupper:

  • elever som jobbade traditionellt och inte särskilt integrerat med digital teknik, (rosa staplar).
  • elever som som hade tillgång till digital teknik men som inte arbetade efter STL-modellen eller annan strukturerad modell, (gröna staplar).
studentresult_iwtr_agelii_genlott_gronlund_2016

Student results (%) in the national test of literacy and mathematics, school year 3. Agélii Genlott, A & Grönlund, Å. (2016)

Resultaten visade följande (se staplar för både pojkar och flickor):

  • bland STL-eleverna (blå stapel) har 78,14 procent klarat samtliga 15 delprov i svenska och matematik. Det är ungefär 19 procentenheter mer än de elever som har haft traditionell undervisning.
  • bland elever som har haft traditionell undervisning (röd stapel) har 59,38 % av eleverna klarat alla 15 delprov i svenska och matematik.
  • bland elever som har haft tillgång till digital teknik men utan en pedagogisk modell (grön stapel) har 50,39 av eleverna klarat alla 15 delprov i svenska och matematik.

Ökad delaktighet och inkludering

Studien visar också att samtliga elever, oavsett funktionsnedsättningar, publicerade och återkopplade texter på hemsida/blogg. Med hjälp av talsyntes kunde de elever som hade det tufft med läsning ta del av klasskamraters långa texter. Vidare kunde de med hjälp av talande tangentbord även ge kamraterna återkoppling.

Agélii Genlott & Grönlund gör också tolkningen att kamraters återkoppling på sociala arenor har en starkt motiverande effekt på elevernas skrivutveckling.

Resultaten visar också på en större likvärdigheten mellan pojkar och flickor när man jobbar strukturerat med digitala verktyg.

Datoranvändning måste implementeras

Den traditionella (gröna) stapeln visar att resultaten till och med blir sämre om man som huvudman eller rektor köper in digital infrastruktur utan att implementera hur tekniken ska användas. Resultatet blir alltså inte bättre per automatik bara för att man köper datorer. Det är snarare så att effekten sjunker i början vid införande av teknik.

Är det så att STL är den bästa metoden?

– Det är inte alls säkert, säger Annika. Men när man lyckas förena teknik med det som vi vet är framgångsrika pedagogiska lärandefaktorer, ser det ut som att det kan komma ut riktigt goda och höga resultat, och det oavsett vilken modell som används.

line_light_grey_750

Referenser:

Agélii Genlott, A & Grönlund, Å. (2013) Improving literacy skills through learning by writing: the iWTR method presented and tested. Computers & Education, 67 8-104. http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0360131513000857

Agélii Genlott, A & Grönlund, Å. (2016) Closing the gaps – Improving literacy and mathematics by ict-enhanced collaboration. Computers & Education, 99 68-80. http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0360131516300859

Gibbons, P. (2006/2013) Stärk språket, stärk lärandet : språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. Hallgren & Fallgren.

Trageton, A. (2005/2014) Att skriva sig till läsning. IKT i förskoleklass och skola. Liber.

line_light_grey_750

Text och foto:
Charlotte Christoffersen, Malmö stad
Grafik:
Agélii Genlott, A & Grönlund, Å. (2013/2016)

Skrivet av Red. Pedagog Malmö Red. Pedagog Malmö
Tweet about this on TwitterShare on LinkedInShare on Google+Share on FacebookEmail this to someonePrint this page

Inga kommentarer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *