Vad SKA vi göra? Språkutveckla! (del 13)

Rörsjöskolan-Zeniths gemensamma arbete kring TL fick en kick-off med ingen mindre än Gudrun Svensson, som kom och föreläste för oss i mitten av februari. Svenssons bok “Transspråkande” kom ut under hösten och beskriver bl a arbetet med TL på Centrumskolan i Växjö.

Svensson betonar vikten av att inte se TL som en metod, utan snarare som ett förhållningssätt kring elevernas flerspråkighet som en resurs för ökade språk- och  ämneskunskaper samt stärkt identitet. För att TL ska få genomslag på en skola är det en förutsättning att pedagogerna har ett synsätt på flerspråkighet som får genomsyra verksamheten. Under Gudrun Svenssons föreläsning fick pedagogerna därför samla nyckelord och begrepp från föreläsningen, lista saker de undrar över eller vill tala vidare om samt fundera över hur vi på vår skola kan använda kunskaperna om TL i praktiken, i våra klassrum.  

Ett par veckor senare följdes tankarna upp i gruppdiskussioner genom att alla fick chansen att fråga kring eller fördjupa sig i de tidigare nedtecknade begreppen så att en samsyn råder när vi talar om desamma. Vidare diskuterades frågor som:

• Hur kan man ta in translanguaging i undervisningen?
• Hur skulle det gynna R-Z och våra elever att arbeta med translanguaging?
• Hur kan vi möta motstånd och lösa problem som uppstår?
• Hur involverar vi vårdnadshavare?

Syftet med diskussionen var inte enbart att utbyta tankar, utan även att göra en nulägesanalys, i enlighet med vårt systematiska kvalitetsarbete, på var vi som kollegium befinner oss innan vi mer medvetet startar arbetet med TL i våra klassrum. Det vi kunde se var att vi redan är såväl öppna och toleranta gällande flerspråkighet som nyfikna på vad ett mer fokuserat arbete genomsyrat av flerspråkighet skulle kunna ge för resultat för våra elevers måluppfyllelse. Många olika idéer och lösningar på frågorna ovan presenterades. Naturligtvis uppkom också frågor rörande tid för planering, inkludering av modersmålslärare och hur man t ex behåller en hög kognitiv nivå samtidigt som språket kanske måste anpassas efter elevens förmåga eller vad man gör i klassrummet med sk underrepresenterade språk. I nuläget har vi inte svar på alla frågor, men det finns ingen anledning till oro eller stress, för är det något jag har lärt mig under detta år, så är det att systematiken och tålamodet måste gå hand i hand för att vi i hela kollegiet tillsammans ska vara delaktiga i processen. Känner gruppen tillit och struktur och syfte och mål är kända, har vi också goda förutsättningar för ett produktivt arbete, menar Susan Wheelan som skrivit om hur effektiva team formas. Jag skulle också vilja hävda att det är av största vikt att det i alla processer finns någon som håller i taktpinnen och kan bestämma tempoväxlingarna utifrån elevernas och kollegornas behov. Även om det i nuläget har fungerat friktionsfritt att introducera ett nytt synsätt, så kommer det att komma dagar i uppförsbacke och att då vara lyhörd och fånga upp frågor, oro och funderingar, tror jag är av stor betydelse.

Vidare fortsatte vi vår nulägesanalys med att kartlägga elevernas upplevda språkkunskaper gällande tal, förståelse, skrift och läsning samt hur eleven kände för sina olika språk. Syftet var att få en bredare uppfattning om elevernas flerspråkighet och vilka språkliga resurser som fanns i en klass eller grupp. För detta använde vi oss av Gudrun Svenssons elevenkäter om “Språkidentifikation, språkfärdighet och språkarv” och “Flerspråkiga kunskapsstegar”. 

När eeverna självskattat sig modellerade jag en sammanställning av resultatet i en klass (se bild) och därefter fick arbetslagen göra egna sammanställningar över sina klasser och diskutera följande frågor

1. Hur ser resultatet ut i förhållande till era förväntningar?
2. Hur kan ni använda er av den här informationen?
3. Grovplanera ett arbetsområde där flerspråkigheten ska få genomsyra och stötta eleverna i deras språk- kunskaps- och identitetsutvecklande arbete. Hur kan man t ex tänka kring grupper, språk och övningar som kan underlätta lärandet?

Pedagogerna fick genom denna övning se sin klass genom till viss del “nya ögon”, vilket gjorde att även nya möjligheter öppnades och teman planerades, såsom ett vattentema och ett friluftstema där även föräldrarna kommer att inkluderas.

Kollegorna kom även med andra bra förslag på hur nulägesanalysen skulle kunna utvidgas genom att ta in fokusgrupper av elever och föräldrar och låta våra följeforskare intervjua dessa nu och sedan om cirka ett halvår igen. Även lärarna kommer att intervjuas i grupp för att få syn på attityder och förhållningssätt. Till datainsamlingen räknas också de resultat vi har i form av betyg, NP och läsförståelse.

Tack vare att Rörsjöskolan-Zenith är en del av Skolverkets “Samverkan för bästa skola” har vi som en insats beslutat oss för att arbeta genom Professional Learning Communities (PLC) med olika inriktningar. En av våra PLC har därför TL som fokusområde och i gruppen ingår fem ämneslärare (ma/no, sv, spec. lärare, id/sv, sv/so och modersmålslärare i arabiska). Genom PI och statsbidraget “Satsningen för ökad jämlikhet” har vi haft förmånen att få kontakt med följeforskarna Annika Karlsson och Petra Källberg som är kopplade till Malmö Universitet. De följer och dokumenterar vårt arbete kring TL med stor entusiasm och deras arbete kommer så småningom att mynna ut i en rapport om hur arbetet med TL har påverkat såväl pedagoger som elever.

Under nästa läsår kommer vi kontinuerligt att berätta hur det går för oss och dela med oss av arbetsområden och övningar genomsyrade av TL.

Skrivet av: Ulrika Wirgin och Nina Svensson