Arbetsmiljöarbete

Vi har förstås en årsklocka som vi arbetar efter, den följer förvaltningens rekommendationer, vi har arbetsmiljö som en stående punkt på våra ledningsmöten och i vår samverkansgrupp. Vi gör undersökningar, prioriteringar och handlingsplaner. Så långt allt gott och väl. Vi lyckas ändå inte. Det här kan jag bli förtvivlad över, det blir inte trovärdigt om vi gång på gång kommer fram till förbättringsåtgärder som vi sedan inte har någon chans att genomföra p g a pengar. Här har jag ibland en stark känsla av att det är viktigare att vi levererar in rätt dokument än att vi faktiskt gör något åt problemen.

Det vi inte gör är att ta upp onödig tid på möten med att gå igenom kommunens femtioelva, färgglada handlingsplaner. Sorry för det. Vi skickar ut länkar, det finns gränser för hur mycket man kan utsätta sin personal för när det handlar om powerpointpresentationer. Det kan hända att vi mejlar ut info om att “På måndag har vi en flippad APT, läs igenom innehållet i följande länkar. Mejla eventuella frågor.” Förlåt.

Det som också är viktigt för arbetsmiljön är det som händer förutom det givna d v s det där med att sätta guld på tillvaron. Bjuda på fika förstås, ibland med tilltugg. Servera lunch då och då på studiedagar, skaffa traditioner vid avtackningar och olika högtider. Se till så att det är trivsamt i personalrummet. Det är det enklaste.

Det som har varit väldigt viktigt för mig och vår ledningsgrupp är att utgå från att det som lärarna gör är korrekt. Det förekommer att både elever och deras föräldrar har synpunkter på t ex satta betyg. Att stå emot sådana påtryckningar är av största vikt annars är risken att organisationen tappar självförtroende och blir otrygg. Visst kan det finnas något undantag men min erfarenhet är att lärare alltid har (nästan onödigt mycket) på fötterna när de sätter sina betyg. I en värld där kontroll tycks ha blivit viktigare än tillit är det av största vikt att vi skolledare agerar grindvakter.

Även om vi försöker freda lärarnas arbetsmiljö dignar många under en börda som inte vi alltid beslutat om och råder över och som vi ibland är mycket tveksamma till leder till önskat resultat d v s till den heliga måluppfyllelsen. Det är enormt stressande att som lärare ständigt känna sig otillräcklig, man kan alltid göra mer, det finns alltid fler att hjälpa, ytterligare föräldrar att ringa, ännu ett omprov att genomföra, hela tiden med känslan av att deras verksamhet är en belastning för kommunens budget. Att de borde springa ännu fortare.

För att ta ett exempel: för en lärare som har kombinationen svenska/engelska är det inte ovanligt att ha 6 kurser, alla med nationellt prov, alla med uppsatsskrivning. Den typen av prov kan man inte ha utan att träna före, helst två gånger. Om man då har 6 x 32 elever x 3 uppsatser (inklusive nat prov) blir det 576 uppsatser att rätta på ett år. Elever med bra betyg på högskoleförberedande program kan producera mycket text… För att eleverna skall ha en chans att förbättra sig måste de få en god återkoppling mellan varje uppsats. I klasserna finns också elever med diagnoser, extra anpassningar, förlängd skrivtid och andra individuella hänsynstaganden.

De här lärarna är naturligtvis också mentorer med allt vad det innebär av elevkontakter, föräldrakontakter, elevvårdskontakter med mera. De skall också hålla sig à jour med den senaste forskningen, sociala medier och annan omvärldsbevakning. Då har vi inte ens kommit till det för- och efterarbete som krävs för en kvalitativ undervisning och som är hjärtat i skolans arbete. Det är min övertygelse att de flesta lärare i det här landet är hårt arbetande och inga “bakåtsträvare”. De delar med sig, de är digitala, de flesta gillar verkligen sitt arbete och sina elever.

Lärarfackligt samråd

Något som följt med mig ända från min första chef är det vi kallar för lärarfackligt samråd. Ja, det hette inte så på min första arbetsplats men funktionen är densamma. Skolledningen träffar lärarfacken en timme varannan vecka för gemensamt informationsutbyte. Facken får info om vad som är på gång och de i sin tur har frågor och synpunkter från medlemmarna. Vi har ett delat dokument med en dagordning som alla tar ansvar för. Jag kommer aldrig att begripa varför inte alla har det så. Det löser så många frågor på ett tidigt stadium. Vi har ett gemensamt mål att skolan skall fungera så bra som möjligt, vägen dit måste vi diskutera kontinuerligt. Vi är inte alltid överens men vi kan skapa en viss förståelse för varandras ställningstagande.

Så här ser syfte och organisation för det lärarfackliga samrådet ut:

Syftet med lärarfackligt samråd är att kunna diskutera frågor som är angelägna för både arbetsgivare och lärarfack. Frågor som kan lösas snabbt genom god kommunikation, information som behöver förtydligas, rykten som kan förklaras och stoppas i tid osv.
Syftet är också att snabbt kunna informera lärarfacken om ärende som är relevanta för lärare.Syftet är också att snabbt kunna få återkoppling på olika idéer som finns, på initiativ från både lärare och skolledning.

Organisation

Vi ses varannan vecka i 50 minuter.
Vi fördelar taltiden 20 minuter LR, 20 minuter LF och 10 minuter AG.
Alla har ett ansvar för att skriva in frågorna i vårt gemensamma dokument.
Alla har ett ansvar för att anpassa antalet frågor till det talutrymme man har.

Formalia

Lärarfackligt samråd är en informell mötesplats för lärarfacken och arbetsgivare, det är inget formellt beslutsorgan.
Lärarfackligt samråd ersätter inte den lokala samverkan.
Lärarfackligt samråd ersätter inte, eller är överordnat, de pågående diskussioner som sker mellan biträdande rektor och dennes lärare, det är ingen “högre instans”.

Jag tror att vi, liksom de flesta andra, gör vad vi kan för att arbetsmiljön skall vara så bra som möjligt för elever och personal, ändå går folk in i väggen. Ofta är det erfarna, skickliga lärare som i sin iver att göra allt som krävs helt enkelt tar stopp. Så kan vi inte ha det. Ibland tänker jag att den personliga och samhälleliga kostnad det innebär att rehabilitera tillbaka någon i arbete skulle kunna användas förebyggande istället.

Vi behöver framför allt ett annat styrsystem.

Maria Jarlsdotter
rektor
Malmö latinskola

Läs mer av Maria angående skolans organisation i de här inläggen:

Vikten av en ”väloljad” organisation

Alla behövs

Skolkultur