TeachMeet Live 1.0 och coachning – systematiskt kvalitetsarbete på Mellersta Förstadsskolan (del 2)

På Mellersta Förstadsskolan tänker vi att systematiskt kvalitetsarbete är allt det vi gör utifrån strategiskt fattade beslut, som utgår från elevernas och verksamhetens behov och som genererar ett lärande inte ”bara” med högre kvalitet i klassrummen som mål utan också en högre kvalitet på vårt samarbete, vår arbetsglädje och vår samlade kompetens att fortsätta utveckla skolan i önskad riktning.

Under en rad år har vi använt oss av TeachMeet, som är ett forum där pedagogerna under 2, 5 eller 7 minuter har kunnat dela med sig av sina erfarenheter från undervisningen i klassrummet. Det har t ex kunnat handla om språkutvecklande strategier, digitala program/hjälpmedel, användbara websidor eller en framgångsrik övning. Vi har även kunnat dela våra inte fullt så framgångsrika strategier och våra misslyckanden, vilket är ett lika viktigt lärande.

Med en rad nya kollegor framträdde behovet av att det var dags att prova något nytt, varför vi under studiedagen den 16 oktober arrangerade TeachMeet Live 1.0. Syftet var ett kollektivt lärande, d v s att få syn på varandras undervisning och låta sig inspireras, att lära känna varandra bättre och naturligtvis att skratta tillsammans. De som kände att de ville dela med sig av sin undervisning till sina kollegor fick i förväg anmäla sig till ett 25-minuters lektionspass, vilket resulterade i att vi fick en spännande och lärorik förmiddag med inte mindre än sju olika lektionspass att delta i. Se schemat gjort med hjälp av widgit.

 Analog programmering med hjälp av lego kryddat med språkutvecklande arbetssätt inledde och följdes av en snabbintroduktion i spanska med sång och parövningar. Därefter bjöds vi in i serielitteraturens magiska värld tillsammans med ”The Walking Dead” och en rad lässtrategier innan det var dags för bibliotekarien att presentera sin roll på skolan och den uppsjö av arbetsområden vi kan samarbeta kring. Spännande diskussioner kring civilkurage följde på SO-lektionen och sedan samlades vi i sal Newton för att ta del av diverse experiment i fysiken.

Avslutningsvis blev det drama på engelska i smågrupper kring temat Haunted Mellersta. Se film i länk nedan. Det blev en intensiv och rolig förmiddag och utvärderingen visade att majoriteten upplevde denna form avTeachMeet som mycket värdefull och vi har redan funderingar kring hur vi kan utveckla konceptet ytterligare till 2.0 för att öka lärandet och få möjlighet att återkoppla och samtala kring det vi ser, på olika sätt, till varandra.

https://www.youtube.com/watch?v=Fzf4ddCibE4

Vi har även hunnit med en sejour i Stockholm där vi hade förmånen att bjudas in för att föreläsa om ”Lärarcoachning – en del i det systematiska kvalitetsarbetet för högre måluppfyllelse” på Skolcoachernas heldagsseminarium.

Coachning och ett coachande förhållningssätt var något vi identifierade som möjliga framgångsfaktorer när vi för två år sedan inledde vår dialog med Skolverket inom ramen för Samverkan för bästa skola. I rask takt, efter att åtgärdsplanen var upprättad, gick inte mindre än elva av skolans medarbetare Skolcoachernas grundkurs och fyra av dem fortsatte sedan fördjupningskursen för att bli diplomerade coacher. Tanken är nämligen att vi ska ha kvar kompetensen i verksamheten även efter att SBS avslutats och kunna fortsätta, under en lång tid framöver, att skörda frukterna av skolans egen kompetens.

På processnivå, i arbetslagen, är målet att skapa en samsyn och struktur kring lärandet. Därför behövs stöd i arbetslagsutvecklingen kopplat till ett kollegialt lärande i form av coachning. Alla processledare har i sina respektive uppdrag inbyggt att kunna ge feed-back/forward och utveckla det pedagogiska arbetet på olika plan. För att denna metod ska bli så framgångsrik som möjligt och ge förväntade resultat krävs ett professionellt och coachande förhållningssätt. Även skolledarna arbetar med ett coachande förhållningssätt i det pedagogiska ledarskapet, varför det var av största vikt att även de omfattades av denna utvecklingsprocess och gick utbildningen. 

Målet för insatsen var att uppnå ett kollegialt lärande för fördjupade samtal och reflektion kring lärande så att utbytet pedagoger emellan leder till en återkoppling som ger en faktisk utväxling i klassrummet och inte stannar vid ett samtal kring igenkänning, dvs. ett mer coachande förhållningssätt kollegor emellan i syfte att höja kvaliteten på lärprocessernas olika delar med arbetslagets inre arbete som en gemensam ram.

Hur många kan inte känna igen sig i att man efter en misslyckad lektion kommer tillbaka till arbetslagsrummet och häver ur sig för att mötas av igenkännande nickar och kommentarer som: ”Precis så är det när jag har 8B också…” och visst kan det vara skönt att känna att man inte är ensam i att ha det tufft med en klass eller med enskilda elever, men hur kan vi tillsammans istället vända hummandet av igenkänning till konstruktiva samtal kring undervisning, ledarskap och relationsbyggande? Detta är såväl vår utmaning som vårt mål.

Skolan hade alltså hösten 2018 elva utbildade coacher, men hur går man sedan vidare för att implementera coachning som en naturlig del av verksamheten? Det visade sig att vi först var tvungna att definiera skillnaden mellan coachning och ett coachande förhållningssätt för att alla skulle känna sig bekväma i att fortsätta processen, varför vi ägnade mycket tid åt metasamtal kring de båda begreppen. Det ska sägas att detta inte var något lätt moment och vi hade vilda diskussioner och var stundom ganska frustrerade på varandra.

Men ur detta kom inte bara en konsensus kring tolkning och tillvägagångssätt utan även en djupare förståelse för vikten av att lyfta svåra saker till dialog och våga låta det bli lite stormigt och lita på att den respekt vi hyser för varandra i slutänden gör att vi kan enas om att det är ok att tycka olika. I denna process kom vi fram till målbilden kring coachning och ett coachande förhållningssätt: ”När vi alla är bekväma i att reflektera högt med alla (kopplat till elevernas och det egna lärandet)”. Under tiden övade vi också på att hålla coachande samtal med varandra för att vi skulle hålla kärnkompetenserna levande.

Under våren 2019 fick alla pedagoger svara på en enkät gällande behovet av och möjligheten att reflektera på ett sätt som gynnar undervisningskvaliteten i linje med elevernas inlärningsbehov. Behovet var, inte överraskande, stort emedan möjligheten till detsamma var desto mindre, varför vi såg ett tillfälle att fylla detta gap med coachning. Under terminens gång skulle därför alla pedagoger boka in sig på minst ett, men gärna flera, coachande samtal. Därefter, i systematikens tecken, utvärderade vi igen med hjälp av enskilda intervjuer med samtliga medarbetare och fann att många hade uppskattat coachningen som ett sätt att reflektera över sig själv och sin undervisning. De som fortfarande inte hade fått sitt behov tillfredsställt påtalade bl a att coachningen hade varit mer värdefull om det funnits en kontinuitet över tid och om samtalen varit knutna till lektionsobservationer, d v s sådant vi faktiskt kunde åtgärda och göra annorlunda.

Utifrån detta har vi nu under hösten haft en ny omgång med coachande samtal och erbjudit ett flertal uppföljningssamtal samt inom ramen för våra PLC knutit lektionsobservationer till vårt kollektiva lärande, som återkopplas med hjälp av handledning, reflekterande eller coachande samtal. Medarbetarna uttrycker också i högre utsträckning nu än förut en spontan önskan om att bli coachade och märker hur det coachande förhållningssättet genomsyrar vår verksamhet.Nedan finner du länken till vår film om coachning på Mellersta Förstadsskolan. Målet var ju dock att vi skulle se en skillnad i klassrummet för våra elevers lärande; gör vi det? Vid vår senaste utvärdering kunde vi skönja ett positivt resultat, men naturligtvis är detta en process som kommer att både ta tid och pågå över tid, innan vi med större säkerhet, inom ramen för vårt SKA-arbete, kan veta att det är just coachningen som gör skillnad.

https://www.youtube.com/watch?v=5aq8oLNPDQE&t=9s

Skribenter: Ulrika Wirgin och Nina Svensson

Tidigare inlägg: https://pedagog.malmo.se/2019/10/06/ska-vi-baka-pizza-eller-koka-soppa-systematiskt-kvalitetsarbete-pa-mellersta-forstadsskolan-del-1/