Publicerat:

Hur kan forskning kring användning av digitala verktyg användas i praktiken?

Att undervisa i dagens skola innebär en stor mängd möjligheter och utmaningar. Inga snabba och enkla svar finns på frågan hur undervisning sker på bästa sätt när digitala verktyg finns att tillgå. Goda ämneskunskaper behöver kombineras med pedagogiska kunskaper, samt kunskaper i användning av digitala verktyg. Hur kan detta göras?

För några månader sedan presenterade jag min licentiatvhandling, “Digitala verktyg i en naturvetenskaplig undervisningspraktik”. Pedagog Malmö intervjuade mig om min forskning för ett par veckor sedan och om det kan du läsa i artikeln Att se potentialen i digitala verktyg. Jag har under tiden jag arbetat med min avhandling funderat över hur innehållet skulle kunna hjälpa lärare och skolledare i sitt utvecklingsarbete. Det finns intressant forskning som aldrig når ut till skolorna utan fastnar hos akademin. Min ambition har hela tiden varit att innehållet i min avhandling ska nå verksamheterna och förhoppningsvis även motivera skolledare och lärare att i vissa fall agera på ett annat sätt än de gjort tidigare.

Forskning visar att medveten och strukturerad användning av digitala verktyg i undervisningen kan ge ökade resultat (Genlott & Grönlund, 2016). Just den medvetna användningen är av stor vikt för att de digitala verktygens potential ska tas till vara (Ollinen, 2019). Lärares attityder till användning av digitala verktyg i skolan är starkt sammankopplad med om verktygen nyttjas eller ej och på vilket sätt. Det innebär att ett arbete med lärarnas attityder bör bakas in i fortbildning som lärare deltar i om en förändring ska ske (Scherer, Tondeur, Siddiq & Baran, 2018). I en skolkultur där lärare kommunicerar, delar med sig av information och ger varandra feedback läggs grunderna till en framgångsrik skola (Spiteri, & Chang Rundgren, 2018). Ökad medvetenhet kring alla delar av sin undervisning är centralt vid ett förändringsarbete. Ett sätt skulle kunna vara att använda ramverket TPACK (Technological Pedagogical and Content Knowledge) i arbetet med lärarna.

Vad är TPACK?

TPACK har sitt ursprung i begreppet PCK (Pedagogical Content Knowledge) (Shulman, 1986). Här poängteras att goda ämneskunskaper behöver kombineras med pedagogiska kunskaper för att läraren framgångsrikt ska lära ut ett visst ämnesinnehåll. Det räcker inte att som lärare vara en duktig pedagog och ha goda ämneskunskaper, utan läraren behöver kunna kombinera dessa två kunskapsområden och därmed uppnå PCK. I början av 2000-talet utvecklade Mishra och Koehler begreppet. De ansåg att den teknologiska aspekten (Technological Knowledge) behövde läggas till i ramverket för att lärare ska undervisa effektivt med hjälp av digitala verktyg. Därmed skapades ramverket TPACK (Koehler, & Mishra, 2005) som visade på det komplexa förhållandet mellan ämnesinnehåll, pedagogik och teknik. Enligt TPACK behöver lärarens kunskaper kring teknik, pedagogik och ämnesinnehåll samverka och påverka varandra för att god undervisning ska ske och potentialen i verktygen ska användas. TPACK brukar beskrivas med hjälp av ett venndiagram (se figuren nedan) där kunskapsområdena symboliseras av cirklar och dess påverkan och samverkan på varandra genom att cirklarna överlappar varandra. Om TPACK har jag tidigare skrivit på Pedagogsajten.

TPACK för dig som lärare?

Skulle TPACK kunna hjälpa lärare eller lärarstuderande att bli bättre på att undervisa i dagens skola och använda de digitala verktygens potential? TPACK är flitigt utnyttjat bland forskare som studerar hur digitala verktyg används i undervisningen. Ofta har lärarna i dessa studier själva fått skatta sin TPACK och sedan har olika typer av jämförelser gjorts. Ramverket TPACK skulle mycket väl kunna användas i högre grad än idag i det praktiska utvecklingsarbetet.

TPACK:s venndiagram
Hämtad från: http://tpack.org

 

Att som lärare ha TPACK:s venndiagram framför sig och fundera över hur man själv gör sina val när undervisningen  läggs upp skulle kunna vara ett första steg. Den streckade cirkeln symboliserar kontexten som arbetet sker i. Det kan exempelvis handla om elevernas kunskap, ålder och sammansättning, men också om vilken utrustning som de har tillgång till samt hur undervisningslokalerna ser ut. Hur förhåller du dig till kontexten när du planerar din undervisning?

Ett mer fördjupat sätt att arbeta på skulle kunna vara att skapa ett eget venndiagram. Det skulle innebära en fundering över hur de egna kompetenserna (tekniska-, pedagogiska- och ämneskunskaper) förhåller sig till varandra och en anpassning av storleken på cirklarna utifrån hur utvecklade kunskapsområdena är. Hur mycket cirklarna sedan överlappar varandra, visar på hur mycket kompetenserna samverkar och påverkar varandra vid undervisning. För att personliga venndiagram ska avspegla ett nuläge så väl som möjligt så behöver var och en reflektera på egen hand och sedan diskutera tillsammans med kollegor. Fungerande kollegiala samtal kan leda till en ökad medvetenhet hos lärare om sin undervisning och tankar om hur den skulle kunna utvecklas. Nästa steg kan vara att fundera över hur venndiagrammet skulle kunna se ut ett år senare och vad som behövs för att denna förflyttning ska ske? Detta sätt att arbeta på innebär att var och en utgår ifrån sitt nuläge och sedan skapar en målbild av ett nytt önskat läge. Att använda TPACK på det här sättet benämns GATI (Graphic Assessment of TPACK Instrument) av de forskare som utvecklat arbetssättet (Krauskopf, Foulger, Williams, 2018). Börja gärna fundera över hur din TPACK ser ut.

Arbetar du inom Malmö stad och skulle vilja prova detta sätt att utvecklas på så erbjuder PI (Pedagogisk inspiration) utvecklingsprojekt “Didaktisk användning av digitala verktyg” med startar ht-20. I det utvecklingsarbetet kommer TPACK användas på liknande sätt som beskrivs ovan.


Jag återkommer med fler blogginlägg om forskning kring användning av digitala verktyg i undervisningen. Tanken är att ett av dem kommer att innehålla mer konkret hur man kan arbeta med TPACK med hjälp av GATI.

 

Referenser:

Genlott, A. A. & Grönlund, Å. (2016). Closing the gaps – Improving literacy and mathematics by ict-enhanced collaboration. Computers & Education, 99, 68–80.

Krauskopf, K., Foulger, T. S., & Williams, M. K. (2018). Prompting Teachers’ Reflection of Their Professional Knowledge. A Proof-of-Concept Study of the Graphic Assessment of TPACK Instrument. Teacher Development, 22(2), 153–174.

Koehler, M. J. & Mishra, P. (2005). What Happens when Teachers Design Educational Technology? The Development of Technological Pedagogical Content Knowledge. Journal of Educational Computing Research, 32(2), 131–152.

Ollinen, K. (2019). Digitala verktyg i en naturvetenskaplig undervisningspraktik : Lärares beskrivningar och hur deras TPACK påverkar undervisningen. (Licenciatavhandling, Studies in Educational Sciences, 8, Lunds universitet).

Scherer, R., Tondeur, J., Siddiq, F., & Baran, E. (2018). The importance of attitudes toward technology for pre-service teachers’ technological, pedagogical, and content knowledge: Comparing structural equation modeling approaches. Computers in Human Behavior, 80, 67–80.

Shulman, L. (1986). Those Who Understand: Knowledge Growth in Teaching. Educational Researcher, 15(2), 4–14.

Spiteri, M. & Chang Rundgren, S-H, (2018). Literature Review on the Factors Affecting Primary Teachers’ Use of Digital Technology. Technology, Knowledge and Learning.

(För att komma åt en del av artiklarna ovan krävs inloggning via ett universitet.)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.