Skolbiblioteket och det systematiska kvalitetsarbetet

Den lyfter fram en rad förslag och bedömningar för att stärka skolbibliotekens syfte samt tillgång och bemanning för att öka tillgången på fackutbildade bibliotekarier i verksamheten.

Utredningen konstaterar också att skolbiblioteket oftast saknas i det systematiska kvalitetsarbetet. Därför är ett förslag att stärka skolbibliotekens roll i det systematiska kvalitetsarbetet. Dels genom att revidera de allmänna råden om det systematiska kvalitetsarbetet men också att skolbiblioteket ska ingå i det systematiska kvalitetsarbetet. Vad utredningens förslag kommer att leda till vet vi inte idag. Utredningen är på remiss till juni 2021.

Systematiska kvalitetsarbetet i fokus

De skolor som redan idag lyckas synliggöra skolbibliotekets verksamhet i det systematiska kvalitetsarbetet har en naturlig ingång till dialog och kommunikation kring skolbibliotekets syfte, möjligheter och målbilder för verksamheten.

Med detta som bakgrund genomfördes en eftermiddag med ett femtiotal intresserade skolbibliotekarier och andra med uppdrag som skolbiblioteksansvariga, administrativa chefer, biträdande rektorer och rektorer. Innehållet och huvudfrågan var hur skolbiblioteket kan vara en del av skolans systematiska kvalitetsarbete.

Bakgrund för gemensam förförståelse

Eftermiddagen började med att ringa in och ge mer kunskap kring det systematiska kvalitetsarbetet generellt men också specifikt med kopplingen till skolbibliotek och hur man kan organisera för detta.

I en läsning av skolornas åtagandeplaner visar det sig att tolv av grundskolorna i Malmö har en koppling till skolbibliotekets verksamhet i sina åtagandeplaner. Skolbiblioteket eller skolbibliotekarien skrivs ut i åtaganden som antingen stärker elevernas språkliga förmåga eller den digitala kompetensen på olika sätt.

Enligt läroplanerna i grundskolan och gymnasiet idag är rektors ansvar just att “Skolbibliotekets verksamhet används som en del i undervisningen för att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens.” Detta syns också i åtagandeplanerna, med övervägande fokus på att stärka den språkliga förmågan.

I följande åtaganden syntes skolbiblioteket eller skolbibliotekarien på olika sätt:
Språkutveckling
Läsförmåga
Läsfrämjande på fritidshem
Läsförståelse
En läsande skola
Språkutvecklande arbetssätt
Språklärare i alla ämnen (digitala strukturer för språkutveckling)
Öka elevers och lärares kunskap om och användande av assisterande teknik
Effektfullt lärande för alla elever
Implementering av reviderade läroplaner
Ökad undervisningskvalitet genom differentierad undervisning

Några gemensamma beröringspunkter för åtaganden var att skolan hade kompetent bemanning i sina skolbibliotek. Majoriteten hade fackutbildade bibliotekarier och de resterande hade lärare med ansvar för skolbiblioteksverksamheten.

I tre av skolorna ingick skolbibliotekarien i ett team med it-pedagog, specialpedagog eller EHT i åtagandet. Fem av de tolv skolorna hade erhållit utmärkelsen Skolbibliotek i världsklass. Det är en utmärkelse som fackförbundet DIK delar ut till skolbibliotek som har en god skolbiblioteksverksamhet utifrån olika kriterier.

Tingdammsskolan exemplifierade

Lisa Hamfors (skolbibliotekarie) och Fredrika Wiklund (rektor) från Tingdammsskolan fortsatte eftermiddagen med att berätta om sitt gemensamma arbete med att göra skolbiblioteket till en självklar del av skolans verksamhet genom det systematiska kvalitetsarbetet. De lyfte rektors roll i kvalitetsarbetet men också att skolbibliotekariens kompetens behövs för att kunna utveckla. Det blir tydligt för oss som lyssnar att dialogen och kommunikationen kring gemensamma målbilder är en förutsättning för att kunna bygga gemensamma strukturer.

I Tingdammssskolans utvecklande åtagande Ökad undervisningskvalitet genom differentierad undervisning är skolbiblioteket en delaktivitet genom Skolbiblioteksutveckling. Fredrika betonar vikten av att delaktiviteten bygger på skolans identifierade prioriteringar och hur skolbiblioteksverksamheten kan stötta de utmaningar som skolan identifierat utifrån data. Skolbibliotekets verksamhetsutveckling bidrar därmed till skolans gemensamma mål och blir ingen isolerad ö utan kopplas på till det som skolan har som prioriterade områden.

Diskussioner som synliggörare

Efter den inspirerade inputen kring hur man kan arbeta blev deltagarna indelade i mindre grupper och fick diskutera utifrån sina egna nulägen följande frågeställningar:

Hur arbetar ni med att sätta upp målbilder för skolbibliotekets verksamhet idag?
Hur följs arbetet med skolbibliotekets målbilder upp?
Skulle ni vilja förändra detta arbete – hur isåfall?

Det visar sig att många är igång med att arbeta med planer på olika sätt (verksamhetsplaner, skolbiblioteksplaner och aktivitetsplaner). En del samverkar med sin skolledning, en del har fått uppdraget att själv skriva en sådan. Vissa har kopplingar till det systematiska kvalitetsarbetet, men de flesta har det inte. Några har kontinuerliga möten med sin skolledning om skolbibliotekets verksamhet, men inte alla.

Flera samarbetar med IT-pedagogen i form av gemensamma planer. Många upplever att de saknas en samsyn kring skolbiblioteket och att det då inte blir likvärdigt. Samarbetet sker oftast med de pedagoger som vill. Man upplever att det är svårt att sätta upp mätbara mål som är kopplad till skolbiblioteksverksamheten, samt att det ofta saknas en systematik i arbetet.

Slutligen

Ingen skolbibliotekarie eller rektor kan ensam utveckla skolbiblioteksverksamheten. Det behöver finnas tydliga strukturer för hur man sätter gemensamma målbilder. Det är dessutom rektors ansvar att det systematiska kvalitetsarbetet granskar hela elevens utbildning, där även skolbibliotek är en del.

Det är också viktigt att skolbiblioteket har bemanning och är rustad med rätt kompetens om man ska kunna samarbeta kring utvecklingsarbetet på ett systematiskt sätt.

Vad utredningen Skolbibliotek för bildning och utbildning kommer generera för möjliga förändringar är svårt att sia om. Däremot är det tydligt att det behöver finnas strukturer och processer för att kunna stärka skolbibliotekets utveckling genom det systematiska kvalitetsarbetet.

Tips om du vill synliggöra utmaningarna i din skolbiblioteksverksamhet:
Kolla ditt skolbibliotek (Skolinspektionen)