Lärare ser både möjligheter och utmaningar med digitala verktyg

Hösten 2020 fick vi ett spännande uppdrag att försöka förstå och sprida kunnande om vad digitaliseringen innebär för elever och lärare i Malmö stads grundskolor. Uppdraget är ett led i grundskoleförvaltningens arbete med den nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet och som ett första steg har vi gjort fokusgruppsintervjuer med lärare från olika stadier och ämnen. Under året kommer vi att skriva blogginlägg här på Pedagog Malmö för att dela med oss av vad vi sett och hört.

I oktober 2020 gjorde vi vår första gruppintervju med fyra lärare om hur de använder digitala verktyg i sin undervisning. Ett år senare hade vi genomfört 23 fokusgruppsintervjuer och därmed träffat 88 lärare från 52 olika grundskolor i Malmö stad. Tack alla som ställde upp!

Detta läsår kommer vi att dela med oss av det som framkommit under intervjuerna och i en del fall sätta det i relation till aktuell forskning. Inläggen här på Pedagog Malmö kommer att handla om olika ämnen, men också teman som sträcker sig över flera ämnen. Vi börjar idag med kort information om utformningen samt delar med oss av några axplock från intervjuerna.

I oktober 2017 beslutades om en nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet. Den innehöll flera fokusområden, bland annat forskning och uppföljning kring digitaliseringens möjligheter. Dessa intervjuer som har genomförts med lärare i Malmö stads grundskolor har haft sin utgångspunkt i strategin samt skolans styrdokument.

Samtalen hade en ämnesdidaktisk inriktning och varje intervju fokuserade på undervisning i ett ämne. De flesta intervjuerna hade också fokus på undervisning av olika åldrar. Tanken var att få syn på vilken roll digitala verktyg spelar, skillnader och likheter när det gäller möjligheter men även utmaningar som lärare upplever när de undervisar.

Ett av motiven till den nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet, var ett behov av ökad likvärdighet. Erfarenhet och användning av digitala verktyg i undervisningen ser olika ut mellan lärare och mellan skolor, vilket vi även kan se i våra intervjuer. Lärare med ett långt yrkesliv bakom sig har många yrkesverksamma år både med och utan digitala verktyg. Andra lärare som deltog i intervjuerna hade aldrig undervisat utan att eleverna haft tillgång till ett digitalt verktyg. För de lärare som aldrig gett sina elever ett prov med papper och penna blev det mindre relevant och svårare att diskutera skillnader mellan exemeplvis digitala och analoga prov. Det uppkom frågor som för vissa av lärarna var ickefrågor eftersom digitala verktyg var en självklar del av undervisningen och de inte hade någon erfarenhet av att undervisa utan dessa verktyg.

För en del lärare har den egna användningen av dator och projektor blivit så självklar att de glömmer att prata om detta när vi samtalar om digitala verktyg i undervisningen. Inför en intervju var en lärare tveksam till att delta eftersom hen inte ansåg sig använda digitala verktyg i undervisningen. Under intervjun visade sig att läraren använde projektorn för att organisera och styra upp undervisningen. Däremot så använde inte eleverna så mycket digitala verktyg under lektionerna, vilket var det läraren inledningsvis tänkt på.

Vid intervjuerna diskuterades det när digitala verktyg tillför något i undervisningen och när det fungerar bäst att inte använda digitala verktyg. Dessa diskussioner kunde se mycket olika ut. Vissa lärare hade en tydlig åsikt och lyfte hinder, medan andra beskrev vad de använde de digitala möjligheterna till och la inte samma vikt vid vad de inte använde dem till. I flera fokusgruppsintervjuer fanns det lärare som fokuserade på hur det digitala och analoga samverkade i undervisningen. Det var tydligt att dessa lärare hade förändrat sina lektioner utifrån vilka möjligheter digitala verktyg och analogt arbete gav och hur arbetssätten kompletterade varandra.

Ett tema som kom upp i alla fokusgruppervar att lärarna lyfte användningen av Google Classroom. Det fanns fler system och resurser som var uppe till diskussion, men många lärare menade att Classroom blivit en viktig arbetsyta för dem och deras elever. Den roll som Classroom får och hur funktionerna används skiljde sig däremot åt. Om det och mycket annat återkommer vi till i blogginlägg framöver.

Om ett par veckor kommer nästa blogginlägg som har fokus på digitala verktyg i matematikundervisningen. Framöver blir det minst ett blogginlägg i månaden som utgår ifrån dessa intervjuer. Det finns så mycket intressant att berätta om, hoppas att ni hänger med!