Vill att fler tjejer ska hänga på fotbollsplanen

En tvärprofessionell arbetsgrupp för skolans HBTQ-arbete ska synliggöra strukturer och göra skolan till en frizon där alla kan vara sig själva och känna sig trygga.
– Tanken är att den normkritiska värdegrunden ska genomsyra hela skolan. Alla i gruppen har olika erfarenheter, vissa jobbar elevnära och andra inte. Det är jättevärdefullt att ha olika perspektiv med sig i detta, säger Laura Luthra, kurator med sexologiutbildning på Hyllievångsskolan.

Varför är det oftast bara pojkar på skolans fotbollsplan? Hur upplever eleverna skolgården, finns där några otrygga zoner? Hur ska HBTQ-arbetet läggas upp för att bäst nå ut till alla och skapa en trygg miljö för både elever och personal på skolan? Det här är frågor som arbetsgruppen kring HBTQ-frågor på Hyllievångsskolan har berört och diskuterat under det första året som de varit igång. Det har bland annat resulterat i “kärleksveckan” som hela skolan var involverad i, föreläsning och workshops för personal kring normkritik med fokus på könsnormer och ett högläsningsmål. Högläsningsmålet innebär att lärarna ska läsa minst en bok, med någon form av normkritiskt inslag, för klassen under terminen.
– Det blev ett ganska tydligt mål eftersom resultatet av en enkät som vi delade ut förra våren visade att många lärare efterfrågade just HBTQ-perspektivet i läromedel, säger Maria Öberg, skolsköterska.

Enkäten var tänkt som en första kartläggning av personalens kunskaper och vad de efterfrågade för att på ett bättre sätt veta var arbetsgruppen skulle lägga sitt fokus.

Skadliga strukturer

Hyllievångsskolan är just nu en F-3 skola som så småningom ska bli F-6. Både Laura Luthra och Maria Öberg tror att det är viktigt att påbörja ett normbrytande arbete tidigt.
– Det får gärna vara en röd tråd genom hela grundskolan, men det gäller att hitta rätt nivå anpassat efter eleverna.
Och de menar att det handlar lika mycket om att utbilda och upplysa elever som att synliggöra strukturer bland vuxna.
– Strukturerna speglar ju samhället i stort. Vi har möjligheten att jobba med de här frågorna på skolan i ett mindre koncept och vi har alla chanser att förändra, säger Maria Öberg.

Läs mer: Lyser din skola i regnbågens färger än?

Bra med tvärprofessionellt

Vikten av att arbetsgruppen har representanter från hela skolan blir tydligt eftersom arbetet ska genomsyra hela verksamheten.
– Det finns så klart mycket kunskap i elevhälsoteamen men för att nå ut till alla och för att visa att frågorna är viktiga är den tvärprofessionella arbetsgruppen viktig, säger Maria Öberg.
Gruppen har träffats ungefär en gång i månaden. Mötena kan se ganska olika ut, under höstterminen spånade de mycket på idéer kring hur de skulle lägga upp arbetet och under vårterminen har det blivit en hel del frågor och ärenden som diskuterats om saker som medarbetarna samlat på sig från förra träffen.
– Vi pratar aldrig om eleverna utan bara om strukturerna på skolan. Ett exempel är fotbollsplanen och hur vi kan göra för att alla ska känna sig välkomna där, säger Laura Luthra.

Malmö delar: Resursmaterial om könsnormer för förskoleklass

Jobba inkluderande

Till hösten vill gruppen satsa mer på utbildning till medarbetarna för att de ska känna sig trygga i olika begrepp men också inför eventuella situationer som de kan ställas inför med frågor från elever eller vårdnadshavare. Dessutom ska skolan göra en kartläggning av elevernas upplevelser på skolan genom en enkät liknande den personalen fick i våras.
– Frågorna vi ställde till medarbetarna var om de upplever att de kan arbeta med de här frågorna, för eleverna kommer det mer att handla om ifall de känner att de kan vara sig själva och isåfall varför eller varför inte, säger Laura Luthra.
– Kan du klä dig som du vill, leka med vem du vill?, fyller Maria Öberg i.
Hon säger att det både handlar om vuxna personers arbetsmiljö och elevernas lärmiljö.
– Vi vill göra så gott vi kan kring normbrytande och jobba inkluderande. Alla ska känna sig inkluderade.