Johannesskolan bjöd in lärare och studiehandledare till speeddejting

Skolpersonal i samtal.
Rasmus Wennergren, biträdande rektor, Yvonne Håkansson, mentor och Pär Blondell rektor på Johannesskolan. Foto: Suzanne Hörle
Det där är min elev som ska ha studiehandledning!

Det där är min elev som ska ha studiehandledning! Då ska du och jag mötas. Så gick det till när Johannesskolan prövade speeddejting för att skapa kontakt mellan ämneslärare och studiehandledare på skolans uppstartsmöte.

– Det var föredömligt. Fler skolor borde ta efter. Vi hann både prata om vilka önskemål som finns för eleverna och komma överens om dagar och tider för studiehandledningarna, säger Slavisa Sibinovic, modersmålslärare i serbiska på Språkcentralen.

Samtliga lärare i teoretiska ämnen på Johannesskolan i centrala Malmö deltog på uppstartsmötet. Med de inbjudna modersmålslärarna på skolan samlades omkring 40 personer i aulan dagen före elevernas terminsstart.

Träffas på tu man hand

Inför speeddejtingen hade modersmålslärarna med sig listor på sina elevers namn och vilka klasser de går i. Mentorer och ämneslärare fick sedan leta reda på vilka modersmålslärare de skulle skapa kontakt med på tu man hand. Lärarna fick totalt 45 minuter för att speeddejta.
Mentorn för Johannesskolans förberedelseklass, Yvonne Håkansson, konstaterar att tiden räckte för att alla skulle hinna träffa varandra, även om det blev kö till vissa lärare som har många studiehandledningar.
Slavisa Sibinovic var förra läsåret på Johannesskolan fyra dagar i veckan. Då kom många nyanlända elever med serbiska som modersmål. Det här läsåret har han sju timmar studiehandling och en timmes modersmålsundervisning på Johannesskolan.

– Jag har kommit igång med studiehandledningen tidigare i år tack vare speeddejtingen. Det kan vara trögt och ta tid att få tag på andra lärare man ska samarbeta med, säger han.

Han tycker också att det var värdefullt att det fanns möjlighet att diskutera studiehandledningen för eleverna.

– Även om jag känner de flesta av eleverna och vet vilka behov de har så kommer det nya man behöver prata om och en del elever kanske inte ska ha studiehandledning i samma ämne som de hade förra läsåret, säger han.

Snabbare inlämning av tider för undervisningen

Johannesskolans rektor Pär Blondell kunde redan dagen efter uppstartsmötet se att det hade haft effekt genom att många lärare lämnat in sina schematider för studiehandledningen. På skolans intranät kan alla sedan gå in och se vilka lärare som har studiehandledning och i vilka salar.
Det är inte första gången Johannesskolan har haft uppstartsmöten för modersmålslärare. Pär Blondell var tidigare rektor på Klagshamnsskolan där var det fem lärare som hade modersmålsundervisning och studiehandledning i lika många språk.

På Johannesskolan talas många olika språk bland de omkring 550 eleverna. Var femte elev har studiehandledning och 132 elever går på modersmålsundervisning.

– Det var kaotiskt och ingen struktur på mötet förra året. Lärarna fick skriva in sina namn och språk i en Excel-fil och det var mycket prat om brist på lokaler. Vi bestämde oss för att se över innehållet och idén föddes att göra något mer än en vanlig träff, någon form av språkkafé, säger Pär Blondell.

Många frågor från modersmålslärarna

Även Yvonne Håkansson, som i och med att hon har ansvar för skolans förberedelseklasser och tidigare haft kurser om studiehandledning på Malmö Universitet, känner en hel del av modersmålslärarna upplevde att lärarna inte var nöjda med den information de fick.
– Jag fick många mejl och frågor från modersmålslärarna. Hade kontakterna och samordningen fungerat som det skulle hade jag inte fått det, säger hon.

Samtidigt var det svårt på grund av pandemin att hålla ett fysiskt möte inför förra läsåret.

Årets uppstartsmöte med ett förnyat innehåll inleddes av Pär Blondell med en presentation av Johannesskolan med skolans vision och strategifrågor för läsåret 2021/22.

– Det är jätteviktigt att lärarna vet i vilken kontext de befinner sig i. Jag tror inte heller man ska underskatta betydelsen av att rektorn är med på uppstartsmöten. Det finns ett symbolvärde i det, säger Pär Blondell.

– Lärarna behöver känna att de är en viktig del av skolan och inte är några personer som smyger längs väggarna, säger han.

Yvonne Håkansson, mentor för förberedelseklassen på Johannesskolan.
Yvonne Håkansson, mentor för förberedelseklassen på Johannesskolan.

Yvonne Håkansson fick ansvaret för att sätta ihop en introduktion om modersmålsundervisning och studiehandledning och innehållet för speeddejtingen.

– Yvonne frågade mig om det var för grundläggande information. Jag sa det kan inte vara för grundläggande, säger Rasmus Wennergren, biträdande rektor på Johannesskolan för högstadiet, som också varit involverad i förberedelserna för mötet.

I introduktionen gick Yvonne Håkansson igenom vad modersmålsundervisning och studiehandledning är, vilka villkor som finns och syften och mål. En annan del handlade om vad mentorn har för ansvar för studiehandledningen och vilket ansvar som vilar på ämnesläraren och studiehandledaren.

– Det är inte klart för alla. Vi har mentorer som inte haft studiehandledning tidigare och det finns nya lärare på skolan. Därför är det viktigt att de får reda på vem som ska göra vad, säger Yvonne Håkansson.

– Vi har gett lärarna förutsättningar för att inleda ett samarbete och ha kvalitativa diskussioner. Sen får de göra jobbet själva. Jag tror att det är bra att de träffas fysiskt första gången, sedan kan de fortsätta med digitala möten. Vi behöver också göra en resultatuppföljning för eleverna efter höstlovet, säger Yvonne Håkansson.

Uppstartsmötet var satt till två timmar, det drog över med 20 minuter. På det hela taget är de alla nöjda med årets uppstartsmöte. Det blev effektivt. Nästa läsår blir ungefär detsamma, men med några justeringar.

– Det ska bli ännu tydligare matchmaking för speeddejtingen. Vi ska göra skyltar med namn och språk. Vi behöver också ha lite fika, säger Rasmus Wennergren.

Så här såg innehållet ut för Johannesskolans speeddejting:

  • Vilka förväntningar har lärarna på varandras undervisning?
  • Hur ska samarbetet läggas upp framöver?
  • Hur ska material och planeringar delas?
  • Hur och när ska uppföljningen av studiehandledningen ske?
  • Som underlag för diskussionerna användes grundskoleförvaltningens planeringsmall för studiehandledning.