Elever intar aktiv roll i skoltidning

Men den tränar även elever i att inta en aktiv roll som producenter och lämna den mer passiva konsumentrollen.

IKT-pedagogen Nanna Munthe har en bakgrund som journalist och har i samarbete med svenskalärarna lett arbetet med tidningen. Under höstterminen har hon arbetat med två klasser under lektionerna i svenska och tränat på olika begrepp, textformer och undersökt vad journalistik är.

– Skoltidningen är i nuläget ett arbete inom ämnet svenska, men ambitionen är att ha den som en rullande verksamhet även utanför skolämnena eftersom i princip alla ämnen kan bakas in i arbetet med en skoltidning. Dessutom bidrar den till att skapa en stark vi-känsla på skolan och allt som bidrar till det tycker jag är positivt, säger Nanna Munthe.

Lätt att vara självkritisk som ung

Att integrera medie- och informationskunnighet i skolans verksamhet är ett av Nanna Munthes uppdrag och även något hon själv har ett stort intresse för.
– Det handlar ju till exempel om att värdera och granska källor. Men det handlar minst lika mycket om att själv kunna skapa information i olika digitala former. Unga idag utsätts för så mycket information och bilder i vardagen. Därför är det viktigt att även stärka den aktiva rollen i att själv kunna skapa. För när du själv tar fram information lär du dig hur information skapas även av andra, och då förstår du lättare grunden I källkritiskt arbete, säger hon.

Nanna Munthe poängterar också att det är lätt att som ung vara självkritisk och att det kan krävas lite mod för att våga visa upp sina texter för hela skolan.
– Därför var det helt frivilligt att skriva ut sitt namn på sina artiklar. Så fort vi fick ihop tillräckligt med artiklar till ett nummer var jag snabb på att sätta ihop ett färdigt nummer med rätt typsnitt och layout. Jag ville visa hur snyggt det kunde bli. Jag upplevde att eleverna då blev väldigt stolta över att se det där första numret och att det också gav ringar på vattnet och taggade i gång dem, berättar hon.

Allt underlag har Nanna Munthe hämtat från Minibladet.
– Minibladet har ett fysiskt läromedel samt en digital lärplattform som heter Reporterskolan och från den har vi hämtat övningar och tränat på olika textformer. Vi har verkligen haft stor nytta av Reporterskolan och det är något jag verkligen vill tipsa andra pedagoger om, säger hon.

”Bara gör det”

I Rönnenbladet kan man läsa allt ifrån intervjuer med den biträdande rektorn, lokala nyheter, bokrecensioner till kultur- och nöjestips. Benjamin Ragnhall och Mishia Gögelein är två, av många elever som producerat material till tidningen.
– Det har var roligt att testa på att skriva olika sorters texter och att prova på de olika rollerna som kan finnas på en tidningsredaktion. Vi har fått komma på egna artiklar och Nanna har funnits där och pushat oss så att vi har förverkligat våra idéer, säger Mishia Gögelein.
– Om man vill att fler elever ska veta vad som händer omkring dem så är det en bra grej med en skoltidning. Om man inte läser så mycket nyheter i vanliga fall så kan det vara lättare att läsa ett skolblad. När tidningen kommer ut så läser de flesta elever den, säger Benjamin Ragnhall.
– Det har ärligt talat varit lättare än jag vad jag hade trott. Även om det kanske inte är så många elever som läser dagstidningen så märker man att formen är väldigt bekant. Själva berättartekniken kring hur man berättar något spännande eller nytt den finns där. Så det är så kul att lyfta deras berättartalang så att de kan finslipa den, säger Nanna Munthe.

Vad har ni för tips till andra skolor som funderar på att starta skoltidning?
– Bara gör det! Det är inte så svårt. Det är bra grejer att träna på inför gymnasiet, till exempel skrivförmågan, säger Benjamin Ragnhall
– Men det krävs också ett engagemang och ett samarbete. Om det är någon som struntar i att göra sin uppgift så blir ju hela processen försenad. Engagemang är viktigt, men även att komma med egna tankar och idéer, säger Mishia Gögelein.
– Jag håller med er. Det är bara att göra det och ta hjälp av Reporterskolan, säger Nanna Munthe.