Utvecklingssekreterarna och processtödjarna Pelé Muqtar Ahmed, Maricken Larsson och Gabriella Haramaty. Foto: Pär Trulsson

Sexualitet, samtycke och relationer på schemat

Elever vill prata om sexualitet, relationer och identitet både oftare och tidigare. Pedagoger behöver i sin tur få mer tid att tillsammans förbereda sig för att öka undervisningens kvalitet, visar en rapport från Skolinspektionens (2018).

På Pedagogisk inspiration arbetar Arbetsgrupp 6 med att stötta pedagoger och utveckla undervisningen i sex och samlevnad bland annat genom skolträffar och undervisningsmaterial. Just nu är det dessutom stort fokus på läroplansändringarna som träder i kraft hösten 2022.

Att som pedagog förväntas undervisa i ett ämne, som man nödvändigtvis inte själv har utbildning inom kan kännas både utmanande och svårt. Kanske spökar fortfarande ens egen skolgång med bristfällig sexualundervisning och obekväma lärare.

– Vi pedagoger måste ge någonting, som vi själva kanske inte fick, säger Gabriella Haramaty, arbetsgruppens processledare.

– Vi ser att det finns en osäkerhet hos många kring lärarrollen och vad som egentligen förväntas i sexualundervisningen. Dels bär vi ju själva med oss så mycket från innan. Sedan är det inte alltid glasklart var gränsen går mellan det privata och det professionella. Det är något som vi erbjuder stöttning och strategier kring. Barn kan ställa ärliga och privata frågor både om sig själva och om dig som pedagog. Då är det bra att ha en strategi redo, säger Maricken Larsson.

Tillsammans med Pelé Muqtar Ahmed ingår de i arbetsgrupp 6. De jobbar utifrån ett kommunfullmäktigebeslut om att sexualundervisningen ska stärkas och bli mer likvärdig. Mycket av arbetet utgår från den granskning Skolinspektionen presenterade 2018 som konstaterade en rad brister i undervisningen och att undervisningen såg väldigt olika ut från skola till skola. Arbetsgrupp 6 har själva utfört en lokal kartläggning kring ämnesområdet i Malmö med liknande resultat.

A6 kommer ut på skolträffar

För att kunna stötta skolor och erbjuda kunskapshöjning arbetar gruppen främst genom skolträffar, processmodellen PUSS och en handbok för arbetsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

– Vi skräddarsyr våra skolträffar utifrån varje skolas behov och lägger stor vikt vid ett nära samarbete med skolans rektor. Vi börjar alltid med att låta skolorna uttrycka vilka behov som finns och efter det träffar vi ofta hela kollegiet. Då pratar vi ofta om synvändan, alltså det här skiftet från den tidigare sexualundervisningen till det nya namnet sexualitet, samtycke och relationer som har ett brett värdegrundsfokus. Fokus ligger på relationer, kärlek och olika sexualiteter men också svårare perspektiv som till exempel hedersrelaterat våld och pornografi, säger Gabriella Haramaty.

– Det viktigaste i vår första skolträff med en skola är att lyfta didaktiken och hur:et. Hur undervisar vi i ämnet, snarare än vad, undrar många, säger Pelé Muqtar Ahmed.

Under skolträffar arbetar man utifrån workshops snarare än föreläsningar och vill komma åt diskussioner och samtal kollegor emellan. Hur skolorna sedan väljer att arbeta vidare varierar från fall till fall.

– Sedan är det bra att känna till att vi nätverkar väldigt mycket med andra aktörer som till exempel Malmö Universitet, RFSU och kulturaktörer inom till exempel teater, dans och museum, säger Pelé Muqtar Ahmed.

Handbok och processmodell redo på Komin

Processmodellen PUSS står för processutveckling, sexualitet, samtycke och relationer och syftet är att fläta ihop processer som redan är igång och att samordna det arbetet. Modellen handlar också om att samordna arbetet så att det även ingår i det systematiska kvalitetsarbetet.

På Komin har A6 samlat pedagogiskt material i en handbok för arbetsområdet sexualitet, samtycke och relationer, för alla åldrar. Den riktar sig till personal på förskola och skola och innehåller material som ständigt utvecklas och uppdateras allt eftersom forskningen framskrider och samhället förändras.

– Materialet i handboken är framtaget av sakkunniga inom ämnesområdet, men vill vi också passa på att fånga upp det material som andra kollegor arbetar med och har skapat ute på skolorna. Vi kan nämligen via Malmö Delar länka in dem till plattformen, säger Pelé Muqtar Ahmed.

– Det bästa är att se handboken som ett bibliotek där du väljer ut och utgår från det du behöver för tillfället. I förskolan kan det till exempel ibland kännas lättast att börja fokusera på känslor och språk. Vi har till exempel sången “känsloblues”, där man får lov att testa att gestalta olika känslor med kroppen och prova hur det känns. Att bygga upp ett ordförråd om kroppsdelar och känslor kan hjälpa barnen att lära sig mer om ämnet längre fram. Men det handlar lika mycket om integritet. Ett barn som kan namnge sina kroppsdelar och känslor, kan också uttrycka om hen skulle bli utsatt för något som inte känns bra – till exempel om någon tar på hens snopp, snippa eller sneppi (könsneutralt alternativ) och hur det då kändes, berättar Maricken Larsson.

Frisk och risk hör ihop

Under hösten berättade Pelé Muqtar Ahmed för Pedagog Malmö om sitt arbete med sex och samlevnadsundervisning på särskolan på Valdemarsro gymnasium. Inom särskolan, liksom resten av skolan har undervisningen tidigare ofta utgått från risk-perspektivet.

– Vi måste uppmuntra och främja goda relationer. Vi säger “stopp, min kropp” men hur gör jag om jag vill? Eleverna inom särskolan har ju också lust, känslor och ett behov av kärlek, vänskap och nära relationer i sitt liv. Allting handlar om en balans. Vi i arbetsgrupp 6 har ett främjande uppdrag, inte ett åtgärdande. Vi ger tips och verktyg till skolor. Där kommer också vårt frisk- och risk-perspektivet in, säger Pelé Muqtar Ahmed.

– Många vuxna vill skydda barnen, och det ska vi absolut göra. Men som vi nämnde tidigare, att till exempel arbeta med att ge små barn ett språk och lära sig namn på känslor och kroppsdelar, så kommer vi också åt riskerna, genom det främjande arbetet. Det har också visat sig att eleverna tar till sig riskerna mer om man börjar med det positiva. De behöver få utforska det friska och det livsbejakande, säger Maricken Larsson.

– Om man till exempel ska ta upp könssjukdomar under en lektion så är det alltså bättre att börja lektionen med att prata om något mer positivt laddat innan man går på könssjukdomar. Annars är det stor risk att unga stänger av och inte lyssnar, säger Gabriella Haramaty.

Att lyfta det främjande arbetet för just föräldrar är även något som många skolor kan behöva arbeta med.

– Vi förespråkar alltid inkluderande dialog med föräldrar och att lyfta vinsten med sex och samlevnadsundervisning. Det finns en broschyr från RFSU att använda men vi ser också att det behövs ta fram mer stödmaterial kring just föräldraperspektivet. Sen kan vi ge stöd även kring det. Kanske vill någon testa att använda oss som bollplank inför ett föräldramöte? Hör av er isåfall, för vi är öppna för det mesta, avslutar Gabriella Haramaty.