Nalleresan.se – elever som bloggar, berättar och delar med sig

Nalleresan började som en enkel idé: en bloggande, vandrande nalle. Idag är det så mycket mer, det handlar utanförskap och identitetsutveckling, om språk och att vidga sina vyer.

– Det handlar om att våga berätta om sig själv och berätta tillbaka. Att öppna vyerna för varandra. Att visa hur lika och olika vi är i vårt avlånga land, säger Barbro Sköldenberg (f.d. Cronberg), textillärare på Sofielundsskolan och initiativtagare till nallresan.se

– Vi måste tro på barns kreativitet och nyfikenhet att berätta, läsa, undra, kommentera och skapa sammanhang, säger Barbro.

En vandrande, bloggande nalle

Tanken med nalleresan.se är ganska okomplicerad. När nallen anländer till en skola bloggar den därifrån. Sedan reser nallen vidare till nästa skola. Varje skola ansvarar för att skicka nallen vidare, resvägen är inte förutbestämd. Om en klass eller skola vill få besök av nallen går det att efterlysa den via bloggen.

Bakom nalleresan.se står eleverna i åk3 på Sofielundsskolan tillsammans med Barbro Sköldenberg och andra lärare på skolan.

Kunde ingenting om att blogga

– Det började för ett år sedan. Jag hade en idé om en resande nalle. Jag trodde att en blogg skulle passa idén, och inte en blogg bara för oss på Sofielundsskolan. Men jag kunde ingenting om bloggande. Jag tog ett hopp ut i det okända där jag var tvungen att våga satsa, ta för mig och be om hjälp, säger Barbro.

I höstas gick Barbro en bloggkurs med Webbstjärnan. Dagen efter skaffade hon en webbadress till bloggen; nalleresan.se.

– Jag började sedan att skissa på papper hur bloggen skulle se ut.

Tillsammans med klasslärarna skrev eleverna texter som skulle läggas under bloggens flikar.

-Vi har funderat och pratat om vad det är vi vill berätta. För treorna handlar det mycket om Malmö och Skåneperspektivet. I fyran börjar de sedan arbeta med Sverige. Genom bloggen har de själva skapat en lärobok att återkoppla och upptäcka i, säger Barbro och fortsätter:

– När eleverna hade lektion hos mig sydde de gemensamt en nalle och på träslöjden byggde de ett hus. Vi har nämligen även ett trähus ute på resa, säger Barbro.

Första anhalt på resan

Nallens första anhalt var i skolan i Karesuando – Sveriges nordligaste skola. Sedan har den rest vidare i Lappland, Norrbotten och Västerbotten. Till hösten kommer nallen att fortsätta sin färd genom Sverige.

Barbro brukar ha en dialog med de pedagoger som hjälper nallen och eleverna att blogga på nalleresan.

– Det är inte någon självklarhet att vi vuxna vet hur man bloggar. När nallen är ute på resa finns jag numer som stöd och hjälp i bloggandet för de pedagoger som behöver det, säger Barbro.

Skrivandet

– Det är oftast i mötet med mig som eleverna skriver till bloggen. Vi använder raster och om jag har tid över går jag ofta in i salen med eleverna. Eleverna nästan kastar sig över mig för att få blogga, säger Barbro och fortsätter:

– Skrivandet är en process. Jag försöker stötta eleverna att berätta, att inte bara svara ja eller nej. De skriver, vi läser och redigerar texter tillsammans. Även jag som lärare behöver någon som läser det jag skriver och kommer med förbättringar och kommentarer. Det tillhör skrivprocessen.

– Att blogga är ett lustfyllt sätt att skriva på. Eleverna får respons genom kommentarer och vill skriva mer. Dessutom handlar det om dem och deras intressen.

Här bor vi!

Ett av Sofielundsskolans inlägg handlar om Seved. Barbro och Magnus som också är slöjdlärare följde med några barn hem till området. Eleverna fick visa sitt Seved, med bl.a. innergårdar, odlingsområde och graffittimålningar.

– De fick lyfta fram sitt Seved. Här bor vi! På ett sätt blir det som en motpol till medias bild, som många inte känner igen sig i, säger Barbro.

Kommentarer

Bloggen är öppen för kommentarer och Barbro berättar att det endast vid ett tillfälle kommit in en tråkig kommentar.

– Eleverna tror ibland att det som de skriver på nätet inte hamnar någonstans. Nu har vi pratat en hel del om det, säger Barbro och fortsätter:

– Varje elev som skriver en kommentar, som vågar, är en vinst i sig. Varje litet steg är viktigt och kul. Kommentarer gör skillnad. Det betyder att någon läst texten och svarar i ett resonemang.

Nalleresan.se är förankrat hos föräldrarna. Och de är noga med att inte skriva ut namn till bilderna.

Webbstjärnans tävling

– Tävlingen om Sveriges bästa pedagogiska webbplats var jätterolig, men det var egentligen en bisak. När vi väl var i Stockholm på prisutdelningen var det verkligen spännande och vi var väldigt stolta. Barnen behöver synas på ett positivt sätt. Det är otroligt roligt att vi, av alla bidrag, vann bronset, säger Barbro och fortsätter:

– Hur som helst känner vi oss som vinnare som har vår blogg som kan lära och inspirera så många andra skolbarn och personal runt omkring i Sverige. Och alla andra nalleresebesökare!

Internet hemma är ingen självklarhet

– Jag har upptäckt att dator och Internet inte är självklart hemma hos barnen. Men här kan vi göra det tillgängligt för dem i ett undervisningssyfte. Nalleresan har dessutom flera kopplingar till den nya läroplanen, säger Barbro.

 Framtiden

– Jag vill utveckla bloggen med film och ljud. Och vi kommer att fortsätta skriva. Jag hoppas även på mer föräldrasamverkan. Dessutom kommer jag att jobba mer med eleverna i bloggverktyget, även om jag inte släpper dem helt själva, säger Barbro.

Barbro har fått massor med positiv feedback från lärare och rektorer som har träffat nallen på sin färd. Hon kommer att jobba vidare med att engagera.

– Vi är alla med i nalleresan! Jag har lärt mig att man alltid kan fråga och be om hjälp.

– Jag är så glad över vår bloggs framgång! Jag är så stolt över alla fina barn på Sofielundsskolan som vågade haka på den här idén med en vandrande och bloggande nalle. Jag är tacksam över alla skolor och förskolor som har engagerat och fortfarande engagerar sig i projektet.

– Jag ser mycket fram emot barnens fortsatta skrivande och berättande. De vill skriva mer än någonsin, avslutar Barbro.

Text: Sara Arildsson
Foto: Nalleresan.se & Sara Arildsson