Historiska källor, spår av det förgångna
En historielektion på Malmö Konstmuseum
Under tre år har gymnasielever i Malmö fått chansen att byta ut klassrummet mot basutställningen Samlingen. Genom att uppleva konst och föremål från 1500-talet fram till idag får eleverna göra nedslag i historien. Under tiden har det även skett följeforskning om hur man kan utveckla konstpedagogiken som fält och främja användandet av Konstmuseum som kunskapsresurs.
Ellen Arvidsson stannar till inne på Malmö Konstmuseum mellan verken Moder Svea sover fredssömn (1842) av Nils Blommér och Efter avslutad seans (1984) av Richard Bergh. Här har hon stått många gånger tillsammans med gymnasieelever från både friskolor och kommunala skolor.
– Här brukar det ofta bli väldigt intressanta diskussioner med eleverna, oavsett skola och område. Vi är i slutet av 1800-talet och Sverige håller bland annat på att formas till en modern nationalstat och ligger i krig mot Ryssland och man börjar bryta sig loss från starka normer. Vi märker att många elever har bra koll på den här tidsepoken, säger hon.
Efter avslutad seans är en ögonblicksbild av en kvinnlig modell som vänder sig bort medan hon klär på sig inför konstnären som spelar fiol i bakgrunden. Medan Moder Svea sover fredssömn visar en naken kvinna som är vänd mot betraktaren medan hon sover fridfullt i en flådig säng.
– Varför är hon naken, frågar ofta eleverna här. Analysen handlar mycket om hur vi ser på varandra och eleverna är ganska öppna för att spekulera kring hur till exempel adeln såg på vanliga människor. Eftersom det är två kvinnor på bilderna som porträtteras på olika sätt kan vi också samtala om begrepp som tabu genom normer och värden. Vi kan också prata om kvinnorättrörelsen och arbetaren. Ja, det brukar helt enkelt bli väldigt bra samtal här, säger Ellen Arvidsson.
Ta del av stödmaterial till Historia genom Konst på Malmö Delar
En tillgänglig kunskapsresurs
Under 2020 fick Malmö Konstmuseum externa medel för att ta fram ett pedagogiskt program som riktar sig mot gymnasiet. Målet var att undersöka hur Konstmuseet kunde samverka med skolor och bli en tillgänglig kunskapsresurs i utbildning, vilket professorn Ylva Hofvander Trulsson följeforskade på. En fråga som är väldigt aktuell för Ellen Arvidsson och hennes kollegor.
– Man kan ju fråga sig vad konstpedagogik är och hur vi kan arbeta vidare med den? Metoden har förändrats en del eftersom utbudet blivit mer digitalt och vi funderar hela tiden på hur vi kan bredda oss och vår metod. För en hel del gymnasieelever blir Historia genom konst deras allra första besök hos oss och vi vill få dem att fortsätta komma hit även efteråt, säger hon.
Forskningsdelen av projektet avslutades efter tre år och under vårterminen 2024 bjöd man in både pedagoger, forskare och andra som är intresserade av ämnet till ett seminarium med pedagogik och konst är i fokus. Där diskuterade man hur unga idag kan ta del av kulturinstitutioner och bjöd även in en forskare från Danmark som arbetat med liknande forskning. Man diskuterade även varför regionen i dagsläget inte kan finansiera liknande projekt.
Ellen Arvidsson och hennes kollegor arbetar även med kontinuerliga uppföljningar och enkäter för att utvärdera programmet och visningarna. Under arbetet med att skapa programmet involverade man gymnasielärare och elever för att skapa ett så relevant upplägg som möjligt. Vid bokade besök får lärare en lärarhandledning med bland annat råd om hur man kan arbeta vidare med bildanalys i klassrummet. Men det är svårt att följa upp hur lärare exakt väljer att arbeta vidare på skolan. Dock ser Ellen Arvidsson att ett flertal lärare återvänder till museet med nya klasser, vilket hon tolkar som ett gott tecken.
Konsten följer tidslinjen
Genom att i kronologisk ordning besöka verk, föremål och miljöer från 1500-tal fram till i dag får eleverna chans att stanna upp och reflektera tillsammans med Ellen Arvidsson. Hon låter till exempel eleverna prata om hur de tror att verket fungerade i sin samtid i jämförelse med hur vi ser på verket i dag. Men det leder också till viktiga samtal om religion, makt och samhälle.
Historia genom Konst är det riktade utbudet mot gymnasiet i Kulturell allemansrätt men man erbjuder också visningar för årskurs 7. Då erbjuder man bland annat visningarna Queera spår i en konstsamling och Gränstrakt.
– Vi märker att eleverna i årskurs 7 ofta har lite svårare med tidslinjen och vad som hände när i förhållande till annat. De kan prata tematik och specifika händelser nästan bortkopplat från tidslinjen. De kanske känner till att franska revolutionen hände före industrialismen men de kan inte säga vilka århundrande eller när. Den här tidslinjen kan vi ju verkligen bygga vidare på, säger hon.
Ibland dyker det även upp frågor och reflektioner kring vilken konst som fattas i samlingarna, vilket är något som Ellen Arvidsson välkomnar.
– Det händer att vi får frågan om varför vi inte har konst ifrån andra delar av världen? Det ger oss möjlighet att prata om att vår samling också är en del av konstmuseets historia och konstmuseet i sig är en institution som har verkat i sin tid och samlat konst utifrån de normer och trender som fanns då med betoning på det västerländska perspektiv som museet verkat i, säger hon.
Ta del av stödmaterial till Historia genom konst på Malmö Delar.
